Jag varnar er – det här kommer bli långt. Resumé: Mitt gångna 2008

Ja, jag har bestämt mig för att skriva en sammanfattning om hela 2008. Det kommer säkert handla en del om hästar, kompisar, familjen och resor, och om speciella händelser som har betytt.

Året firades in här hemma tillsammans med familjen Sjöstedt-Gustafsson. Det var en kall, dock snöfri nyår med både våra, våra gästers, grannarnas och grannarnas gästers raketer som bildade vackra mönster på himlen. Klockan slog tolv och så föddes 2008, nästan ett helt år sedan nu och året har sett sina bästa dagar…

I början av året hände inget häpnadsväckande – för min del var det däremot många kompisar som fyllde år och hade ”tjejmiddagar” eller kalas. När jag tittar på bilder från januari (då vi för övrigt tog en sväng upp till farfar och Carol och blev förälskade i deras senaste satsning dvärgcollien Nicko) så tycker jag att jag ser väldigt liten ut. Helt annorlunda frisyr och kläder som jag har slängt nu…

I februari hälsade kusin-vitamin Theo (då nästan ett år fyllda) och Louise på i Groddalen. Några trevliga kort på Theo i badet var förstås självklart. I samma veva inhandlades en ny kamera, en liten digital som har varit till stor glädje under året.

Vi åkte också med buss ner till Österrike, närmare bestämt Schladming och åkte skidor! Bussresan var väldigt lång och obekväm men det var det värt. Vilka backar det var i Alperna! Idre och Tänndalen och speciellt inte Hovfjället var något mot detta… Under resan blev jag och syrran vän med Love, Selma, Saskia och Manne som var i vår ålder och också åkte skidor i Österrike, svenskar var de. Vi hade väldigt kul ihop och jag och Olivia mot Love och Manne (killarna mot tjejerna) körde rhodel-race. Rhodel var en sorts kälke, fast kälkbacken var 7 km lång! Tjejerna vann förstås varenda gång.

Pappas födelsedag firades utan större arrangemang på bussen på väg tillbaka från Österrike, men han blev senare i februari firad ”på riktigt” av familjen plus Bim, Agneta och ”Lill-Ylva” som var på snabbvisit hos oss.

Vi går vidare till mars där det också blev lite snabbvisiter och trevliga besök. Först ut var Sanna och Linn, två jättetrevliga tjejer i 18-årsåldern som jag och Olivia träffat på ridläger på Lindebolet (många ”på” i den meningen…). Vi åt tacos och spelade Cluedo och fyrmannakotte och Bluffstopp och Sanna fuskade så klart som bara den. Men det var väldigt kul i alla fall!

Efter mycket om och men, några gråtattacker och ett väldigt tvekande for jag och Matilda till Hovfjället över en dag med skolan och åkte skidor. Allt detta velande berodde delvis på kostnaden (500 kr bara sådär) och på att så många som egentligen skulle ha följt med hoppat av. Så till slut blev det bara jag och Matilda kvar som valt Hovfjället på friluftsdagen. Det visade sig dock vara ett bra val – även om skidsystemet var minimalt – och vi hade jättetrevligt.

I slutet av mars – på påsklovet som var ovanligt tidigt i år – åkte vi upp till vårt kära Stockholm (där jag varje gång konstaterar att jag ska bo på landet i mina vuxna dagar) och träffade mormor, Björn, Thomas, Malin, Louise, Laban och Lilla Theo, som nu precis hade fyllt ett år. När jag, Olivia och mormor passade Theo inträffade något som inte var så kul… Jag och Olivia gick i förväg med Theo ner till lekplatsen för att vänta på mormor. Vi lyckades hålla honom från gråt ett ganska bra tag, men när syrran åkte ner med honom från en hög rutschbana (något han säkerligen inte vill göra om på ett tag) så började han gråta. Och han grät och grät och vi sprang upp för alla trapporna för att hämta mormor. Men gissa vad – dörren var låst. Var var mormor!? Ner igen, tillbaka till lekplatsen. Ingen mormor här. Och Theo skrek och skrek och usch som vi kände oss elaka som inte kunde trösta. Upp igen, släpandes på stackars Theo som bara fortsatte gråta. Det var en mardröm! Till slut hittade vi mormor längst ner vid lekplatsen igen, glatt vinkande. Det visade sig att vi precis gått om varandra när vi sprang tillbaka till lägenheten första gången, vi tog trapporna och hon hissen. Och sedan hade hon gått runt alltihopa och vi hade inte hittat henne och så vidare och vidare… Ja, det var då sannerligen en mardröm. Tur att man inte minns så väl vilka kusiner man har när man är så liten… (den här julen gillade han föresten oss väldigt mycket, men det kommer vi till!).

I början av april hade min klass (då 7D) en middag för föräldrar och syskon för att tjäna pengar. Vi fixade hela dagen inför kvällen och middagen (som för övrigt innehöll tre rätter exklusive fördrink) och den blev väldigt lyckad. Vi fick in mycket pengar och mycket dricks, wiho! Mindre kul var det ju att diska efteråt…

Runt den här tiden blev det en hel del ridning, både på ridskolan och Freja och Falco. Men inte bara havremoppar, jag och Frida tog nämligen mod till oss och gick och frågade Willy om vi fick låna hans trampmoppe. Det gick så bra så, och vilken upplevelse det var att köra första gången! Då skulle Frida precis fylla fjorton och jag hade inte ens fyllt… Lagbrytare är vi allihopa, allihopa, allihopa…

Ja, sen får vi ju inte glömma Olivias födelsedag heller! Den firades med en massa tjejkompisar till henne och en Indiana Jones-film, plus sjuklingen, vilket var jag…

Den första maj åkte vi till Blomstermåla och hälsade på Bim och Agneta, samtidigt som jag och Olivia hälsade på våra brevvänner Alice och Hilda i samma område. Det var andra gången jag träffade Alice, och första gången som Olivia träffade Hilda. Vi funkade bra ihop alla fyra och åkte och badade på Mönsterås badhus och lite annat trevligt. Mycket uppskattat tyckte jag!

Den 8:e maj tog jag årets första havs-dopp (pooldopp efter bastun räknas ju inte). Detta magiska ögonblick upplevdes med Fanny, och det var faktiskt inte så kallt, kanske 16-17 grader.
Den 10:e maj kom familjen Wessblad på besök, och att döma av bilderna så var det väldigt varmt så vi badade till och med i poolen.

Jag och Olivia investerade i varsitt Guldpass, dvs man får gå in gratis på Liseberg och få gratis åkband varje gång man är där. Men så kostar ju varje Guldpass lite också – 1245 kr! I samma stund som jag tänkte ångra mig ropade mamma att hon hade köpt dem så då var det bara att hala fram 600 kr. Resten betalades av fram till ungefär augusti genom dammsugning, diskmaskinsurplockning m.m.
Det första Lisebergsbesöket blev tillsammans med mina vänner Frida, Hanna, Denise och Matilda, och så syrran. Tyvärr var det på en lördag så det var massor med kö (bara att köpa mat tog 1 h) men jag och Olivia hade ju våra guldpass så det var bara att åka dit igen (vilket vi framöver gjorde en sådär 10-12 gånger var. Det blir lite enformigt.)

Det var inte bara guldpasset man la ut massa pengar på i maj! Jag kom i kontakt med Simon, en kille på min skola, och av honom köpte jag billigt (2000 kr) en liten röd trammoppe! Märket är Piaggio Ciao, och jag kallar den min lilla Ciao Bella. Dom första dagarna jag hade moppen i min ägo (det kändes stort, jag hade köpte den helst själv och dessutom gjort en bra affär, hjälm och lås ingång) körde jag runt varje dag, så småningom körde jag till stallet. Vägen genom skogen var ganska kruxig (och det skulle senare resultera i en avramlad trampa som Willy, den snälle själen, köpte en ny av och lagade på ett kick).

I maj (det är mycket som händer så här års) åkte mamma och pappa till Rom ensamma, och mormor och Björn kom också och hälsade på. Jag var med många kompisar och hade trevligt – bland annat en som heter Nathalie red jag Freja och Falco med.

Freja och Falco, ja! Dem har vi ridit en hel del lite till och från, ibland torsdag, fredag, lördag, söndag på en vecka och ibland dröjde det en två-tre veckor innan vi hade dem igen. Men det är alltid lika roligt med ridning så vi kommer alltid tillbaka!

Maj månad var – som alltid dagarna innan skolavslutningen – fin med mycket sol. En dag med vännerna minns jag speciellt, för det finns ett så fint kort därifrån. Det var jag, Hanna, Frida, Denise och Matilda som var hemma hos sistnämnda och käkade glass, hoppade studsmatta, hjulade och tog kort ute i solskenet. Det var en väldigt fin majdag (och förhoppningarna inför sommarens väder växte så klart). Ni ska få se det finaste kortet.

I juni blev det allt varmare när man cyklade/körde moppe till stallet, härligt. Och dagarna blev finare (tills skolavslutningen då, men det kommer).

Nationaldagen firades tillsammans med mammas jobbarkompis Lotta och hennes familj på en stor segelbåt. Det var underbart väder under hela turen som varade i tre dagar. Första övernattningen på Kärringön och andra på Bassholmen där vi klappade hingstar. Det var en underbar segling!

Tradition på min skola, är att hitta på något tillsammans med sin klass de sista dagarna innan skolavslutning. Vi valde tältning, det sämsta val vi någonsin kunnat göra. Visst, det började helt ok (även om tältplatsen var usel, man fick inte ner tältpinnarna p.g.a. klippan). Vi käkade pizza, åkte bananbåt (det var till och med varmt att ramla i det iskalla vattnet eftersom det var ännu kallare att åka bananbåt) och jag ensam i tre gånger, en fick jag dock sällskap av resten. Jag är expert på att ramla i.

De sista dagarna innan skolavslutningen, fick vi sjuor erfara, var det även OS-dagar, en annan tradition. Klass mot klass i allt från höjdhoppning och badminton till springa-med-vatten-i-skål-med-hål-tävlingar. Vår klass kom så klart sist, jag har aldrig ingått i en idrottsklass. Men det var i alla fall roligt! Och varmt! Det var vattenkrig också, det var nog det roligaste. Att få spruta vatten på folk man inte pratat med på evigheter. Det var dock inte lika kul att bli blöt inpå underkläderna. Speciellt inte när hela dagen var kvar och man inte hade ombyte…

Och så var det skolavslutning den 11 juni. Äntligen. En tredjedel av högstadiet avklarat! Vädret var molnigt och kallt, men vad gör det när man har hela sommarlovet framför sig!?

Den 14-17 kom Malin och Thomas och hälsade på i regnet. Det blev singstar, hoppa-på-våt-studsmatta, spela spel, gå-promenad-mellan-skurarna och lite annat smått och gott men det var ändå trevligt att ha dem här!

Midsommaren firades för en gångs skull hemma tillsammans med Ingrid och Ulf och grannarna, plus Bosse, det var väldigt trevligt och vi tog många roliga kort, ni ska få se. En liten incident med lilla kameran inträffade dock och höll på att ta livet av den (mitt fel så klart) men Joakim (grannen) räddade den. Jag hade stoppat in batteriet på fel håll och det fastnade. Efter mycket karvande fick vi loss det och kameran funkade igen!

Den 27:e var farmor och hälsade på (även mormor var här nere på besök) och vi bankade på kojan som snabbt växte uppe i skogen.

Den 28:e träffade vi våra brevvänner igen! De hade kommit till Götet, tyvärr kunde de inte komma till oss eftersom de var tvungna att passa tiderna till friidrottstävlingar och så, men syrran och jag utnyttjade guldpassen så vi träffades på Liseberg! Synd bara att även denna dag råkade vara en lördag… Men det var roligt att träffa dem igen i alla fall, tredje gången i verkliga livet för mig och Alice.

Det var tätt schema – den 29:e fyllde jag ju fjortis! Jag hade poolparty med tjejerna, vi spelade kubb, badade bastu och hoppade i poolen. Trevligt, trevligt!

Och så nästa dag – den 30:e hängde jag och Olivia med mormor (som har stannat kvar sedan den 27:e) upp till Nyköping, Djursvik. Och någonstans här emellan måste jag berätta, innan jag återger Djursvik-trippen, förlorade jag något kärt. Jag hade nämligen ett armband med berlocker som man bygger på allt eftersom. Man kan inte köpa alla berlocker samtidigt eftersom de kostar omkring 100 ke/st och det blir ju dyrt eftersom det går ca 20 berlocker på ett armband. Hur som helst hade jag ett sådant armband, och jag hade fått berlocker från mamma, från Lollo och från mormor och varenda kom jag ihåg hur och när jag fick dem. Jag fick två nya på min födelsedag också, som jag satte på på kvällen. Det skumma är att på kvällen, den 29 alltså, tog jag kort på armbandet med de nya berlockerna på, och då låg det på mitt nattygsbord. Dagen efter, då vi åkte till Djursvik, måste jag ha tappat det på tåget eller något. Men hur skulle jag kunna göra det kan man ju fråga sig, eftersom det satt väldigt fast och säkert? Tog jag av det medvetet? Hade jag ens på mig det när vi åkte? Jag vet inte, men här försvann i alla fall mitt armband, hade på mig det senast på min födelsedag och sedan dess har jag inte sett till det… och det är jag ledsen för.

Men Djursvik ska jag berätta om nu i alla fall! Jag och Olivia var alltså där ensamma med mormor, Thomas och Björn. Louise och kusin-vitamin Theo och Thomas flickvän Malin var också där ett tag. Mycket trevligt! (Theo verkade inte minnas något av incidenten i Stockholm på påsklovet…)

I juli hälsade Bim och Agneta på, vi körde poolvolleyboll som vanligt och så gick vi ju på Bruce-konserten också! Den var jättebra! Tyvärr kände jag inte igen så många låtar eftersom det mest var gamla, men det var fin stämning och några låtar var från nya skivan. Super!

Häremellan fyllde mamma år, och efter mycket om och men firade vi på en vacker och lyxig restaurang vid havet, där vi såg Lasse Kronér av alla människor!

Vi hälsade på Mona och Adam på deras land och farmor på Styrsö och sen var det dags för ridläger! Olivia åkte iväg till Lindebolet och jag till Skansens, där jag aldrig varit förut. Jag vet inte riktigt varför jag valde ett annat i år, men jag ville väl få lite perspektiv. Och nu vet jag – om jag ska någonstans nästa år så är det Lindebolet. Men Skansens var ändå jätteroligt – fast annorlunda. Det var ju islandshästar, och jag kände inga, och allt var nytt o.s.v. Jag hade en häst som hette Dögg, en fuxfärgad liten dam. Hon var pigg och snäll. Det var roligast att rida ut eftersom islandshästar är mer skapta för det…

Mitt ridläger tog slut lite innan Olivias, så jag, mamma och pappa tog bilen ner till Hovs Hallar och stannade där över en natt. Ooh, så vackert! (Det var också under denna trippen jag fick ett skrattanfall alldeles själv utan min syrra eller någon kompis, jag låg och kollade på American Funniest Homevideos och herregud var sjuka människor är ibland…)

Under juli spenderade vi en del tid med Bosse, Kit och Luke, vi åkte bland annat ut till en fin ö och var alldeles själva, och så var det ju underbart väder.

Ett av mina allra bästa sommarminnen det här året var när jag hängde med min vän Fanny till hennes land. Det var verkligen underbart härligt! Jättefint väder och allt, synd bara att jag inte kunde vara där mer än en natt… Men vi tog i alla fall bilen ut till Tjörn, långt ut på öns krokigaste grusvägar och kom till några röda stugor. Jag och Fanny började direkt att bada, åka båt, paddla o.s.v. vi badade från båten med hennes kusin och brorsa, vi rodde ut till en badstege där vi såg ett makrillstim, vi hade körsbärskrig med hennes kusin och brorsa, och på morgonen då det var alldeles stilla och tyst klöv vi vattenytan vid Dykklippan och det var bara BÄST!

I början av augusti tog vi en snabb tripp upp till Stockholm där vi som hastigast hann säga hej till kusinerna från USA! De skulle få lite tid med mormor och co. och sedan komma ner till oss, så vi åkte nästan direkt när vi väl hade hejat på varandra. (Skönt att ha gjort det när man inte träffats på ett år…). Men som vanligt hade vi roligt allihop när de väl kom ner till oss, vi hoppade studsmatta och lekte kurragömma tillsammans med grannbarnen och spelade Crazy Cards och hade allmänt skoj. Det var väldigt kul att få träffa kusinerna från USA igen! En tripp till Liseberg respektive Universeum hann vi också med.

Jag och mina kompisar hade en trevlig picknick i solen i en kohage med tacopaj, tsatsiki, sallad och kladdkaka några dagar innan skolan började. Mycket trevligt!

I september var skolan igång och ridningen igång och allt började rulla på igen. Vi fortsatte rida Freja och Falco, jag började i en ny grupp i ridningen och blev dessutom stallvärd, men fram för allt så började jag i åttan! (Och dom säger ju åttan är värst…) Jag hade lite ångest med tanke på betygen, men såhär efter de första betygen känns det lite mer lugnande. Nu har man ju nåt att gå efter!

I oktober var det Halloween. En fest här hemma för syrran och hennes kompisar, och en på stallet då vi skrämde livet ur barnen!

Det går väldigt fort framåt nu, allt händer ju på sommaren och det är redan november. I november började jag och Olivia att rida shettisarna Ruff och Viggo, utöver ridskolan och Freja och Falco. Shettisarna tycker mamma känns tryggare än F & F så dem får vi rida själva på… Tänk att hästar kan vara tryggt för henne, en bedrift!

Redan december. Allt fortsätter, det blir lucia och det blir julavslutning. Mina betyg fick jag till slut, vilka jag blev väldigt nöjd med, och julen firades uppe i Stockholm. Det som hände senast känns inte lika intressant… Men jag lovade ju berätta att Theo verkade tycka om mig och ”Ola” betydligt bättre än den där gången på påsklovet. Han envisades med att peka på Björns dörr, bakom vilken det finns en hel del bröte, och dra i handen. Vi busade där inne flera gånger och han tyckte det var jättekul.

Jag fick många trevliga julklappar, bland annat ett hål i örat som jag tog idag när jag skriver detta, och ett nytt golv i mitt rum vilket vi också började med idag.

Nyåret som ska firas med Mona, Adam, Wilhelm och Lovisa får avsluta denna långa resumé. Jag tvivlar på att någon ens läst så här långt, men jag har ju svårt för att korta av mina texter och jag vill ju skriva om allt kul som hänt!

2008 börjar gå mot sitt slut, det är den 29:e idag och året har haft sina bästa dagar. Hoppas nästa år blir ännu bättre än detta!