Posts Tagged ‘psykisk ohälsa’

I en perfekt värld hade vi inte ens behövt diskutera sexköpslagens varande eller icke varande

Friday, August 14th, 2015

Igår drack jag ett glas vin på Noba med Carro och Simon, och jag och Simon brukar diskutera en del, så även igår. Han är rolig att diskutera med eftersom han är kunnig och politiskt engagerad i LUF (Libeala Ungdomsförbundet) och han lyssnar och tar in det jag säger och är väldigt öppen, men vi tycker olika om vissa saker. Vi hade diskussionen om sexköpslagen redan precis i början när vårt lilla IR-gäng började hänga, och då var jag stenhårt för den svenska modellen och sexköpslagen, medan Simon då rimligtvis var helt emot sexköpslagen och argumenterade för att göra prostitution till ett riktigt yrke med fackförbund osv. Denna diskussion hade vi i början på året, och sen dess har jag börjat tvivla lite, jag blir osäker på var jag egentligen står i frågan. Det är lite samma sak med droger, jag har varit helt stenhårt emot droger och avkriminalisering, men känner ändå numera ett svagt tvivel när jag läser om hur droganvändande och dödsfall till följd av droger snarare ökat i Sverige än minskat, och att exempelvis den danska, liberala modellen varit relativt framgångsrik i jämförelse.

Amnesty

Men hur som helst, det var inte droger detta skulle handla om (det får vi ta en annan gång), utan om prostitution, sexköpslagen och trafficking, med anledning av Amnestys beslut om avkriminalisering av sexköp, som ju ingen kan ha missat. Jag har som sagt alltid tyckt att sexköpslagen är bra och att den svenska modellen är en förebild för andra länder som borde ta efter; den skyddar ju de som säljer men kriminaliserar de som köper. För att citera Feministiskt initiativs partiprogram: “Handeln med människor för sexuella ändamål är vår tids slavhandel. Enligt FN:s beräkningar förs över två miljoner människor över nationsgränserna varje år i syfte att utnyttjas för sexuella ändamål, varav 85 procent är kvinnor och flickor (…) Bakgrunden till att människor hamnar i prostitution kan vara fattigdom, tvång och hot, missbruk eller självskadebeteende. Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är en form av våld och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Arbetet för att minska prostitutionen måste tydligare inriktas på att minska efterfrågan och att kraftfullt avvisa idén om mäns rätt att konsumera och exploatera kvinnors, transpersoners, barns och andra mäns kroppar.”.

Det sista tycker jag är det viktigaste, att kraftfullt avvisa idén om mäns rätt att konsumera och exploatera andras kroppar. För jag står ändå fast vid, att sex inte är någon rättighet; du som man (ja för det är ju till största delen män som köper sex) har inte någon slags rättighet till att få ligga, och sexköp är per definition icke ömsesidigt; hade personen du köper sex av velat ha sex med dig frivilligt, hade du aldrig behövt betala för henom. Att köpa någons kropp för sex; oavsett om det är lagligt eller inte; är att säga att “jag äger dig, jag gör vad jag vill med dig, detta är min rätt”; att avhumanisera och göra en människa till en vara, att anse sig ha rätt till sex och en annan människas kropp. Det har du inte. Sex är ingen rättighet.

Med det sagt, så tycker jag att en avkriminalisering ax sexköp känns väldigt avigt; det är som att säga att det är okej att köpa andra människors kroppar, att bekräfta att sex är en rättighet. Men å andra sidan, som ju förespråkarna för avkriminalisering påpekar, stigmatiserar sexköpslagen de prostituerade, försämrar situationen för sexarbetare (eftersom de tvingas arbeta under osäkrare och mer riskfyllda förhållanden som hos sexköparen istället för på hotell eller i sin egna bostad), ökar sexarbetarnas svårigheter att komma i kontakt med exempelvis sjukvård på grund av skam och stigmatisering, osv osv. Fördelar med en avkriminalisering skulle som Simon säger vara att prostitutionen skulle kunna ske under säkrare förhållanden med fackförbund, fasta löner, skydd mot könssjukdomar, i riktiga lokaler osv osv.

Men i en perfekt värld hade vi inte ens behövt ha den här diskussionen och jag hade inte behövt väga fördelar mot nackdelar med avkriminalisering à Amnesty International (med betoning på International, den svenska sektionen av Amnesty röstade mot förslaget om total avkriminalisering), för i en perfekt värld hade det inte ens funnits en efterfrågan på att köpa sex. I en perfekt värld, hade män inte sett det som sin rättighet att ligga med prostituerade på sina och endast sina villkor. I en perfekt värld, hade kvinnor, barn och män inte tvingats prostituera sig, för att det är det enda sättet att gå runt. I en perfekt värld hade vi inte ens behövt sexköpslagen, för ingen skulle köpa sex.


Från filmen Lilja 4-ever

Tyvärr lever vi ju inte i en perfekt värld, och sexköp kommer förmodligen alltid att vara efterfrågat. Jag tror dock inte på att helt avkriminalisera sexköp, jag tror knappast det kommer minska prostitutionen utan snarare öka den, eftersom det blir lagligt att köpa sex. Säkert kommer positiva effekter märkas om vi avkriminaliserar sexköp så som Amnesty International numera förespråkar, såsom bättre hälsa och säkerhet för de prostituerade, och mindre stigmatisering av desamma. Men som sagt, problemet är ju inte att folk prostituerar sig, problemet är att folk köper sex och anser sig ha rätten till sex, problemet är att sexindustrin skall behöva existera; laglig eller ej; och att den förutsätter exploatering och våld.

All denna debatt har också öppnat mina vita, privilegierade, västerländska ögon för att den svenska modellen är långt ifrån perfekt, och att förbjuda sexköp är uppenbarligen heller ingen lösning, eftersom det fortfarande är ett stort problem i Sverige trots sexköpslagen (var 12:e svenska man har t.ex. köpt sex någon gång). Jag vet inte vad lösningen är, frågan är så extremt komplex. Jag tror dock att den svenska sexköpslagen behöver utvärderas, och för att den skall fungera och vara ett bättre alternativ än avkriminalisering, måste vi börja ta itu med problemen som ligger bakom sexindustrin, och som gör att/tvingar folk att prostituera sig; fattigdom, drogberoende, självskadebeteende, psykisk ohälsa, trafficking mm. Jag tror inte att “den lyckliga horan” existerar; finns det ett annat alternativ där en sexarbetare skulle tjäna samma summa för samma arbetsinsats, är jag helt säker på att hen skulle välja det framför att sälja sin kropp. Därför bör problemen bakom; framför allt fattigdom; tas itu med, för att minska risken att människor tvingas välja prostitution framför svält. Vi måste också göra det lättare för prostituerade att bryta sig loss, minska stigmatiseringen av dem och öka straffrekvensen av sexköpare, för jag står fast vid att i en perfekt värld skall ingen köpa en annans kropp, för det är ingen rättighet. Jag vet att detta blev ett snurrigt och långt inlägg med många tankar, där jag ännu inte är helt på det klara med vad jag egentligen tycker. Men det står jag fast vid. Sex är ingen rättighet.

Avslutar med ett citat från Hej Blekk som skriver; “Kan vi snälla börja stigmatisera mäns sexköp lite mer, allvarligt, de får alltid flyga omkring i en onåbar såpbubbla fylld av inbillade rättigheter och aktivt våldsutövande. Sex ska aldrig vara en rättighet.“.

P.S. Här är en bra artikel fristående från F!, som sammanfattar de olika sidorna av debatten!

//ALiCE med ICE

Sommarpratarna (15-23:e juli)

Friday, July 24th, 2015

Fler sommarprats-kommentarer på ingång! Älskar denna Sommar i P1-tradition! 🙂 I slutet av sommaren när jag lyssnat på alla tänkte jag göra en sammanfattning och lista de allra bästa/mest hörvärda (?) (alltså, ni vet, sevärda, fast hörvärda… tror inte det är ett ord… men AHJA). Tidigare kommentarer här, här, här och här.

Herman Geijer (sändes 15:e juli)

Alltså ibland när en ser hur sommarpratarna faktiskt ser ut på de här korten, efter att ha hört deras prat, så blir en ibland helt stunned över hur deras riktiga utseende inte alls går ihop med ens mentala bild av personen en skapat utifrån hens sommarprat och röst, men alltså, Herman Geijers utseende är bara så rimligt, haha. Han är alltså zombieöverlevnadsexpert! Inte säker på om det är en officiell jobbtitel, but that’s what he is. Jag var lite rädd över att hans sommarprat endast skulle handla om zombies, men det var faktiskt mer om överlevnad i händelse av en katastrof i största allmänhet, inte nödvändigtvis en zombieapokalyps (även om han ändå nämnde zombies då och då). Till exempel, att det är bra att ha tio liter vatten i frysen (vem får ens plats med det?) och mycket konserverad mat ifall en klimatkatastrof, global pandemi, nationellt strömavbrott eller något annat som hotar människors existens skulle inträffa. Tyckte det var ett helt okej sommarprat, jag hade väldigt låga förväntningar så det var över förväntan men inte så mycket mer än så.

Leila Lindholm (sändes 16:e juli)

Leila Lindholm är ju en sån där människa som en bara gillar, men tydligen fick hon kritik för att hon promote:at sitt eget varumärke för mycket i ett public service-program som Sommar i P1. Jag märkte inte ens detta, så tycker det var onödig kritik, varför störa sig på något sånt? Ahja, jag tyckte i alla fall Leilas sommarprat var mysigt! En fick liksom höra mer om vem som egentligen är bakom den där “Leila bakar”-TV-kocken; att det som visas i TV är en väldigt polerad och redigerad version av Leila, där allting är väldigt gulligt och varmt och bullmammigt, när hon i verkligheten svär och bränner kakor. Det vattnas i munnen på en när hon beskriver några av kakorna hon bakat, och jag gillar också att hon har en feministisk vinkel på sitt sommarprat när hon beskriver hur det som inte är okej i någon annan bransch; att chefen hälsar på sina kvinnliga kollegor med en smisk i baken, att sexistiska skämt haglar och att frågor som “brukar du ligga med kollegorna?” är helt rimlig på arbetsintervjuer; är helt okej inom kock-branschen. Eller att kvinnor allt som oftast blir kallskänkor medan männen allt som oftast blir varmkockarna, för att det liksom förväntas och är norm. Trevligt sommarprat allt som allt, där en får se (höra) lite mer av Leila än vad en får annars!

Sverker Olofsson (sändes 17:e juli)

Sverker Olofsson Foto: Mattias Ahlm

Sverker Olofsson var jag tvungen att googla på för att komma ihåg vad han egentligen pratade om, så det gjorde inte särskilt stor inverkan på mig. Han är en mysgubbe som snackar om Stockholm vs Vännäsby där hann är uppväxt, programmet Plus där han varit programledare, ridning (!) och lite annat smått och gott. Helt okej sommarprat förutom att jag inte riktigt gillade hans ton om kvinnor, det var något han sa som jag störde mig lite på som jag inte minns nu. Ahja, helt okej men absolut inte mer än så.

Sanna Lundell (sändes 18:e juli)

Woop, detta sommarprat föll mig helt i smaken! Sommarprat handlar om främst två viktiga saker: feminism och medberoende. Sanna Lundell pratar om sitt feministiska uppvaknande (efter att ha läst Det kallas kärlek, gud jag måste läsa den!), att ständigt bli definierad utifrån männen i sitt liv, den snäva heterosexuella tvåsamhetsramen, psykisk ohälsa, en skakig barndom med beroende föräldrar och destruktiva förhållanden. Tyckte Sanna Lundells sommarprat var skitbra, och alla borde lyssna! Avslutar med ett roligt (fast samtidigt hemskt) citat från sommarpratet: “När jag läser att 30 procent av alla unga kvinnor i Sverige lider av psykisk ohälsa – främst ångest, depressioner, oro, ätstörningar och sömnsvårigheter – så känner jag bara wow. Tänk att övriga 70 procent lyckas leva i förnekelse och bortträngning och känna sig nöjda. Trots att världen för oss kvinnor är en galet orättvis och farlig plats att vistas på.”

Karl-Petter Thorwaldsson (sändes 19:e juli)

Åh, älskade detta sommarprat också, av flera anledningar. För att inte tala om sommarpratarens helt underbara namn, så gillar jag att han använder “en” istället för “man” (första mannen jag hört/sett som gör det tror jag?) och pratar om viktiga ämnen såsom klassklyftor, klasskamp, arbetarklass och klassresor, högerextremism, fascism och rasism, dagens ohållbara dagslönearbete, nykterhet och feminism. Han spelar dessutom endast kvinnliga artister, vilket ju tyvärr är allt för ovanligt. Jättebra sommarprat som är både personligt, roligt, dramaturgiskt bra och samtidigt seriöst, som jag rekommenderar att lyssna på!

Nisse Hellberg (sändes 20:e juli)

Nisse Hellberg Foto: Mattias Ahlm

Jag vet att jag störde mig på detta sommarprat för att han pratade som om han vore en välrenommerad och välkänd artist, och det är mycket möjligt att han är, men jag har då ingen aning om vem han är eller vilket hans rockband Wilmer X är… Ahja, hans sommarprat har jag inte så mycket att säga om, det var helt okej men inte mer än så. Jag tyckte mest han var en gubbig rocksnubbe, haha. Inte särskilt intressanta ämnen och inget jag rekommenderar.

Karin Volo (sändes 21:a juli)

Ojoj, detta var andra sommarpratet i år som rörde mig till tårar (det första var Siavosh Dirakhti i början av perioden). Stod och sorterade upp post på jobbet och grät en skvätt när Karin Volo känslosamt och tydligt kämpande mot gråten berättar om återförenandet med sina barn och sin man efter fyra år i det amerikanska häktet. Ja, Karin Volo satt alltså, på grund av sin exman som begått mycket grova bedrägerier, oskyldigt häktad i fyra freaking år (!!!), och det är detta hennes sommarprat handlar om; hur hon tog sig igenom dessa fyra långa år, sorgen att ha missat fyra år av sina döttrars uppväxt, hopplösheten och hjälplösheten, att gifta sig med sin man med en glasruta emellan, att för första gången röra sin man efter fyra år, men också hur hon har tog till vara på tiden i häktet och har tagit sig igenom det och ut på andra sidan som så mycket starkare. Karin Volos sommarprat är jättebra, bra dramaturgi och väldigt personligt och känslosamt, förbered dig på tårar om du är blödig… Rekommenderar alla att lyssna!

Gunilla Röör (sändes 22:a juli)

Gunilla Röör lyssnade jag på igår och kände direkt igen hennes röst ifrån Skärgårdsdoktorn och mycket riktigt var det hon. Hennes sommarprat är så typical skådespelar-sommarprat, det märks att hon är skådespelare och van vid att dramatisera och spela teater då hennes röst, tonläge och volym varieras brett, och manuset liksom är lite poetiskt. Lite väl poetiskt enligt mig, dock, jag hade lite svårt för allt detta och tyckte det blev för mycket teater-aktigt, hade liksom lite svårt att hänga med. Vad snackar hon egentligen om liksom? Jag tror hennes sommarprat kräver lite mer koncentration om en skall förstå vad hon egentligen pratar om, för hon väver in allt i vackra betraktelser, meningar, ord och djupdykningar i tonläget.

Arkan Asaad (sändes 23:e juli)

Arkan Asaads sommarprat lyssnade jag på idag och blev mycket positivt överraskad, jag var jättefängslad vid hans berättelse! Det märks att han är författare för dramaturgin är jättebra med en fin invävning av nutid, dåtid och berättelser där emellan, och noga utvalda och bra låtar (exempelvis Rihanna, Snow Patrol och Bruce Springsteen) som ger berättelsen mer liv. Han pratar om tvångsgiftermålet med kusinen, självmordsförsöket, uppbrottet med familjen, att som invandrare växa upp i en välmående svensk kommun och vara den enda med svart hår i klassen, för att sedan hamna på en mångkulturell skola med etniciteter från hela världen på högstadiet, men också om brobyggande, mobbningsförebyggande och integrering. Make the change, som han säger, och som mitt armband som jag fick av Sophie till stöd för hans organisation också säger 🙂 Jättebra sommarprat som var väldigt fint, rörande, sorgligt men också hoppfullt att lyssna på, rekommenderar!

//ALiCE med ICE