Month: January 2017

¡Hola mis amigos, estamos llendo a Montevideo!  Yeees nu sitter vi på coche 4 på väg till huvudstaden, woop! Sorgligt/tråkigt att lämna Alvaro, Bea, Luana och inte minst de små valparna såklart. Men det ska också bli kul att ta nästa etapp på resan, se Montevideo (där vi måste vara försiktigare än här i La Paloma och inte tex ta upp mobilen på gatan hur som helst osv), och träffa Sebbes faster Gabi och hans kusiner Lucca och Luana (nr 2). Vi ska bo i lägenheten som Alvaro praktiskt nog inte hunnit sälja än, så det är ju bra 🙂 

Idag har vi bara hängt hemma och chillat. Jag och Sebbe spelade ett segt men jämnt och dynamiskt parti hive och jag vann!!! Mycket stolt. Jag vågar knappt spela det med Sebbe för av nån anledning är det extremt viktigt för mig att vinna över honom? Haha. Får hjärtklappning så fort vi börjar spela. Men hittills har vi vunnit två gånger var, yezbox. Rekommenderar för övrigt spelet! Liknar schack, ett tvåpersonsspel som går snabbt att lära sig och förstå men som till skillnad från schack inte kräver ett bräde och således är bra att ha med på resa 🙂

Asså, kommer sakna los perritos så mycket va! Jag grew fond of de små liven <3 Imorse följde de fyra favoriterna Chica, Ludde, Hudproblem och Hyena (alltså OBS att namnen är rätt oseriösa…) med till stranden när vi morgonbadade och de var så SÖTA när de sprang över sanddynerna, DÖR. 

En bild tagen på första försöket därav den icke-existerande fotogeniken. :)) Puss och kram från en buss i Uruguay, imorgon uppdaterar jag från Montevideo

Update: ingen bild pga dåligt internet. Använd fantasin

//ALiCE med ICE

Igår (lördag) skulle vi till Punta del Diablo på dagsutflykt (två timmars busstur från La Paloma). Vi har nämligen insett att det är väldigt dyrt att bo här i Uruguay, inte bara i Cabo Polonio. Vi spanade in hostelet mittemot la feria (marknaden) här i La Paloma bara för skojs skull, och där kostade ett dubbelrum 92 dollar och en plats i en sovsal 22. Alltså rena rånet! Så ja, dagsutflykt alltså, så vi kunde sova hos Alvaro och Bea. 

Vi skulle alltså till Punta del Diablo men vi hamnade i Valizas. Vi köpte biljetter på busstationen (tyvärr fanns inga sittplatser utan vi skulle få stå, här fyller de bussarna tills de är fyllda, bokstavligt talat) (men det är bra bussar med wi-fi och grejer!) till uttänkt mål, hittade ej bussen vi skulle med, frågade en busschaufför som sa att “jamen åk med mig”. Således hoppade vi på en annan buss som tydligen också skulle till Punta del diablo. Dessutom fanns det sittplatser på denna, ja det var privatskjuts på slutet, win-win. 

Men så kom vi till Valizas (ungefär hälften av vägen) där vi var tvungna att hoppa av och där bussen vi skulle åkt med från början skulle plocka upp oss? Efter ungefär en kvart utan att bussen dök upp gav vi dock upp och bestämde att vi skulle hänga i Valizas istället, för det verkade trevligt också. Många unga människor på busstationen så det bådade gott. 

Vi hängde på stranden nån timme eller två, (30-faktors solkräm på, duktigt duktigt, inga brännskador so far), käkade lunch på ett ställe som var sjukt långsamma, tittade på byn en stund och hängde i skuggan (pga det är så varmt i dessa dagar) och sen tog vi bussen tillbaka igen vid halv sex, inte fy skam 🙂

Idag (söndag) har vi hittills bara hängt hemma i huset, vår sista hela dag i La Paloma. Hunnit bada två gånger för det är som sagt en rejäl värmebölja, och havet var lugnare än någonsin (brukar vara rejäla vågor och strömmar). Ikväll kanske vi åker med Bea och Alvaro till la feria och käkar deras tacos och dricker caipiriña eftersom det är vår sista kväll här. Imorgon åker vi till Montevideo är planen! 🙂 

//ALiCE med ICE

Så vår lilla utflykt blev lite kortare än vad vi tänkt. Faktum är att vi åker tillbaka till ranchen i La Paloma redan nu samma dag. Tanken var att vi skulle hänga i hippie-byn Cabo Polonio ett par dagar och det började ganska bra. Som en äkta hippie-kliché fick vi skjuts av några argentinska musiker-vänner till Alvaro och Bea som åker omkring i en graffiti-smyckad husbuss och spelar musik. Vi delade baksätet med en annan hitch-hiker från Argentina och parets hund. Och skumpade gatan fram till ljudet av reggae. Så de släppte oss vid bussterminalen till Cabo Polonio (en resa på ca en timme från La Paloma) varifrån alla köpte inträde till nationalparken (ca 70 spänn) i vilket det ingick fyrhjulsdriven lastbilsbussfärd genom skogen och över sanddynerna till själva byn då inga riktiga vägar finns.

Och visst var det en hippie-by! I alla fall i bemärkelsen att husen var små färgglada skjul målade med blommor och blad och regnbågsränder, att växter slingrade sig in mellan restaurangborden, att folk var klädda i långa kjolar, fransar, fjäderörhängen och andra hippie-attiraljer à Coachella (eller Woodstock om en så vill) och att restaurangen vi åt på odlade marijuana-plantor i den tillhörande kryddträdgården. Men det var definitivt inte en hippie-stad ur ekonomisk bemärkelse, fan hippies ska väl erbjuda en en plats att slagga på for free typ? Nej, här kostade en bädd i ett icke-luftkonditionerat åttabädds-hostelrum 1700 pesos per person och natt (ca 570 kr) vilket är helt jäkla orimligt orimligt. Det får en ju typ en hotellnatt på Scandic för i Sverige (tror jag? Har aldrig betalat en hotellvistelse på Scandic själv…). Vi frågade vidare efter sängplats men det var antingen fullt eller helt åt helskotta dyrt. En snubbe skulle ha 2000 pesos (ca 700 kr) för att vi skulle få sova 1 (!!) natt i hans kvava varma tvåmansTÄLT (!!!!). Vi ba: näe. Ett alternativ hade ju såklart varit att festa oss redlösa (det är säkert ypperligt nattliv i Cabo Polonio) och sedan däcka på stranden till tidigt nästa morgon då vi antagligen skulle vakna av solen och lida av vätskebrist, men vi valde att käka lunch, dela på en öl (här säljer de öl i enlitersflaskor, mycket gemytligt) och sedan ta en kort promenad genom marknaden. Vi hann även med att spana in den enorma sjölejon-kolonin som Cabo Polonio-udden (förutom hippies och uppenbarligen snorrika turister) hyser. Det var faktiskt riktigt coolt! Och roligt att se äkta real life    livs levande sjölejon då vi tidigare bara sett döda uppspolade på stranden (från kusten här är det ingenting förutom hav fram till Sydpolen så både det ena och andra kan tydligen spolas upp).

Så ja, hör sitter vi på bussen hem tillbaka till La Paloma och ska käka tacos och dricka caipiriña hos Álvaro och Bea på marknaden. Blir fint det med. 🙂

//ALiCE med ICE

Woow det verkar som våra väskor till slut är på väg åt rätt håll! ….skrev jag igår. Och det var dom ju. En åtminstone. Fyra nätter senare och många telefonsamtal från världens bästa mammor (#momsunitedagainstiberia), hundra olika besked (en väska är funnen, den andra borta, båda är i Berlin, båda är i Madrid, en är i Miami, båda är i Miami…) så ankom de till Montevideos flygplats igår och skulle sen dyka upp i La Paloma på eftermiddagen, problemet var bara att det var bara en väska som dök upp (Sebbes). Sicka nötter. Bussbolaget har strulat till det och släppte tydligen av väskan 13 mil för tidigt. Eller nåt. Förhoppningsvis (cross all fingers) ska den komma till La Paloma på måndag. Så segt. Men Sebbe har iallafall fått sin väska, och det är ju skitbra. Det som är dåligt med det är att det inte är min väska, haha.

Ahja, gott nytt år på er gott folk! Hoppas ni hade en bra nyår. Vi hade en ytterst opretentiös en där vi lagade en god pastamiddag på gasspisen, drack rödvin, kollade på stjärnorna, och gick ner till stranden varifrån en kunde se La Paloma och alla dess fyrverkerier på avstånd. Fint var det! 

Just nu sitter jag på Ancap som är ett ställe inne i La Paloma där dom har både wi-fi (väldigt dåligt dock) och eluttag ute. Vilket ju är nice. Sebbes pappa skulle in till stan och handla lite och fixa med sitt matstånd inför imorgon då marknaden öppnar för sommarsäsongen, så jag följde med för att kunna wi-fi:a lite :))) Och har haft en hel (nåja, med tankepauser) konversation med en jag sitter bredvid, och lyckats förmedla att jag är från Sverige, reser inte ensam utan med min pojkvän men han är hemma med en resaca idag, att vi ska resa vidare mot Iguazufallen sen, att Sverige är med i EU men har inte euro samt att parasollet är sönder. Och fått reda på att han är från Argentina, reser själv, firade nyår på Punta del Este med andra argentinare, att maten var asdyr där samt att han började resa 10 dec. Tänka sig, det går framåt med spanskan!!!! :))))

//ALiCE med ICE

Gott nytt år på er!