Idag var jag och Sebastian hembjudna till Trâm på lunch. Så himla kul att få se hur hon bodde, och en annan del av Hanoi som var icke-turistigt. Jag och Sebastian drog ögonen till oss som blinkande, “blonda” fyrar där vi stod och väntade på Trâm när vi hoppat av taxin :))
Trâms mamma hade lagat en fantastiskt god lunch till oss (men tyckte det var väldigt suspekt att den skulle vara helt fri från djurs lidande, hehe, hashtag konstiga svenska veganer!); fried tofu, en potatissallad, sautéed (vet ej ordet på svenska?) kål och svamp, rostade jordnötter och chilisoya att doppa i. Det var så gott!! Och väldigt typically vietnamesiskt. Men när de väl får till nåt vegetariskt som inte är typ stekt ris med grönsaker, så tycker jag om maten mycket här! Ofta är det dock svårt att hitta vegetariskt/veganskt, kött är standard i varje måltid här. Men tofu äts ju mycket, så det brukar vi få tag i. Mycket gott var det i alla fall, och så mysigt att en har en egen liten skål med ris och sedan plockar med pinnarna ur de gemensamma skålarna.
Efter lunch åkte vi kollektivtrafik, mycket spännande, för att åka till biografen. Jag och Sebastian, med tillhörande engelskspråkig vietnames, var dagens attraktion på bussen och vi hade allas ögon på oss, haha. När vi klev av korsade vi en kaoz-gata. Men vi har börjat vänja oss vid trafik-kaoset! Häromdagen korsade vi till exempel en stor gata utan att ens titta vilket vi insåg först efteråt, snacka om att acklimatisera sig. Som sagt, det gäller att gå långsamt men med jämn takt så hinner alla moppar väja. Det är inte som att de kommer stanna för dig om du bara står och väntar, och konceptet grön gubbe fungerar inte riktigt här, så det är bara att vandra ut i vägen i zombie-inspirerad gång. Välkommen till Hanoi!
Nu inför Tet säljer de sådana här apelsinträd överallt. En kan också se folk som balanserar enorma träd i krukor på sina moppar. Mycket fascinerande!
Bion vi gick på var The Danish Girl, på förslag från Trâm. Det var en helt fantastisk film! Kul dessutom att den bland annat utspelar sig i Danmark, att en av huvudrollsinnehavarna var briljanta Alicia Vikander, som är svensk, och att en film som denna ens får visas i Vietnam. Den handlar nämligen om den första transpersonen i världen som gick igenom en könskorrigerings-operation. Filmen utspelar sig i slutet på 20-talet/början på 30-talet och är baserad på den verkliga Lili Elbes dagboksanteckningar, där en dansk konstnär, Einar, egentligen är en kvinna, vilken vaknar till liv när Einar står modell för sin fru Gerda (Alicia Vikander) utklädd i kvinnokläder. Filmen var otroligt vacker både rent estetiskt och dramaturgiskt, mycket bra skådespeleri, vacker scenografi och såklart en så fin och mycket viktig story. Fin, sorglig men ändå hoppfull. Se den!!! Så viktig. Och som sagt fantastiskt ändå att en sån här film får visas i Vietnam, som ju ändå är en enpartistat med mycket censur. Men, Vietnam är också en pionjär när det gäller HBTQ-rättigheter i Asien; homosexualitet har aldrig varit förbjudet enligt lag här och diskursen kring HBTQ är i förändring till en mer accepterande och inkluderande sådan. Samkönat äktenskap gick visserligen inte igenom när det var på agendan för något år sedan, men det gjorde däremot rätten att ändra sin identitet om en är transperson, vilket var en stor vinst för HBTQ-rörelsen i Vietnam!
Efter bion var jag fortfarande mätt efter lunchen, men Trâm och Sebastian ville käka något så då gjorde vi det. Hejhej!
Och nu är även denna dag till ända. Om ett par dagar drar vi söderut till värmen. Klart slut!
//ALiCE med ICE
