I fönster igen

Sitter i Hilmas fönster igen, med utsikt över Plaskis och spårvagnsspåren. Klockan är strax innan tio och solen är på väg ner, det gyllene ljuset reflekteras i de högsta fönstrens. Både Sebbe och Hilma är borta igen, och jag är själv igen, men jag har jobbat igår och idag så jag har att göra. Idag har jag dessutom flängt runt som en dåre och fixat de sista grejerna inför vandringen: kompletterat med mer torkad mat som blir vanlig mat när en adderar vatten, köpt en energibar för varje vandringsdag (dvs fem stycken var), införskaffat (samt sprayat med) impregneringsspray till mina vandringskängor så de ska klara eventuellt regn, köpt myggspray på apoteket och funktionella shorts med många fickor på Myrorna (förra sommaren när jag vandrade hade jag bara fladdriga shorts med mig för jag tänkte inte jag skulle behöva dem när jag gick men se det var ju skitvarmt då – kan ju bli det igen). Osv. Sen har jag som sagt jobbat hela dagen. Kom ganska nyss hem och placerade mig i fönstret direkt. Är så mysigt att varva ner här.

Igår var jag hos Stephanie i Kortedala och det var så fint att ses och på vägen hem slogs jag av hur jävla nice det är att cykla. Älskar att cykla! Swishade fram ner från Kortedala, via miljonprogramshöghus och lummiga skogar, öde cykelvägar längs med motorvägen i Gamlestan, via Olskrokens och Stampens trassliga spårvagnsspår, Centralen och Nordstans bröliga människor och hetsiga taxichaufförer, Operan och Stenpiren, längs med vattnet och Södra Älvstranden enda till Majorna. Tog 45 min, från öst till väst, från låginkomst till medel- och höginkomstområden, från skog till (nästan) hav, från miljonprogram till landshövdingehus.