Borgerliga intressen men hjärtat till vänster

Month: September 2018

Nyklippt

Igår genomförde jag en välbehövlig klippning helt själv! Mycket stolt 🙂 det var svårast i nacken och det gjorde det ganska mycket svårare att jag inte hade två speglar haha. Använde plattan som spegel och den råkade ta några kort i processen:

Svåraste här var att göra benan mellan långt hår och snagg rak. Och att överhuvud taget få det “långa” håret att stanna uppe då det ju ändå är rätt kort. Och så var det svårt att se så jag rakade rätt och inte för långt upp haha. Gjorde nacklinjen sen med rakhyvel. Sen efter snagg klippte jag då, luggen var lugn men längst bak och framför allt på höger baksida var det svårt (vinkeln osv), men resultatet blev över förväntan verkligen!!

Är mycket nöjd med mig själv som lyckades klippa mig så fint själv!! Fick till och med komplimanger för håret på en legendarisk fest vi var på igår i kollektivet “strawberry farm”. Jag ba thanks, i did it all by myself today!!

Böcker jag läst på sistone

Av någon märklig anledning hade jag fem (!) påbörjade böcker sedan i somras, varav fyra av dem bara hade ett par 20-30 sidor kvar till slutet. Vet inte riktigt varför det blev så, varför avslutade jag inte bara böckerna när det var så lite kvar? Antar att jag började på nästa hela tiden 🙂 I veckan har jag i alla fall avslutat tre av dessa böcker med ett par sidor kvar till slutet, så jag tänkte skriva någroa ord om dem.

En droppe midnatt – Jason “Timbuktu” Diakité

Det här är en självbiografisk bok om rapparen Jason, känd som Timbuktu, och hans familj. Men hans familjehistoria är så spännande att det nästa känns som skönlitteratur. Jag har lyssnat på hans sommarprat där han pratade mycket om mellanförskap, hur det känns att inte riktigt höra hemma någonstans – för mörk hud för att passera som vit, men för rakt hår och för lite melanin för att vara svart. Även denna bok handlar till viss del om mellanförskapet, men han använder mellanförskapet som avstamp i utforskningen av sin familjs historia. Hans pappa, som är svart afroamerikan, kom till Sverige för en vit svensk kvinna, men farfadern i sin tur gjorde också en stor resa när han bröt sig loss från det rasistiska södern till Harlem, New York. I boken varvar Jason samtal med sin far och berättelser om deras relation, med sin egen resa till USA och skickligt invävda fakta om USA och framför allt hur det var, och är, att vara svart. Jag som läsare lärde mig mycket och ärligt talat, USA är ett jävla skitland som har behandlat afroamerikaner så otroligt illa. Slaveriet må vara utrotat, men slaveriets rötter – det vill säga rasismen – frodas. USA:s fängelser är de mest crowded i världen, och majoritet som sitter där är svarta. Vet ni vad som händer med ens rösträtt om en suttit i fängelse i USA, om så bara för en månad? Den försvinner på livstid. USA har enorma klassklyftor, men de allra allra fattigaste är den svarta befolkningen.

Jag rekommenderar starkt den här boken. Den var väldigt nyttig att läsa som vit västerlänning. Och väldigt spännande “trots” att den inte är skönlitterär.

Rich Boy – Caroline Ringskog Ferrada-Noli

Rich Boy köpte jag trots det dyra priset (då den är ny på *marknaden*) eftersom jag lyssnar på kulturpodden En varg söker sin podd med Liv Strömqvist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli, och Caroline är alltså författare till den här boken och jag har hört henne prata mycket om den i podden. (Rekommenderar för övrigt podden om en är intresserad av en feministisk kulturpodd – de tar upp en bok i varje avsnitt och blandar skarpa samhällsanalyser med vardagsliv och kultur). Boken var skulle jag säga bra och läsvärd, men kanske inte fantastisk. Läste dock ut den väldigt snabbt trots sin tjocklek, för jag ville veta vad som hände (en sån där bok när en stör sig mycket på huvudkaraktäre/n/rn för att de inte kan stå upp för sig själva) och hur det skulle gå. Det är i alla fall en bok om tre generationer kvinnor, alla vars livsöden formas av patriarkatet. Hur ätstörda tankar, psykisk ohälsa och en fallenhet för att stanna i kärlekslösa relationer går i arv. Riktigt sorlig bok om jag skall vara ärlig, som aldrig riktigt har något klimax utan bara fortsätter från 60-tal till nutid om det omöjliga i att vara kvinna och lycklig i det här jävla samhället. Språket blir lite störigt ibland, många korta meningar och inte särskilt speciellt, men det ger ju iförsig också boken en karaktär. Boken är läsvärd, som sagt, men får inte högsta betyg.

Finna Sig – Agnes Lidbeck

Finna sig av Agnes Lidbeck är faktiskt ganska lik Rich Boy på många sätt. Ytterligare ett kvinnligt livsöde format av patriarkatet, där berättelsen utan något riktigt klimax bara fortsätter gå i detta stretande som ska kallas liv. Här är det dock inte tre olika generationer, utan tre olika faser i en kvinnas liv det handlar om, och kvinnans tre roller; Mamman, Älskaren och Vårdaren. Boken handlar om Anna, en extremt självmedveten karaktär som aldrig verkar vara riktigt lycklig utan mest ser sig själv utifrån hela tiden, tänker på hur det är synd och skam att ingen ser när hon manglar de där lakanen eftersom hon är en så god mor när hon gör det. Den börjar i hennes förlossning där hon intar sin roll som Mamma, där hon bara blir viktig i relation till sitt och så småningom sina barn. Boken övergår så småningom i ett vardagslunk där barnen snart blir stora och Annas och Jens relation börjar kännas mer utled än vanligt och hon söker sig till romans i en annan man. Hon intar rollen som Älskare. Den här nya mannen blir snart allvarligt sjuk och hans sista tid i livet, när hon också börjar bli till åren, är hon Vårdare. Alltid i relation till någon annan, aldrig endast i egenskap av sig själv.

Boken börjar när Anna blir någon i förhållande till sitt barn, och boken upphör i samband med att Anna slutar vara någon i förhållande till sin sjuke älskare. Ty kvinnan existerar bara i förhållande till någon annan, till för någon annan, aldrig i egenskap av sig själv. Titeln är tvetydig: Anna finner aldrig sig själv på något annat sätt än i relation till någon. Och hon finner sig i sina roller, trots att hon är utled. En sorglig bok på många sätt, som precis som Rich Boy var läsvärd men inte fantastisk.

Avocadojäveln

Idag har jag spenderat över 800 kr på avocadojäveln, så nu får INGA FLER BLAD BLI TORRA HÖR DU DET? Som ni kanske skymtar på bilden nedan är det flera av bladen längst ner som blivit alldeles torra, skrumpna och brunfläckiga. Avocado är ju en subtropisk växt och vill ha fuktigt och ljust året om, gärna lite kallare på vintern (så svenska hem under vintern med torrare luft, varma element och ca noll ljus är verkligen en mardröm för avocados). Detta började min diva till avocado visa för typ två veckor sedan med ett par torra blad. Flyttade in ‘na längre in i rummet (för trodde det var frostskador) och satte på växtlampa samt började duscha oftare. Men märkte som sagt ännu fler torra blad så småningom!? Och found:ade alltså out att det är den torra luften det är fel på med största sannolikhet. Så vad göra? Köpa luftfuktare. Om det är nån jag skämmer bort med spa så är det knappast mig själv utan mina växter. Avocadon har nu fått en alldeles egen växtlampa, samt en luftfuktare som sprutar ut ånga. Luftfuktare mår även människor bra av under vintern då luften är mycket torrare (därför vi får torra händer och sånt lättare under vintern). Så nu hoppas jag den är nöjd.

Tror även palettbladen blir glada av tillskottsljus och lite extra fukt. Palettblad är ena riktiga överlevare alltså, superlättskötta om en bara vattnar dem asmycket när det är soligt och varmt, och toppar dem ofta så de blir buskiga snarare än långa och rangliga (om en inte föredrar dem så). Monstret längst ner i bilden har jag nästan toppat för mycket känns det som, den är så bred och stor? Det är från en enda kruka! Tänk att alla dessa palettblad var små sticklingar i våras 🙂 (En passions-frukt syns i bild också, uppdrivna från frö från dumpstrad passionsfrukt!) (precis som avocadon).

Sorry för allt blomsnack. They’re my babies <3 Hur har din/er vecka varit? Trevlig helg

26 grader och sol

I Lund räcker det med att en vet ungefär vilket håll en ska, så kommer en så småningom att hitta det en söker. Det är så litet. Jag bor ändå lite i *the outskirts* of Lund men det tar bara kanske tio minuter för mig att komma till skolan. Varm och svettig eftersom det är liiiite, lite uppförsbacke hela vägen. Men jag har i alla fall hittat en kortare väg nu än den jag körde på de första två veckorna! 🙂

Lund har bjudit på 26 grader och strålande sol idag. Var verkligen så himmmmla sugen på att dricka öl i solen när vi slutade skolan förut, men anpassade mig till min numera student-plånbok och åkte hem och drack en öl på balkongen istället, och läste kurslitteratur. IPCC:s klimatrapporter om hur fucked vi är (: De säger ungefär att oavsett om vi skulle sluta släppa ut växthusgaser IDAG, så skulle medeltemperaturen ändå med säkerhet gå upp eftersom CO2 hangs around pretty long i atmosfären. Efter ett tag skulle jorden stabilisera sig, men med en ny högre medeltemperatur. Men det lär ju inte hända att vi slutar med greenhouse gas emissions any time soon så det kommer bli ännu värre.

Efter ett tag var jag tvungen att gå in och ta fram datorn då jag skulle börja fila på en poster för att kunna presentera datan jag och min research-partner samlat in i en liten mini-survey. Tog verkligen emot att sitta vid datorn en dag som denna. Nu är klockan halv åtta och jag har flyttat ut på balkongen för det är varmare ute än inne (!)

Avslutar med en bild på mig också, inklusive min ledsna avocado i bakgrunden. Den gillade inte flytten och flera blad har blivit torra och fått bruna fläckar. Först trodde jag det var köldskador och flyttade den från fönstret till väggen med växtlampa. Men sen upptäckte jag idag att den gått från att ha fyra skrumpna blad till minst det dubbla och google:ade på problemet. Visar sig (vilket jag hade kunnat räkna ut) att avocados blir ledsna av torr vinterluft och för lite sol. Men att den är så kinkig och känner av det redan, det är ju bara tidig höst!? Vilken diva. Får öka duschandet (duschar den ändå i badrummet ca en gång varannan vecka) och sprayandet (brukar spraya kanske varannan dag) till mer duschande och flera spray om dagen. Flyttade också ut den till vardagsrummet där det är bättre sol, samt ställde en skål med vatten under för mer fukt. Men egentligen skulle den väl behöva både en avfuktare och en växtlampa. Hur ska den överleva vintern!? </3

post val

Jaha, det finns inte så mycket att säga om det här valets icke-resultat än att det var en jävla tur att inte MP åkte ut (borde kanske stödröstat på dem även om de är hycklare – V har fan bättre miljöpolitik enligt alla miljöorganisationer än vad det så kallade “gröna” MP har), och att det var ju synd att min röst på F! var rätt bortkastad – trodde åtminstone dom skulle komma över 2% men knappt en halv procent fick de i riksdagsvalet. Gick relativt bra för dem i kommunerna dock, med några nya mandat och fortsatta poster i kommunerna sen innan (bland annat Lund och Göteborg!). En annan sak jag har att säga om valet är att jag blir så SJUKT PROVOCERAD av att V likställs med SD. “Extrempartierna har vuxit” sägs det. WHAT THE ACTUAL FUCK? Fattar ni hur långt rasismen har gått i det här landet när SD – ett fascistiskt parti med rötter i nazistiska extremhögern – likställs med Vänsterpartier? Solidaritet, socialism och medmänsklighet är inte extremt, det är däremot fascism och rasism. Att likställa dessa är att ge legitimitet till SD (och därmed förflytta hela diskursen ännu mer högerut så att Afs, MED, NMR med flera blir mer rumsrena). Och att kalla Vänstern för “extrem” är att positionera sig själv som neoliberal i någon slags imaginär “mitten”. Det är ju det Liberalerna och C m.fl. pysslar med när de benämner V som “extrema” och i samma mening som SD. Det är er neoliberalism som är fucking extrem!

Så, slut på rant. I skolan håller vi på med statistik just nu, och det är rätt svårt. Är inte särskilt bra på excel men det gör vi mycket just nu. Första kursen är helt enkelt väldigt naturvetenskaplig. Längtar till nästa kurs när vi ska läsa Foucault, Habermas, Gramsci med flera – det kan jag ju och har gjort innan. Nu håller vi typ på och göra t-test och räkna ut p-värden och jämföra olika data och göra histogram och scatter diagrams osv. Svårt.

Val 2018

Bilden kan innehålla: text

Idag är det valdag. Det är det andra valet i mitt liv. Jag röstar på samma parti som jag gjorde då. Efter mycket tvekan, visserligen. 2014 var jag så säker på Feministiskt Initiativ, det kändes verkligen som de skulle kunna komma in. Och även om de inte gjorde det så gjorde de ett fantastiskt uppsving från 0,4 % till 3,1 % (vilket exempelvis resulterade i att de i detta val fick ut alla sina valsedlar etc – det fick de inte förra valet och nådde då bara ut till ca hälften av alla valdistrikt, med ideella krafter!), och kom in i 13 kommuner (bland annat Göteborg).

Men det här valet! Oj, vad jag tvekat mellan Vänstern och Feministiskt Initiativ. Det känns som jag inte alls hört lika många i min närhet som ska rösta F!, utan att många tappat hoppet om att någonsin få se dem i riksdagen. Det känns som många skulle vilja, men inte vågar. Så därför tvekade jag också. Tänk om det är en bortkastad röst? Men sen bara någon vecka innan valet började jag se fler och fler på sociala medier som reach:ade out till alla som tvekade på F! och uppmanade oss att bestämma sig. För tänk om alla som tvekade faktiskt bara bestämde sig för F! – då hade de varit inne redan förra valet!

Nu tänker jag såhär. Jag är lite osäker på om mitt hjärta är hos Vänstern eller hos Feministiskt Initiativ. Eller ja – egentligen är det ju utanför etablissemanget och partipolitiken och hos den autonoma vänstern som bygger på anarkistisk feministisk, antirasistisk och antikapialistisk organisering men för att citera Ensam Mamma Röker så är det inte i riksdan revolutionen startar och parlamentarism är ett piss MEN, för att folkrörelser, kvinnorörelsen och den utomparlamentariska kampen ska kunna leva krävs förutsättningar och vilka möjligheter vi har att verka påverkas av vilka som sitter på stolarna i Stockholm. Så ja, åter till Vänstern vs F!. Jag är lite osäker på vem av dem jag är närmast, vilket jag inte var 2014. Då var F! självklart för mig. Men sen så tänker jag såhär, att en till röst på V gör inte lika stor skillnad som en till röst på F!. Om F! skulle komma in, kommer de få stolar i riksdagen från de allra största partierna, bland annat SD och M. Vänstern kommer inte få några stolar från dem, och alla stolar som kan tas från dem är bra. Vidare så har både F! och V höga betyg vad gäller miljö, men F! har bättre politik vad gäller djurrätt och det är alltid självklart att det serveras veganskt i F!-sammanhang (inte självklart i V-sammanhang). Jag känner också flera aktiva F!:are som är riktigt bra, känner inga Vänsterpartister. Dessutom så har F! många fler hbtqia+ personer och personer som rasifieras på sina listor, till skillnad från V. Och sist men inte minst så även om F! inte skulle komma in, så är det inte en bortkastad röst – de fick ju exempelvis partistöd tack vare rösterna förra året även om det inte räckte ända fram.

Jag är så nervös för resultatet för detta val. Tänk mardröms-scenariot om SD och M bildar regering med stöd av KD. Blir det migration då? Alla hbtqia+ personer, alla personer med mörk hudfärg, alla som flytt hit, alla inom den autonoma vänstern, alla som någon gång gjort abort senare än vecka 12 och många fler än så tror jag allvarligt skulle fundera på det för det skulle på sikt bli reellt farligt för dem/oss att bo i Sverige med en sådan rasse-regering. Skäms ni som röstar borgerligt. I synnerhet ni som röstar SD, M eller KD, men också ni som röstar L eller C, för en röst till höger är en röst närmare SD än vad en röst till vänster är. Skäms ni som röstar för era egna intressen. Är det inte intressant att de flesta som röstar åt vänster inte har några problem med att berätta vad de röstar och diskutera sin röst, medan de som röstar högerut upplever jag ofta inte vill säga vad de röstar? Det är för att de skäms för att de röstar mer utifrån sina egna intressen än andra, tror jag. Sen har vi ju då SD:arna som inte har några som helst problem med att skandera ut sin rasism såklart, vilket är så jävla skrämmande. Diskursen har förflyttats högerut och det som var rasistiskt förr är idag rumsrent. Hur kommer det se ut om tio år?

Skolan har börjat!

Idag började skolan “på riktigt” med tutoring session där vi gav feedback på varandras pre course assignments. Väldigt intressant att läsa varandras då vi kommer från olika akademiska bakgrunder och länder vilket resulterar i väldigt olika sätt att skriva, tolka instruktioner etc. Jag tror jag benefittar (lol – pratar redan mer svengelska) mycket av att redan ha pluggat en kandidat i social science-fieldet i Sverige – jag kan APA-referering och att skriva argumentative med med uppbackning av evidens såklart. Många hade jättesvårt att inte skriva objektivt, många återgav bara data men då är det ju inte så stor poäng att skriva om en inte lägger till något eget. Jag har snarare problem med för bias:ed texter och starka ord kanske… kul i alla fall!

I helgen var jag också i Göteborg och på Statement! Det var superfint. Bilder kommer.

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén