Category: 4. Resor

  • Stockholm 29/4-1/5 2023

    Jag har varit i Stockholm!! En liten weekendresa tillsammans med Are som vi planerat sedan i vintras, lagom precis efter att han lämnat in sin uppsats (och lagom till långhelg tack vare första maj). Vi tog eftermiddagståget från Gbg i fredags och kom fram vid sju-tiden. Vi åkte direkt till Reimers för att få nycklar till gästlägenheterna från Björn, men efter att vi hade installerat oss i vad som kändes som en bunker (mycket valuta för pengarna för den BRF:en eftersom de får in 1250 kr/natten för de tre små gästrummen) drog vi ut i den kyliga aprilkvällen för att hitta nåt att äta. Det blev Babel Bazar vid Hornstull som jag hade sparat i Google Maps. Otroligt god falafel, men något otrevlig personal. Vi käkade vid Bergsund strand och tog sedan en promenad runt området bort till Pålsunds park och tillbaks till Hornsgatan där vi satte oss på en bar och drack en öl. En mycket bra inledning på Stockholmsvistelsen!

    Inte ful utsikt
    Gullig kille + Långholmens båtar och på andra sidan… Norrmalm?? Äsch jag vet inte
    Mmm
    Mmm!!!
    Vi lyssnade på kvällsfågelsången och spanade på utsikten.

    Nästa dag, i lördags, stod Hermans på agendan. Men först skulle vi byta till Thomas gästlägenhet på andra sidan Reimers (som vi egentligen bokat för hela vistelsen men som behövde avbokas en natt för att Thomas & co behövde kunna boka en natt och man kunde tydligen bara boka sju nätter i taget). Men flyttningen kunde inte göras förrän klockan tolv så vi tog en morgonpromenad runt Reimers och tittade på körsbärsblom. Fick så mycket nostalgikänslor, det är ändå mycket tid i min barndom jag spenderat här. Springa mer med ett par mynt och köpa något på Coop, leka på lekplatsen nedanför lägenheten, hälsa på kaninerna.

    Kyligt men fint
    Kom på att solglasögonen var överflödiga
    Vacker!!!
    Han poserade helt självmant på detta sätt hahaha

    Prick klockan tolv stod vi redo för att blippa brickan utanför Thomas gästlägenhet på Anders Reimers väg, men Are gick i förväg för att handla en present på Ve och fasa, en liten affär nära Högalidskyrkan. Sen möttes vi på Hornsgatan och promenerade i rask takt mot Slussen eftersom vi hade bord bokat på Hermans klockan ett. En fantastisk helvegansk buffé hade de, och allt var verligen hur gott som helst. Minus för att det är trångt och stimmigt, och tyvärr satt ett väntar precis bredvid oss där den ena höll en timmes monolog (med några instick från kompisen) om allt från hennes cancer till hur öppen hon var till hur hon hanterade sin pappas små-rassighet till hur hon hittat Gud osv osv osv. Jag hade så svårt att koncentrera mig på Are för vi fick höra så mycket om denna människa under lunchen och det var svårt att inte lyssna.

    Efter Hermans styrde vi stegen tillbaka till Slussen och sedan tillbaka samma håll mot Fotografiska, där vi bl.a. såg en utställning med flera konstnärer på tema natur och miljö. Mycket vackra foton, även om jag också sett andra mer inspirerande utställningar på Fotografiska. Vi båda tyckte mycket om ett videoverk som visades över en hel vägg och som vi satt länge och tittade på.

    Efter Fotografiska promenerade vi hemåt längs vattnet, ganska trötta i benen vid det här laget. Vilade hemma i lägenheten en timme (som för övrigt kändes mycket bättre än bunkern – här hade vi en lägenhet för oss själva och det fanns fönster) innan vi tog tunnelbanan till Rådmansgatan där vi mötte upp Lise för att äta middag på Lao Wai, en helvegansk kinesisk restaurang som jag hade läst om. Det var jättetrevligt att träffa Lise men tyvärr var jag inte så imponerad av maten. Eller, den var god, och det är alltid nice med helveganska restauranger, men det var inte värt att betala 250-300 kr per huvudrätt, när det kändes som att man kunde få ungefär samma mat också på ett “vanligt” Kinaställe. Också lite tråkig öl hälsar Are.

    “Tänk vad lyxigt”, sa Are på väg hem, “att vi har en hel dag till i Stockholm!” och så var det ju! Målet för söndagen var att se slottet och riksdagen (eftersom Are inte varit i Stockholm förut) så vi promenerade hela vägen från Reimers via Mariatorget där vi tog en glass på Stikkinikki (en gelato-kedja som har ett ställe med bara veganska smaker på just Mariatorget mmmm) och den famösa Guldbron, Gamla stan och Kungsträdgården. Vi fick till och med se en parad (Valborgsmässoafton till ära antar jag??) som marscherade förbi med pompa och ståt. Jag var mest imponerad av hästarnas lynne som klarar av en hel orkester och dessutom att gå mitt i stan bland bilar, turister och bussar.

    Innan han kom på att det var lite för kallt utan mössa
    Nu så
    Ut på tur aldrig sur

    Sen gick vi till Medelhavsmuséet där vi hade gratis inträde eftersom vi var på Världskulturmuséet förra veckan och årskort kostar bara 140 kr. Hade vi inte haft den nuvarande skit-regeringen hade det iförsig varit gratis, tack Uffe. Vi hann se utställningarna om Antikens Grekland, Romarriket och Egypten, inklusive föremål som skapats för mer än 5000 år sedan. Det är hisnande!!! Rekommenderar detta museum.

    Efter muséet styrde vi kosan mot Rådmansgatan igen, för däromkring låg MyVegina som jag kollat upp, ett veganskt lunchställe med bl.a. smoothies och mackor. En otrolig smoothie drack vi, dock i dyraste laget, men så krämig och len i konsistens och smak, samt grillade mackor mmmm.

    På kvällen hade vi bokat deg på La Piccola Nonna, en napolitansk pizzeria med veganska och vegetariska pizzor som drivs av två vänner. Pizzerian ligger ganska anonymt på en tvärgata till Götgatan, nära Skanstull, och så fort man klev in kände man att det här är ett riktigt trevligt place. Vänster, queert och otroliga pizzor. Man kan inte boka bord utan kan bara boka deg för att få en garanterad pizza, så får man plats om man får plats och annars blir det take away. Men vi fick plats!! Och det var såååå gott och prisvärt, en pizza för 110 kronor. Rekommenderar detta starkt, inte bara för maten utan också för att det är ett mysigt ställe att stötta. Önskar de startade i Göteborg också!!!

    En gullis!!!
    <3
    Dricker koncentrerat

    Efter pizzan gick vi till Mikkeller-baren nära Medborgarplatsen, som jag och mamma var på när vi var i Stockholm i höstas. Många goda öler och lagom lugnt när man vill kunna konversera.

    Ett trevligt ställe!!
    En bild jag skickade till Ester för att illustrera att vi drack god öl. Jag drack IPA och Are en redig stout.

    Sen gick vi hela vägen hem i en otrolig marsch-fart för att Are behövde gå ner sitt blodsocker lite grand, och idag på Första maj, var det dags att säga hejdå till Stockholm för denna gång. Har haft det så bra och ätit så mycket god mat mmmm. Speciellt pizzan som sagt. Min och Ares första lilla resa tillsammans också, hoppas det blir många fler!!

    Jag har varit i Stockholm!! En liten weekendresa tillsammans med Are som vi planerat sedan i vintras, lagom precis efter att han lämnat in sin uppsats (och lagom till långhelg tack vare första maj). Vi tog eftermiddagståget från Gbg i fredags och kom fram vid sju-tiden. Vi åkte direkt till Reimers för att få nycklar…

  • Mars 2023

    Ännu en månad har gått, en fjärdedel av året till ända. Sjukt att tiden går så snabbt!!!!! Månaden har varit upp och ner. Jag var väldigt väldigt stressad ett tag p.g.a. hög arbetsbelastning och har arbetat lite för mycket, jag hade stressymptom och blev sjuk två gånger trots att jag aldrig annars är sjuk. Men jag har också varit fortsatt kär i Are (alltid en bra grej), jag har träffat Lise, Daisy och Casey i Uppsala, läst/lyssnat på mycket bra och intressant litteratur, varit på spa med mamma och Olivia och avslutade månaden med Ölandsvisit, eller det är faktiskt dit jag är på väg i detta nu då jag författar detta inlägg. Hoppade precis på bussen från Kalmar C till Färjestaden och får alltid starka nostalgikänslor här på Kalmar C för jag förknippar det med tidigare Ölandsvisiter hos Mim. Ska bli så fint att se na!!! Men nu, tillbaka till summeringen av månaden.

    Socialt

    Eftersom jag fick rain-checka födelsedagspresenten från Emil och Olivia p.g.a. sjukdom i februari, tog vi nya tag i mars. Det var dags för Escape room-middag! Det gick till som så att man helt enkelt, med lite olika pappersmaterial, ordnade sitt eget escape room i vardagsrummet, temat var ett bankrån. Det var en riktig win att ha Are med i laget p.g.a. smart? Hur som helst mycket trevligt, även om det trevligaste ändå var att hänga med Olivia, Emil och Are. Här är en märklig bild på mig och Are från den kvällen som Emil förevigade:

    En annan social grej var att jag och Are hälsade på hans kompisar Alice och Matilda på söndagsmiddag, det var mycket lyxigt. Speciellt eftersom det var tredje dagen den veckan vi blev bjudna på god mat, för på torsdagen var jag, Erik och Are bjudna till Milla och Matilda där vi fick en helt fantastisk summer roll-middag, omg det vattnas i munnen när jag tänker på det.

    Annan social grej var att jag firade Alex födelsedag!! OMG det var sååååå fint. Sofie hade ordnat så fint med tårta och bubbel hemma hos dom i Majorna och sedan fick Alex ledigt från pappalivet några timmar så att han, jag och Jaime kunde äta ostört på Blackbird. Var så välbehövligt och fin även för mig som hade haft en tuff vecka. Tack Alex för du fyllde år den dagen!!!! Och för att jag får ha dig i mitt liv!!! Här är en suddig bild på oss från kvällen:

    Förra helgen var jag och Are också på vårkväll på Litteraturhuset (en mycket snabb visit ) framförallt för att jag ville känna mig som en äkta konstmecenat då min tavla “Se mig nu” som hänger ovanför matsalsbordet, målad av Siri Veileborg, skulle ställas ut!! Det var villkoret när jag köpte den, dvs att konstnärinnan skulle få låna tavlan ibland till utställningar och nu var det alltså dags ^^ Innan utställningen/poesiuppläsningen hade jag också träffat Per – en mycket trevlig bekantskap från förr som jag nu återknutit kontakten med (??) och också käkat pizza på Brewers med Are, Olivia och Emil. En mycket trevlig kväll med andra ord 🙂

    Resor

    Hälsade på Lise i Uppsala, som jag skrev om här. Det var helt jävla underbart och välbehövligt. Tankade D-vitamin från vårvintersolen (Uppsala visade sig verkligen från sin bästa sida) och kompisenergi från Lise, Daisy och Casey.

    Natur

    Fågelskådade och artade mina första fåglar! Ares pappa tog med oss på en tur i skogarna för att lyssna på ugglor, och det gjorde vi. Här nedan en bild på Are in action att locka fram den (vilket tbh känns lite förmätet 😐). På väg hem häromdagen skådade och artade jag: koltrast, gräsand, knipa, rörhöna, skata, ringduva och tamduva, samt skådade och semi-artade (med lite hjälp från Are) gråkråka, kaja och skrattmås! Har ja gått och blivit fågelskådare?? Semi-entudiadtisk på-väg-hem-från-jobbet-amatör-skådare i alla fall

    Detta är en björktrast. Den skådade och artade jag i Uppsala!!!
    Detta är en liten strömstare som sitter och chillar på en sten i Lärjeån där de brukar hänga. Den vitsvarta bollen där nånstans i mitten haha

    Film

    Jag och Are såg Proxima (2019) som fanns på Drakenfilm. Den var mycket bra! Den handlade om en kvinnlig astronaut som fick kämpa för att balansera karriär och mammalivet, och filmen skildrar detta på ett fenomenalt sätt. Ger den 4 av 5!

    En annan film jag och Are såg från Drakenfilm var skräckisen It follows (2014). Jag blundade visserligen under några scener, men jag tycker att skräckisar som inte handlar om typ oförklariga, mystiska spök-saker är mycket enklare att se än skräckisar som liksom är… ja jag kan inte säga förklarliga och inte heller overkliga eftersom det inte direkt så är att mystiska spök-filmer är verkliga… Men eftersom mystiska spök-filmer liksom är oförklarliga klarar jag ej av dem! Men nu hamnade jag off topic, It follows handlar i alla fall om en tonåringar och sex, och om ett mystiskt “det” som överförs via sex – “det” följer efter dig och är ute att döda dig men har du sex med någon överför du “det” till den. Kruxet är också att “det” kan se ut som vilken människa som helst, kanske någon du älskar, men den går alltid och kan bara ta sig fram gående. En indie-skräckis som ändå var ganska bra! Ger den 3,5 av 5. Vi såg också Disneys Robin Hood från 1973 haha.

    Böcker

    Det var med sorg jag läste ut Per-Anders Fogelströms Mina drömmars stad från 1960, eftersom den var så bra. Boken är – trots att den är skriven innan Barn-serien som jag läste förra året en fortsättning på Stockholms-eposet som alltså börjar med Vävarnas barn, Krigets barn och Vita bergens barn. Dessa böcker spänner över ca 100 år från 1700-talet till mitten av 1800-talet, och i Mina drömmars stad får vi möta Tummen igen, fast nu som en bikaraktär till huvudkaraktären Henning. Vi får också möta fattigdomen och nöden, men också hoppet. En utmärkt Stockholmsskildring och ett utmärkt stycke arbetarlitteratur som alla borde läsa. Skrev om här.

    Annars fortsätter jag lyssna på Karl Ove Knausgårds Morgonstjärnan som jag tycker är sådär (okonventionell åsikt??) och så har jag också läst ut Människans frigörelse, en samling av Karl Marx’ ungdomsskrifter i översättning av Sven Eric Liedman.

    Ännu en månad har gått, en fjärdedel av året till ända. Sjukt att tiden går så snabbt!!!!! Månaden har varit upp och ner. Jag var väldigt väldigt stressad ett tag p.g.a. hög arbetsbelastning och har arbetat lite för mycket, jag hade stressymptom och blev sjuk två gånger trots att jag aldrig annars är sjuk. Men…

  • Februari 2023

    Ännu en månad har gått. Snart är oxveckorna slut och våren här.

    Filmer

    Utöver alla filmer jag sett på filmfestivalen, har jag och Are också sett Magisterlekarna (från förra årets filmfestival, som jag skrev om här!) och Pleasure (från förrförra årets filmfestival som jag och Olivia såg på bio). Båda är sevärda filmer! Jag och Are såg också Billy Elliot samt Birdbox med Sandra Bullock. Den sistnämnda var inte direkt min kopp te, men den blev definitivt bättre med tiden.

    Böcker

    Den protestantiska etiken och kapitalismens anda av Max Weber (1934) avslutade jag. En mycket läsvärd liten sociologi-klassiker från 1934! Jag har också lyssnat klart på Testamente av Nina Wähä (2019) samt läst ut Du med flera – en handbok i flersamhet – av Tanja Suhinina (2023). Alla mycket läs/lyssningsvärda böcker! Annars fortsätter jag också med Fogelström Mina drömmars stad och har börjat med Karl Marx Människans frigörelse som är en samling av hans ungdomsskrifter som jag ska läsa för sociologikursen jag läser.

    Resor

    Vi var i Köpenhamn över pappas födelsedagshelg!! Det var mycket trevligt om än kallt. Vi åt på finrestaurang, var på gin-bar och gick i hipster-butiker.

    Ut på tur aldrig sur
    På en bar i Cph
    På en annan bar i Cph

    Socialt

    Jag och Are har nu varit ihop i ett år! Det var den 24 februari 2022 vi var på vår första date, så det fick bli lite firande av det (dock framskjutet en vecka pga Köpenhamns redan). Mkt lyckligt lottad som får va med en sån keeper som Are. Annars har jag fortsatt spela beach med Elin, Elin och Lina en gång i veckan, haft filmfestivalhäng i början av månaden, Ronja var på besök ett par dagar från Berlin och jag har också hunnit med att träffa Erik, Matilda och Popp. Inflyttningsfest hos Matilda och Milla hanns med och min barndomsvän Sophie blev mamma!!

    Ronja och jag vid Bergsjön
    En gullis som jag nu varit tillsammans med i ett år!!!

    Ännu en månad har gått. Snart är oxveckorna slut och våren här. Filmer Utöver alla filmer jag sett på filmfestivalen, har jag och Are också sett Magisterlekarna (från förra årets filmfestival, som jag skrev om här!) och Pleasure (från förrförra årets filmfestival som jag och Olivia såg på bio). Båda är sevärda filmer! Jag och…

  • Fjällvandring i Jämtlandsfjällen: Ramundberget till Vålådalen

    Just nu sitter jag på ett pendeltåg mellan Mora och Kil – som jag aldrig hört talas om men nu vet ligger precis norr om Värnen – eftersom vårt nattåg från Undersåker igår kväll blev inställt. Nån tjomme till lastbilschaufför hade tydligen råkat köra in i elledningen i nån kommun nånstans nära Östersund så alla tåg däromkring blev inställda på obestämd framtid. Efter fyra (4!!) timmars telefonkö till SJ igårkväll blev vi i allafall ombokade (och garanterade ersättning för hotellnatt i Vålådalen och all mat idag) och sitter således på tåg genom Sverige just nu. Vi började 05 imorse med taxi från Vålådalen till Östersund, en resa på ca 1,5 h, och därifrån tog vi en inlandsbuss som stannade hela tiden på små orter och därför tog fem timmar till Mora där vi käkat lunch. Från Mora hoppade vi alltså på detta tåg som tar oss till Kil på fyra timmar, och därifrån går det sista tåget som ska ta oss till Gbg. Om allt går vägen är vi framme 20.40 ikväll (istället för 7.50 imorse), hoppas hoppas allt går smoothly!

    Hur som helst! Jag skulle berätta om vår vandring! Vi har vandrat 7,5 mil på fyra dagar, från Ramundberget i tisdags till Vålådalen dit vi kom fram igår (fredag), via Fältjägaren, Helags och Vålåstugorna. Egentligen är sträckan vi gått ”bara” 7,3 (vilket är rätt mycket på fyra dagar!!) men vi råkade gå nån km fel i början från Ramundberget pga dålig skyltning, så därför blev det 2 km extra.

    Första dagen, dvs i tisdags den 19/7, började alltså i Ramundberget. Vi kom dit vid 12.30-tiden efter en ganska lång busstur från Östersund, men kände att vi ville avverka nån km eller två innan vi gjorde lunch. Det blev två svettiga kilometrar eftersom vi som sagt gick lite fel och gjorde ganska många höjdmeter upp som vi sen fick gå ner igen :))) Lunch fick således intas vid första bästa lämpliga bäck innan vi kommit upp på fjället pga det blev lite akut mat-crave. Det blev couscous med röda linser-burgare!! Myggen gjorde oss sällskap :))

    Lunchen var mycket bra för moralen så nu kunde vi fortsätta stigningen. SÅ skönt när vi väl kommit upp på fjället och stigen sen gick ganska flackt och vi slapp myggen. Så vackert det är där, när man äntligen kommer ovan trädgränsen och fjälltopparna tornar upp sig som en ständig kuliss. Vårt mål var fjällstugan Fältjägaren, och dit var det 17 km från Ramundberget. Vi började ju gå ganska sent, så vi kom inte fram förrän på kvällen, och då hade de sista kilometrarna varit ganska tuffa. Man såg stugan från väldigt långt håll (det är ju inga träd utan öppna vidder!) men det kändes som den aldrig kom närmare haha. Till slut kom vi ändå fram och kunde sätta upp tälten, laga middag och ta ett mycket kallt men uppfriskande kvällsdopp (som man snabbt fick avklara pga myggen attackerade när dagens vind försvunnit!!). Kvällsmaten bestod av tomatsoppa och pasta och inget smakar så gott som pulver-mat efter 17 (19) km vandring på fjället :)))

    Tältnatten gick bra – åtminstone jag sov som en stock som man gör efter kroppsansträngning. Vi käkade gröt till frulle inne i stugan och packade ihop oss, tälten hann till och med torka från nattens regn. Lagom till att vi kom iväg vid 10.30-tiden klarnade det upp och blev riktigt fint. Dagens mål var Helags, som ”bara” var 13 km, och lite till, eftersom torsdagens tur mellan Helags och Vålåstugorna skulle vara mastiga 23 km. Denna sträcka var ganska flack men något böljande upp och ner, och hela tiden hade man de mäktiga fjällen som kuliss. Vid lunch stannade vi vid en av de många fjällsjöarna vi passerade för att bada – kallt men uppfriskande och så skönt i värmen. Lunchen stod Maja för idag – ris med någon form av stroganoff-smakande bolognese. (Detta var en av tre olika pulver-bologneser vi åt under vandringen – men lyckades ändå köpa olika sorter! Tänk att det finns så många olika veganska bologneser i pulverform!!).

    Till Helags fjällstation – som är just en fjällstation med både el, Wi-Fi, rinnande vatten och restaurang – kom vi vid 16-tiden. Vi pustade ut, laddade telefoner, Wi-Fi:ade lite och fikade, men sen bestämde vi oss för att gå vidare ett par km för att beta av några från morgondagens 23 till Vålåstugorna eftersom vi ”bara” gått 13 idag. Vi gick nån timme mer, dvs drygt 3 km, och bildade camp vid en vacker fjällsjö. Vi fick en jättefin kväll och kunde kvällsbada och göra mat i solen – Mim stod för maten som bestod av nån form av teriyaki-kryddad nudel- och linsgryta typ. Mycket gott som allt på fjället!! Vi gick och la oss tidigt men i takt med att vinden tilltog blev det svårt att somna. Plötsligt hörde jag och Popp (som sov i hennes tält) Mim ropa att ”mitt tält blåser sönder!!” och något panikartat slänger jag på mig kläder och går ut, rädd att tältet ska ha blåst bort typ (det lät verkligen så inifrån tälten). När jag väl kom ut blåste det visserligen mycket friskt men det lät mer inifrån tälten än vad det faktiskt var, men vi bestämde oss ändå för att flytta tälten till ett mindre blåsigt ställe för att kunna sova lugnare. Vi inledde således en förflyttningsmanöver i vad som kändes som mitt i natten – men egentligen var klockan vara 22.30. Så skönt att solen knappt går ner i fjällen vid denna tid på året!! Tält-förflyttningen ett tiotal meter neråt lyckades och sen när vi väl somnade sov vi jättegott.

    Nästa dag, dvs i torsdags den 21/7, stod 20 km till Vålåstugorna på schemat (vi hade ju redan avverkat de tre första dagen innan). Vi vaknade tidigt och kom iväg tidigt pga vi höll på att bli uppätna av myggen nere i sänkan där vi tältade, så vi stannade efter ca 3 km vid den otroligt vackra Krustjärn och tog ett morgondopp. Sån livskvalle!! Vi hade så fint väder och denna sträcka i början från Helags till Vålåstugorna var otroligt vacker. Ett böljande grönt landskap med massor av små och stora fjällsjöar med kristallklart vatten, porlande bäckar och en fantastisk tur med vädret – väderleksrapporten hade lovat ihållande regn hela dagen men vi hade strålande sol åtminstone hela första milen och sen bara molnigt. Detta är tbh en av de finaste sträckorna jag gått och den var verkligen värd de 23 kilometrarna, även om det var tufft. Men området kring Krustjärn var verkligen sagolikt vackert.

    Vi tuckade på kilometer för kilometer och landskapet förbyttes så småningom från fjällsjöar till ett mer månliknande stenigt landskap, fortfarande alltid med de snötäcka fjällen i bakgrunden. Så vackert!! Vi mötte knappt någon – längden på denna sträcka var nog avskräckande och det var tbh ganska jobbigt. Vi käkade lunch vid rastskyddet Ljungan – som involverade två vad – och traskade sedan vidare. Vi visste att när vi kom till sista vadet var det bara 3 km kvar, och då kunde man se Vålåstugorna vid nedstigningen mot jokken, men när man väl kom fram till denna fors insåg man att det var just en ganska vild fors. Herregud, tänkte jag, är det meningen att man ska vada detta!? Det var en ganska bred fors, väldigt strömt och framförallt ganska djupt på sina ställen. Och det är ju kallt också!! Men det var ju bara att snöra av sig skorna och rulla upp brallorna för tredje gången denna dag, men ännu högre upp denna gång, och det var tur, för vattnet nådde nästan till skrevet – och det var bara för att man lyckades balansera på stora stenar och zickzacka sig fram. Ett mycket spännande vad med hjärtat i halsgropen det vill jag lova.

    Mim och Popp korsade forsen lite högre upp men blev ändå blöta upp till skrevet, men eftersom jag då var längre nedströms började jag gå de där sista tre kilometrarna och kom fram nån kvart innan dem, vid 17-tiden typ. Men det var riktigt långa kilometrar, för herregud då var man trött. Vi hade lyxat med att sova inomhus den här natten, vilket var ett så bra beslut. Vi hade ju räknat med att vi skulle gå 23 km i regn och så var det sista natten, men även utan regn och efter att ”bara” ha gått 20 denna dag var det mycket välbehövligt och uppskattat med riktiga sängar inomhus. Vi var verkligen sååå trötta och efter middag (linspasta med tomatsoppa) gick vi och la oss typ kl 19.30, på riktigt. Jag tror vi somnade vid 20 och vaknade vid 07 och sov alltså elva timmar, helt utmattade. Men det är verkligen fantastiskt för sen när man vaknar så är liksom kroppen ganska utvilad igen och man är redo för nästa tur!

    Vålåstugorna är för övrigt en jättefin fjällstuga med vacker utsikt, möjlighet till bad i en liten å (som var såpass varm att man ändå kunde ta några simtag!!) och små bebi-ripor som springer mellan husen. Vår sista vandringsdag (dvs igår fredag 22/7) kom vi iväg kl 09 som planerat, eftersom vi även denna dag skulle gå två mil. Men det är skillnad på två mil och två mil!! Vandringen från Helags innehöll flera höjdmetrar och tre vad och var generellt mycket jobbigare bara (men också som sagt otroligt vacker) men gårdagens vandring var första milen flack och andra milen nedstigande genom skogen, de sista kilometrarna more or less ett lättvandrat motionsspår. När vi stötte på en skylt som upplyste oss om att vi redan gått 8 km var vi helt chockade – hade vi redan avklarat en såpass lång bit!? Efter första milen lämnar man som sagt kalfjället och leden sluttar neråt, och efter ca 14 km var vi utlovade ett fint lunchställe vid en bro. Dessa sista km fram till bron genom skogen kändes dock extremt långa – vi spanade efter bron bakom varje krök – men till slut kom vi fram och intog lunch (”mexikansk soppa” med nudlar och svarta bönor). Gårdagen var kyligare än tidigare så vi blev lite frusna och fick gå vidare.

    Vi pinnade på ganska mycket de sista 6 km med den stundande bastun i åtanke. Vi kom fram lagom till att bastun öppnade vid 15 och vilken njutning det är att få duscha och sätta på sig rena kläder efter 7,5 mils vandring på fjället. Rejält möra och med ömmande trampdynor satte vi oss sen att vänta på bussen till Undersåker från Vålådalen, men det var då vi fick sms:et från SJ som meddelande att vårt tåg var inställt pga elfel. Vi ställde oss i telefonkö med 100+ andra (den som alltså tog fyra timmar) och tog beslutet att stanna över natten och äta trerätters. Ett mycket bra beslut eftersom SJ kommer pröjsa :))) Och så började resan hem kl 05 imorse istället, och går allt som det ska är vi som sagt hemma ikväll. Och nu har jag lyckats fördriva nästan två timmar av denna tågresa mellan Mora och Kil genom att skriva det här inlägget!! Trrrrrevligt. Nu ska jag ägna resterande två till att läsa den bok jag spontant köpte fem minuter innan bussen gick från Östersund imorse, som jag upptäckte var sista delen i en trilogi, men vad ska man göra. Tack Popp och Mim för det eminenta sällskapet på denna resa, och tack fjällen för du är så fint. Sverige ändå, sicken grej. Puss!!!

    Just nu sitter jag på ett pendeltåg mellan Mora och Kil – som jag aldrig hört talas om men nu vet ligger precis norr om Värnen – eftersom vårt nattåg från Undersåker igår kväll blev inställt. Nån tjomme till lastbilschaufför hade tydligen råkat köra in i elledningen i nån kommun nånstans nära Östersund så alla…

  • Belgien

    För en vecka sedan (det vill säga i söndags den 18 juli) påbörjade jag resan mot Belgien och Paulina! Tjoho! 🙂 Jag skickade rapporter under hela resan:

    13:30 Antigentest avklarat!
    16:45 På SJ-tåg söderut!
    18:50 Snabbt byte till Öresundståg i Lund
    20:10 Paus i Köpenhamn (de kollade inte på mitt test-certifikat…………..)
    21:10 På nattbussen söderut!
    9:50 Efter en obekväm natt framme i Amsterdam Sloterjik på måndagsmorgonen! (De hade fortfarande inte kollat mitt negativa testresultat)
    11:00 På sista flixbussen mellan Amsterdam och Bryssel! I Nederländerna (och Belgien) obligatoriskt med munskydd i kollektivtrafiken.

    Var framme i Bryssel klockan 13.45 på måndagen och tog från Bryssel Norra ett citytåg söderut då Paulinas föräldrar bor i the suburbs söder om centrum. På stationen mötte Paulina mig strax innan kl 15 och det var så fint att ses igen <3 Allt som allt tog det alltså strax under 23 timmar. Och även om natten på en flixbuss är jäkligt obekväm, inte bara för att det är obekvämt att försöka sova i ett bussäte utan också för att vid varje stopp (det var tre stycken mellan Köpenhamn och Amsterdam) ropar de i högtalarna och tänder lamporna, så kan man också tänka att det värsta som händer är att man inte sover en natt, och det har man glömt bort en natt senare. Jag bestämde mig för att se en film och släcka lampan efter första stoppet (Odense, som fortfarande var i Danmark) så jag “vaknade” (eller snarare stördes ur mina sömnförsök) då “bara” tre gånger, d.v.s. i Kolding, Hamburg och när vi korsade tyska gränsen för då gick gränspolisen in i bussen och kollade passen. Bäst sov jag faktiskt efter Hamburg för då var det ett par ostörda timmar när man också visste att ingen kommer claim:a sätet bredvid mig (jag hade fått sitta ensam på två säten hela vägen men man var ju lite rädd vid varje stopp att nån skulle behöva det). Satte ett alarm kl 9 (då bussen skulle vara framme 9.20 i Amsterdam) för säkerhets skull, men tänkte att det kommer jag ju inte behöva för jag lär ju inte sova. Men det var tur att jag satte larmet för annars hade jag kanske missat stoppet haha.

    Så nu har jag alltså varit i Belgien i nästan en vecka! Det vi gjort hittills? Well, mycket tid har bara spenderats till att ta det lugnt, cuddle och vara hud mot hud för det är ju det man framför allt saknar när man är ifrån varandra. Men vi har också hunnit med att gå på restaurang i Bryssel, dricka belgisk öl, göra en dagsutflykt till en av Belgiens få sjöar (visserligen fint, men helt ojämförligt med Sverige haha), sola och bada vid husets pool (mycket lyxigt hus det här), acroyoga, besöka några av Bryssels parker och grönområden, inspekterat en CBD-affär och inhandlat THC-fritt gräs haha, det är ju lagligt här i Belgien och skall verka avslappnande utan att göra en hög, varit på ett underground latin party (som tyvärr blev avstängt av polisen vid tre-tiden, men vi hann med mycket dans tills dess), träffat Paulinas systrar Lorena och Daniela, lagat mat, sett på Young Royals och bara tagit det lugnt. 🙂

    För en vecka sedan (det vill säga i söndags den 18 juli) påbörjade jag resan mot Belgien och Paulina! Tjoho! 🙂 Jag skickade rapporter under hela resan: Var framme i Bryssel klockan 13.45 på måndagen och tog från Bryssel Norra ett citytåg söderut då Paulinas föräldrar bor i the suburbs söder om centrum. På stationen…

  • Grövelsjön 21/6

    Idag på vår sista vandringsdag åkte vi åter till Grövelsjön. Målet var det så kallade Silverfallet, ett litet vattenfall 4 km från Sjöstugan där vandringen började. Vandringen steg lätt hela vägen upp på Kalfjället men det var fortfarande ganska flackt och lättvandrat. Själva vattenfallet var långtifrån så imponerande som Njupeskärsfallet vi såg igår, men det var nog så fint att få se det forsande vattnet och hur snön fortfarande låg kvar som ett lock över forsen, så rann vattnet liksom under. På väg tillbaka stannade vi vid några raststugor när vi hade drygt 3 km kvar, och fixade lunch på stormköket. Nudlar i Varma koppen-soppa (basilika och tomat samt klar grönsak är vegansk!). Såååå gott som alltid när man käkar mat utomhus 🙂

    Sedan hade Olivia kollat ut en annan väg tillbaka, då leden skulle följa en runda så man slapp gå fram och tillbaka. Vid ett vägskäl visade skylten “Grövelsjön 5” men endast med tillhörande skid-markering, inte vandring. Det var alltså en vinterled och jag varnade att det kan nog bli ganska blött alltså, men å andra sidan, vad är det värsta som kan hända utöver blöta skor (det var ju sista vandringsdagen också)? Mycket blev det väldigt blött. Och sedan ännu blötare. Och ännu mer blött ute på myrmarken. Där vi plötsligt inte längre kunde se nästa markering? Vi bestämde oss för att safe:a och vände tillbaka och gick den ursprungliga leden, samma väg tillbaka. Turen bleb alltså drygt 11 km istället för 8 men det var ju äventyrligt 🙂

    Idag på vår sista vandringsdag åkte vi åter till Grövelsjön. Målet var det så kallade Silverfallet, ett litet vattenfall 4 km från Sjöstugan där vandringen började. Vandringen steg lätt hela vägen upp på Kalfjället men det var fortfarande ganska flackt och lättvandrat. Själva vattenfallet var långtifrån så imponerande som Njupeskärsfallet vi såg igår, men det…

  • Fulufjället och Njupeskärsfallet 20/6

    Igår (söndag) tog vi bilen söderut eftersom det passade för Gustav och Thomas som sedan skulle vidare tillbaka till Falun, och åkte till Fulufjället som är en av Sveriges nationalparker. Där finns även Sveriges högsta vattenfall med en fri fallhöjd på 70 meter vilket var vårt utflyktsmål! Ca 4 km rundvandring, så det passade vår yngsta medlem i sällskapet. Vägen till fallet gick genom vacker granurskog och myrmark och korsade flera vattendrag och bäckar. Otroligt vackert! Titta bara hur vackert träden speglar sig i i den här tjärnen:

    Jag lärde Gustav att man kan äta de späda granskotten, så han gick och samlade till soppan hela vägen haha, så gullig.

    På vägen korsade vi bland annat en liten fors med hjälp av en bro, där det blev obligatorisk foto-paus. Så otroligt vacker natur! Pristine wilderness.

    Och så kom vi fram till målet för promenaden: Njupeskärsfallet! Så mäktigt. Vädret var redan disigt med hög luftfuktighet, men i ravinen där fallet är är det tydligen alltid hög luftfuktighet och regnmoln. Vi ooh:ade och aah:ade till detta naturens konstverk. Och såhär tidigt på sommaren är det så vackra färger också! Det gröna är liksom limegrönt, för det är så nytt och klorofylligt.

    Gustav hade undrat när vi egentligen skulle laga den där soppan som han plockat granskott till, så på en platå nästan direkt efter fallet sattte vi oss ner för att kirra lunch. Jag värmde på pasta och bolognese (frystorkad vegansk från Blå bandet – bara att addera varmt vatten) på trangiaköket och jävlarrrr vad gott det är att äta varm mat utomhus. Life ändå. På väg tillbaka passerade vi sedan en skog av gammeltallar, med träd på över 500 år. Mäktigt att tänka på hur många årstider och livsöden som passerat dessa träd. När vi kom tillbaka till Naturum och parkeringen vinkade vi av Gustav och Thomas och körde tillbaka till Idre. Klart slut på ännj en fin dag!

    Igår (söndag) tog vi bilen söderut eftersom det passade för Gustav och Thomas som sedan skulle vidare tillbaka till Falun, och åkte till Fulufjället som är en av Sveriges nationalparker. Där finns även Sveriges högsta vattenfall med en fri fallhöjd på 70 meter vilket var vårt utflyktsmål! Ca 4 km rundvandring, så det passade vår…

  • Trollstigen vid Grövelsjön 19/6

    I fredags kväll anlände Thomas och Gustav till Idre, för att de skulle hänga med oss över helgen. De har ju bara deygt 20 mil från Falun. Så himla roligt att få träffa Gustav igen, som jag inte tror jag träffat sedan 2017 när han var knappt ett år?! Sjukt.

    På lördagen tog vi oss till Grövelsjön, från vilket vi kollat ut en kort vandring på drygt 3 km anpassat för en 4,5-åring 🙂 samt för vädret – lördagens väderprognos såg inte bra ut…. men det hade i allafall ändrats från en prognos på 40 mm regn till typ 10 så det var ju bra! Och vi lyckades faktiskt pricka in ett regnfritt fönster kring lunch (fastän det låg regn i luften) där vi långsamt vandrade Trollstigen från Grövelsjöns fjällstation ner till Sjöstugan precis vid sjön. En vandring som passade utmärkt för Gustav som sprang i för väg för att få syn på alla troll. Väl nere vid Grövelsjön åt vi lunch på Sjöstugan (lagom till regnet började ösa ner) innan vi promenerade tillbaka till bilen under ganska tunga regndroppae. Väl hemma badade vi bastu och käkade redig husmanskostsmiddag: köttbullar, potatis, lingon och brunsås. Jag tror inte Gustav märkte att allt var helt veganskt 😉

    Alltså det har varit såååå mysigt att få hänga med Gustav och lära känna honom lite. Som sagt, träffade honom sist när han var bebis och nu har han ju hunnit bli en liten människa. Och barn i den åldern är så himla roliga att hänga med, de säger så hilarious grejer och i deras värld är allt fortfarande möjligt. Är peppad på att följa med till Astrid Lindgrens värld nu bara för att få ses igen (de ska dit i juli). Och att hälsa på i Falun – Gustav bjöd in mig för att följa med till Lillskogen i Falun, haha, och så sa jag att jamen kanske till hösten? och då sa Gustav att jamen det är ju då jag fyller år! Perfekt, it’s a date.

    I fredags kväll anlände Thomas och Gustav till Idre, för att de skulle hänga med oss över helgen. De har ju bara deygt 20 mil från Falun. Så himla roligt att få träffa Gustav igen, som jag inte tror jag träffat sedan 2017 när han var knappt ett år?! Sjukt. På lördagen tog vi oss…

  • Bestigning av Städjan 18/6-2021

    Igår trotsade vi dimman och regnet och bestämde oss för att bestiga Städjan. Turen skulle vara 3 km upp och 3 km ner, vilket vi tänkte skulle passa efter den långa turen dagen innan. Dock, eftersom det var stigning, skulle turen ta ungefär fyra timmar tur och retur, medan man i vanliga fall vandrar ungefär 3 km i timmen.

    Vi parkerade bilen och började promenera genom urskogen där turen började. Det var fuktigt i luften, småregnigt och dimmigt så man bara såg ett par meter framför sig. Upp, upp, upp gick det genom skogen vilket var ganska jobbigt. Efter ungefär en timme kom vi upp ovanför trädlinjen där stigen fortsatte uppåt genom dimman. Vi såg aldrig toppen vi var på väg emot utan följde bara stigen haha. Som bilden nedan såg det ut hela vägen:

    Sen började stigen stiga ännu mer och det var rejäl lutning uppåt. Riktigt jobbigt och man fick sätta sig ner och vila med jämna mellanrum. Och rätt som det var var vi över kanten och befann oss på kammen mellan Städjans två toppar (berget ser alltså ut som en städja). Tyvärr såg man inte mycket, haha. Men vi satte oss i alla fall på läsidan av berget och käkade lunch – jag värmde på nudlar och bolognese på triangaköket vilket var såååå gott efter den 3 km långa uppförsbacken. Men sen börjsde det så småningom lätta, och plötsligt började vi se lite längre. Vinden tilltog och blåste bort molnen, och snart tittade även solen fram till och med! Sån tur vi hade – när vi väl var uppe på toppen klarnade himlen och vi fick faktiskt se den fantastiska utsikten över Idre fjäll.

    Vi stannade på toppen en stund och njöt av utsikten, innan vi påbörjade nedstigningen igen och hann hem lagom till matchen kl 15 som Olivia och pappa ville se (jag bryr mig tbh inte alls haha). Klart slut på dag 2 i Idre!

    Igår trotsade vi dimman och regnet och bestämde oss för att bestiga Städjan. Turen skulle vara 3 km upp och 3 km ner, vilket vi tänkte skulle passa efter den långa turen dagen innan. Dock, eftersom det var stigning, skulle turen ta ungefär fyra timmar tur och retur, medan man i vanliga fall vandrar ungefär…

  • Nipfjället runt 17/6-2021

    Rapport från fjällen på ingång! Jag befinner mig i Idre sedan två dagar tillnaka tillsammans med m&p och sis. Vi körde upp i onsdags (under en del vånda för egen del – hade FOMO av att missa skolavslutningen med mina nior och en sista kväll med dem och kollegorna. Men well, vi har haft två jättefina dagar på fjället 🙂 Igår var vår första vandringsdag ocn vi slog på stort och gick Nipfjället runt, en ca 17-18 km lång vandring (det stod lite olika på olika ställen på internetz). Nipfjället ligger en tio minuters bilfärd från Idre fjäll så det var smidigt att parkera bilen. Vi parkerade på sommarparkeringen, och på vägen dit åkte man genom den så kallade “Trollvägen” eller “the magic road”. Vi googlade oss fram till att det egentligen är en optisk illusion skapad av avsaknaden av horisontlinje vilket gör att det känns som om bilen rullar uppåt, fastän det egentligen är en svafg nedförsbacke, men på riktigt, det kändes VERKLIGEN som om bilen rullade uppåt. Man frikopplade och släppte gasen och efter nån sekund började bilen literally rulla i uppförsbacke, uppåt (som det kändes). Men det var alltså en illusion. Magiskt hur som helst! 🙂

    Efter den lilla upplevelsen började vi gå. Turen började på kalfjället och var behagligt flack. Man hade utsikt över Städjan som vi besteg idag (18/6), en av fjällens sydligaste toppar som tydligen inspirerade personen som skrev nationalsången?

    Städjan från Nipfjället
    Jag hade min lätta vandringsväska och bar mat och kök och mina egna grejer. Pappa hade jeans och bomullströja hahaha.
    På vissa ställen låg snö kvar. Exotiskt!
    Hela gänget
    Kaffepaus

    Vi tog kaffepaus vid första raststugan innan vi gick vidare och så småningom rundade fjället. På väg tillbaka var det blåsigt och snart kom vi ner nedanför trädlinjen där det var lite myggigt, men inte alls så illa som jag varit med om till exempel när jag och Sebbe vandrade på Kungsleden 2019. Vi hade tänkt att ta lunch vid andra raststugan som skulle ligga precis vid trädgränsen men efter nästan en timmes vandring i skog och stugan fortfarande inte dykt upp accepterade vi faktum att vi lyckats missa den och satte oss helt sonika i blåbärsriset och käkade lunch (det behövdes för moralen haha). Efter lunch steg stigen igen och det blev en ganska tuff backe upp till ovanför trädgränsen igen. När vi kommit ut på fjället och till vägen var det 2,5 km kvar av stigning på grusväg till bilen som jag och Olivia tog själva. 🙂 Jobbigare än vad vi tänkt efter många kilometers vandring i ryggen. Vi avslutade vandringen med att åka ner till en närliggande fjällsjö (iskall!!) där vi doppade oss.

    Jag väntar på de andra som kämpar upp för sista backen haha
    Nydoppade och möra

    Det första pappa gjorde när vi kom hem var att nap:a. Jag hade kunnat göra samma sak haha, var så trött. Men we stayed awake, bastade och gick och la oss tidigt och sov i tio timmar (!). Klart slut på första Idredagen.

    Rapport från fjällen på ingång! Jag befinner mig i Idre sedan två dagar tillnaka tillsammans med m&p och sis. Vi körde upp i onsdags (under en del vånda för egen del – hade FOMO av att missa skolavslutningen med mina nior och en sista kväll med dem och kollegorna. Men well, vi har haft två…