Phiew, vilken dag jag hade igår. Låt mig redogöra.
- Kommer till jobbet ute i Kortedala med bil, och som den tidspessimist jag är, är jag ca en halvtimme tidig. Är enligt GPS:en på rätt adress men hittar bannemej ingen jäkla depå (skulle alltså inte jobba på Kortedalas vanliga postkontor utan deras depå). Parkerar bilen på en dagisparkering för att gå ut och leta.
- Går något vilsen omkring och ser säkerligen dum ut, tills en kille från en arbetsbarack kommer ut och pekar (antagligen med anledning av mina Posten-kläder och något vilsna uppsyn) att där borta brukar det hänga Posten-folk, kolla där!
- Hittar äntligen rätt (vilken sensation med tanke på att det inte fanns en enda skylt. Hur tänkte de där???). Nu är klockan 09.20 och jag börjar om tio minuter. Måste gå tillbaka till bilen för att parkera den där jag får stå längre.
- Hittar en enda parkering som kostar pengar, fan. På alla andra Posten-kontor parkerar man ju gratis!!
- Det går inte att betala parkeringen med kort. Och de få enkronor jag har räcker inte så långt. Måste således installera appen Easypark och registrera mig och fippla med det en stund. När jag äntligen gjort det har tio minuter gått och jag tumlar in precis i tid (med något mindre batteri på telefonen pga laddat ner app via mobil data).
- Eftersom jag är inne i sista sekund (trots min halvtimmes framförhållning) har de flesta andra brevbärarna dragit. Det är bara jag och en annan tjej kvar. Och hon är också konsult. Underbart!
- Breven till den tur jag skall gå är spårlöst borta.
- Den andra konsult-tjejen önskar mig lycka till och drar.
- Ringer någon-som-är-ansvarig och förklarar situationen. “Ja jag skall gå den här turen tydligen men det finns inga brev och alla har åkt så jag är ensam, vad göra?”. Han förklarar att det blivit ett fel, att alla brev lämnats i buntlådan på Tycho Brahes gata. Men åk dit och möt mig, säger han, så kommer jag med kort och hjälper dig.
- Pärmen till turen saknas. Det vill säga saknas gångordning samt karta.
- Säger ovanstående till den här ansvarige killen, och han säger att han skall skriva ut gångordning och möta mig, och att jag får försöka hitta dit med GPS:en.
- Tjugo minuter senare har jag hittat rätt och min mobil har ännu lite mindre batteri tack vare GPS-användandet. Hittar breven, får nyutskriven karta och gångordning (pärmen är ju spårlöst borta) och börjar förmiddagsturen.
- Turen är klar och jag åker in för lunch, men eftersom allting strulade på morgonen är jag såklart senare än alla andra, så lagom till att jag börjar min tio minuter långa lunch drar alla andra iväg igen och jag är ensam kvar.
- Pärmen med gångordning och karta saknas även på denna tur (men den ansvarige killen hade framförhållning och hade skrivit ut ifall att, tur).
- Eftersom ingen är kvar att förklara hittar jag till rätt ställe med GPS:en. Börjar turen. Går relativt smidigt.
- …tills jag gjort hälften. Då är nämligen breven slut och jag skall hämta nya i en buntlåda.
- Buntlådan finns inte utsatt på den nyutskrivna kartan.
- Bestämmer mig för att börja cykla dit där jag skall fortsätta turen och se om jag ser någon på vägen. Gör inte det.
- Cyklar omkring i Bergsjösvängen en stund för att leta efter buntlåda. Utan resultat.
- Ringer Posten-killen. Två gånger. Inget svar.
- Nähä. Googlar “Postkontor Kortedala” för att få fram numret till kontoret så jag kan ringa och fråga vart den jävla buntlådan är. Men eftersom jag använt GPS:en hela dagen pga avsaknaden av pärm med karta, så dör min mobil.
- Cyklar tillbaka till depån för att ladda mobilen och/eller hitta nån som vet vart buntlådan är.
- Möter en kille som är färdig med sin tur. Han har ingen aning, önskar mig lycka till och går hem.
- Jag pluggar i min laddare och ringer den ansvarige Posten-killen igen. Inget svar.
- Ringer i tur och ordning kontoret och ytterligare tre andra som enligt tavlan i lunchrummet har ansvar och skall finnas tillgängliga. Inget svar. Vad freaking göra? Jag har halva turen kvar att göra, men inga brev att dela ut, eftersom de ligger i en buntlåda jag inte vet vart den är, och det finns ingen karta och ingen som svarar som kan berätta var den är.
- Ringer Student Consulting (företaget jag jobbar för och som Posten hyr in konsulter ifrån) och förklarar situationen och hur dåligt det skötts idag. Gå du hem, säger de. Och tack för att du meddelade oss om allt idag.
- Skriver en lapp fort som fan och skyndar mig till bilen innan någon hinner ändra sig och/eller se att jag ringt och ringer tillbaka. Man tackar inte nej till att sluta 50 minuter tidigare fastän inte hela turen är gjord, och ändå få betalt till sluttid, och dessutom undvika köerna på motorvägen…
Yes, det var min dag det. Himla knäpp sådan.
//ALiCE med ICE