Borgerliga intressen men hjärtat till vänster

Month: July 2014 Page 1 of 3

“Ca va Alice, tu es fatigué? Tu as fait la fête hier?”

Hej kompisar! Idag frågade Judith (min lärare) “Ca va Alice, tu es fatigué? Tu as fait la fête hier?” (=Hur är det Alice, är du trött? Festade du igår?”). HUR kunde hon veta? Well, antar att det var på grund av att jag såg ut såhär cirka hela dagen:

Trött och schleten med andra ord! Men äsch, det har det varit värt. Sista veckan är det go hard or go home! Började veckan med “The Irish bar” (vet faktiskt inte vad the actual name är) i måndags, mycket trevligt men för få sovtimmar pga kom hem sent. Igår (tisdag) hade jag tänkt att gå hem senast klockan tolv, men vi hade ju så himlans roligt på Barbarousse så det sket sig. Men jag var nykter hela kvällen i alla fall, skönt! Vi stannade nästan till stängning vid 02.00 och dansade dansade dansade. Det var så kul att dansa för min spanska kompis Paula var med och hon var skitbra på att dansa och det är så kul att dansa med någon som ger allt. Och så är det ju bra musik på Barbarousse – en salig blandning mellan populär fransk musik, rock, salsarytmer, hiphop och så vidare. Superkul (och varmt) med så mycket dans, har till och med lite träningsvärk idag, haha. Var lite segt att gå upp till skolan vid halv åtta åtta (de andra jag var med har eftermiddagsklass, jag var den enda som började 8.45), men när jag kom hem från skolan sov jag i två timmar, sen käkade jag lunch och nyss kom jag hem från en timmes powerwalk. Ikväll vet jag inte vad som står på schemat, förmodligen skall vi nog hänga i parken och chilla! Får ta vara på sista veckan här 😉

Résumé francaise: Salut mes amis! Au jourd’hui Judith (ma professeure) a demandé “Ca va Alice, tu es fatiguée? Tu as fait la fête hier?”. COMMENT elle peuvait savoir…? Well, je pense que c’était à cause de mon apparance, parce que j’étais comme sur la photo toute la journée, haha.. Fatiguée! Mais ca m’est égale – c’est la dernière sémaine – go hard or go home! J’ai commencé la semaine avec “The Irish bar” (je ne sais pas le vraiment nom) lundi soir, il a été très bien mais je n’ai dormi beacoup. Et pas hier soir (mardi) aussi, parce que nous sommes allés au Barbarousse pour danser, danser, danser! J’étais sobre tout le soir, c’était bien, mais nous sommes restés presque jusqu’à ils ont fermé. C’était très drôle parce que j’ai dansé beacoup, et j’étais avec mon ami espagnole Paula qui est une très bonne danseuse et c’est si drôle de danser avec quelqu’un qui donne tout! Ce soir, je ne sais pas qoui nous allons faire, mais probablement nous allons just aller à le parc de Peyrou. 🙂

//ALiCE med ICE

Disney och Pixar – 15 år senare

Hej kompisar. Häromdagen så blev jag nostalgisk och fick jag lust att se en disneyfilm, så Aristocats fick det bli. Och nu, sissådär 10-15 år senare, ser jag filmen med nya ögon, och med ett feministiskt perspektiv i baktanken. Och förutom att jag inte kan låta bli att tycka det är en bra film, så gud vad besviken jag blir. Let’s take a look:

Till och med en liten (kvinnlig) kattunge (wait, what?) lyckas se både söt, förförisk och sexig ut.

Och självklart är hon en dam, och damer bråkas inte.

Sen har vi Dutchess, vars enda uppgift är att vara urmodern själv som med beskyddande och oh, så kärleksfull tass tar hand om sina älskade barn. Och så ser hon såklart vacker ut och viftar med ögonfransarna.

Återigen; Marie skall växa upp till att bli en fin dam. Hon måste bete sig som damer sig bör. Toulouse och Berlioz får såklart hållas – de är ju pojkar för guds skull! Pojkar är ju trots allt busiga och bråkiga av naturen, right?

Dutchess viftar med sina långa ögonfransar och ser vacker ut, Thomas spatserar runt henne som om hon vore någon sorts möbel vars utseende han skall bedöma.

Återigen; fokus på utseende.

…som såklart även lilla Marie adaptar. Utseende är ju trots allt det viktigaste.

Jamen alla kvinnor vill väl ha en man!? (Scenen där Thomas säger att barnen behöver en fadersfigur och Dutchess en man)

Marie (tjej) tycker Thomas är så romantiskt. Toulouse och Berlioz (killar) äcklas och räcker ut tungan. Surprise surprise!

Ja ni vet, utseende.

Get it? Genom hela filmen är det stor skillnad på hur män och kvinnor skildras. (För övrigt är det ju såklart mest manliga karaktärer). De kvinnliga karaktärerna (Marie och Dutchess) skildras hela tiden ur ett objektifierande perspektiv där utseendet och behovet av en beskyddande man är det viktiga; de skall vara vackra, snälla, lugna, förföriska, omhändertagna, bli räddade. De manliga karaktärerna (Toulouse, Berlioz, Thomas) skildras hela tiden ur ett subjektifierande perspektiv där egenskaperna och den modiga beskyddaren är det viktiga; de är tuffa, starka, busiga, bråkiga, beskyddande och såklart hjälten som löser alla problem och räddar hela dagen. Thomas kallar ideligen (i alla fall i svenska versionen) Dutchess för “stumpan”, “bruden”, “gumman” och andra nästintill sexistiska namn och Toulouse och Berlioz för “tuffing”, “vildkatt”, “hårding” och andra uppmuntrande ord som symboliserar tuffhet och knappast utseende. Vad ger det för signaler till barn egentligen? Är du flicka skall du (förutom att bära rosa) vara lugn, snäll, söt, vacker, förförisk, smal, omhändertagande, ha långa viftande ögonfransar och du klarar dig absolut inte utan en man. Är du pojke skall du vara tuff, stark, får absolut inte visa dig svag men du får gärna bråka och vara högljudd, och så bör du rädda en och annan av motsatt kön på kuppen.

Det som är skrämmande är att många filmer riktade mot barn ser ut såhär. För det första är det en övervägande majoritet av de kända både klassiska men även nya barnfilmer där huvudkaraktären är av manligt kön (samma konstaterande kan man göra i förhållandet vit/mörkhyad person som huvudkaraktär, där typ Pochahontas, Lilo i Lilo & Stitch och Prinsessan i Prinsessan och grodan är de enda icke-vita jag kan komma på). För Pixar tog det sjutton år (från Toy Story 1995 till Brave 2012) innan de ens gjorde en film med en kvinnlig huvudkaraktär. Och fastän Brave skulle ge flickor en stark kvinnlig, feministisk karaktär som förebild, så är det ändå hennes äktenskap (med en man) som står i centrum. I nyaste Disney-produktionen Frozen är det visserligen två kvinnliga huvudkaraktärer och syskonkärleken dem emellan som till slut räddar alltihop, men det är ändå Hans (en man) som räddar Anna från att dö, och männen i filmen avbildas relativt normalt medan Anna och Elsa har oproportionerligt stora ögon med långa, fladdrande ögonfransar, midjor som getingar, yppiga bröst, långt svallande hår, långa spiror till ben och vickande, förföriska höfter. Återigen; if you don’t have the looks, you’re not worth anything.

I första Disney-filmen Snövit, med temat kvinnor-som-skulle-göra-allt-för-att-vara-vackra, räddas hon av en prins. Filmen göder också stereotypen att kvinnor skall vara hemma och laga mat och städa.

Pinocchio, Dumbo och Bambi har alla manliga huvudkaraktärer. I Askungen är det äntligen en kvinnlig huvudkaraktär – men hon har rollen som städflicka/uppasserska och det enda hon vill göra är att “gå på bal på slottet” och möta en prins. Och elakingen gestaltas såklart (precis som i Snövit, Alice i Underlandet, Törnrosa, Svärdet i stenen, Den lilla sjöjungfrun, Trassel m.fl.) även av en kvinna. I Peter Pan är det han som räddar Wendy och de andra. I Törnrosa räddas hon av en kyss från prinsen. I Djungelboken finns det knappt en enda kvinnlig karaktär. Sen har vi Robin Hood, självklart också en manlig hjälte. I Lilla Sjöjungfrun ger Ariel upp hela sitt liv och förändrar sitt utseende för en man hon knappt känner. Ungefär samma grej med Pochahontas som följer med till England. Tarzan räddar Jane. Rapunzel räddas av sin man. Kollar vi på Pixar är det samma grej; har Toy Story ens några kvinnliga karaktärer förutom mamman? Har Hitta Nemo det, förutom Doris? Har Ratatouille det, föritom Cloette? Har Upp det, förutom den gamla gubbens döda fru?

Men samtidigt som jag noterar och är medveten om allt detta, så är jag kluven; jag vet ju att jag som barn såg alla de här filmerna – och jag har ju blivit en (enligt mig själv) ganska feministiskt medveten person ändå, och ser alla de där stereotyperna som var osynliga för mig då, idag, 10-15 år senare. Samtidigt kanske jag då – när jag såg filmerna som barn – omedvetet påverkades till att tro att jag måste vara snäll och söt och behövde en man. Svårt ämne… Men det kan ju hur som helst konstateras att både Disney och Pixar behöver lite uppdatering på den feministiska fronten. Mer kvinnliga, STARKA huvudkaraktärer åt folket. Och mer av andra etniciteter än vita. Mer av olika kroppstyper, inte bara supersmala. Och mer av icke heterosexuell kärlek. Ett litet gaypar Disney, kanske…?

//ALiCE med ICE

 

Hier et au jour d’hui

Igår hängde jag på stranden hela dagen. Jag har nu bott i Montpellier i sju veckor, och har alltid tagit the free bus från samma ställe, och alltid kommit till samma strand (Carnon-Est). Men nu – efter sju veckor – upptäckte jag att ojdå, detta var nytt, känner jag inte igen..? Det finns tydligen två bussar och den jag lyckades ta igår gick till Carnon-Ouest. Solen var lika varm, stranden lika sandig och havet lika varmt som på Carnon-Est.

På väg hem så gick jag förbi en högljudd demonstration. De demonstrerade, som ni ser, för Palestina och Gaza. Extra aktuellt så här i dessa tider med allt som händer vid Gaza-remsan. Jag skall erkänna att jag inte är helt påläst med hela den långa Israel/Palestina-storyn, men vad som sker i Gaza just nu med så många oskyldiga och civila döda är fruktansvärt. Dock känns det som om det aldrig kommer bli något slut på den där konflikten…

På kvällen hängde jag med mina residens-buddies, vi satt i parken och drack vin (basically what you do here in Montpellier) och sen gick vi vidare till Barbarousse och till sist Rockstore. Jag hade superkul! Och idag har jag varit vid sjön med typ halva I.L.A.-kåren. Det var hur många som helst av oss där, mycket trevligt! Blev dock bara fyra bilder:

Resumé francais: Hier, j’ai été à la plage toute la journée. Je habitais ici à Montpellier pendant sept semaines maintenant, et j’ai toujours pris la même bus de le même arrêt, et je suis toujours arrivée à la même plage… Mais pas hier! Apparemment, il y a deux different bus, qui vont à Carnon-Est et Carnon-Ouest (deux different plages). En tout facon, le soleil était aussi chaud, la plage aussi sablonneuse et la mer aussi chaude que l’autre plage.
Dans ma promenade à la maison, j’ai passé un demonstration pour Gaza, qui est trés actuel maintenant avec tout le choses qui se passent en Gaza à ce moment.
Le soir, j’ai été avec mes résidence-amis, nous avons été dans le parc de peyrou, bu le vin et sorti à Barbarousse et un peu plus tard à Rockstore. C’était très bien! Au jourd’hui, je suis allée à la plage avec beacoup de personnes d’I.L.A!

//ALiCE med ICE

Athena Farrokzhad; “Rasism är…”

Lyssnade på Athena Farrokhzads sommarprat idag. Mycket intressant och tänkvärt – och ett väldigt kritikerrosat program. Vilket jag förstår med tanke på vilket ämne hon fokuserar på – rasism ur ett klart vänsterperspektiv. Jag tycker det var ett jättebra sommarprat och jag rekommenderar alla att lyssna. Här är ett utdrag, om vad rasism är för något i Lilla Landet Lagom:

“Rasism är att få sin ansökan om bostad bortsorterad i förhand på grund av sitt namn. Rasism är att nekas inträde till en nattklubb på grund av att man är afrosvensk, och bli misshandlad av samma skäl när man promenerar hem. Rasism är att medelårsinkomsten i den migranttäta förorten Bergsjön är en halv miljon kronor lägre än i villaområdet Hovås på andra sidan stan, där medellivslängden följaktligen är nio år längre. Rasism är att bara skildras i media som kuvad eller terrorist om man ser ut som mig respektive min bror. Rasism är att få sin slöja avsliten när man väntar på bussen. Rasism är att inte kunna anmäla de brott man utsätts för eftersom polisen kommer att betrakta en som förövare istället för offer. Rasism är att småbarn återfinns i polisregister av det enda skälet att de är romer. Rasism är att alltid vara den enda svartskallen på en poesifestival, eftersom det trots sina anspråk är ett svårtillgängligt rum. Rasism är den fattigdom som föder den frustration som sätter förorterna i brand. Rasism är när sociala åtgärder ersätts av polisinsatser. Rasism är när jag fem år gammal kommer fram i glasskön under midsommarfirandet, och hör kvinnan som delar ut dem till barnen i blomsterkransar säga till sin kollega, “Mm, såna är dom, dom äter all glass och så blir det inga kvar till dom svenska barnen”. Rasism är när min sjuåriga guddotter säger till sin mamma att hon också vill ha blont hår som de andra i klassen. Rasism är att stoppas av gränspolis när man åker tunnelbana eftersom ens hudfärg får dem att förutsätta att man är papperslös. Rasism är att deporteras när man stoppas av gränspolisen, för att man är papperslös. Rasism är att inte kunna få jobb som motsvarar ens utbildning. Rasism är att inte ha någon utbildning eftersom man är tvungen att försörja sina syskon, när ens ensamstående mammas lön inte räcker, trots att hon städar sju dagar i veckan. “

Avslutar med ett annat hjärtskärande citat som också förekom i sommarpratet, och i Athenas egen diktsamling Vitsvit; en gång vill jag dö i ett land, där människor kan uttala mitt namn.

//ALiCE med ICE

Le dernière jour avec mes amis

…och idag vaknade vi upp till sista dagen för Elina, Patrik och Johan här i Montpellier! Vi var hemma ganska sent igår, så jag var rätt trött när jag gick till skolan, men jag pallrade mig i alla fall dit…. fast stannade bara halva lektionen. På fredagar brukar vi ändå köra lekar och spel sista timmen så det gjorde ju inte så mycket, och så ville jag ta vara på de sista timmarna som de var här! Vi spenderade dagen innan de åkte vid två, med att käka lunch bestående av Häägen Daz-glass! Haha, så dyrt men så gott. Gick inte att välja, jag hade först tänkt att ta två kulor men det fick bli tre för det fanns så mycket gott. Dessa tre är värlsmästare i glassätning för övrigt, så underbara! Här är de sista bilderna från idag, innan de lämnade Montpellier för att köra vidare mot Tyskland:

Dagarna som ni har varit här, Elitelina, Patrik och Johan, har varit sååå härliga och roliga. Detta var den bästa försenade födelsedagspresenten och överraskningen jag någonsin kunnat få. Ni är så himla fina och underbara och ni betyder så mycket för mig. I love you guys. Tack för att ni kom hit! Massa kärlek <3 <3

Résumé francaise: Au jourd’hui, a été le dernière jour que mes amis étaient ici à Montpellier. Avant qu’ils ont parti, nous avons mangé déjeuner dans un Häägen Daz-café – la glace! C’était siiiii bonne. Ces jours quand ils ont été ici, avaient été si bien. Je suis si heureuse d’avoir si bons amis. Je vous aime! <3

//ALiCE med ICE

24/7-2014 – Lac du Crés & Les esplanades

Igår (torsdag 24/7-2014) pallrade jag mig upp och gick hela dagen i skolan, medan de andra tog en powerwalk och upptäckte Montpellier. När jag slutat vid 12 gick vi till Monoprix för att köpa med oss lunch bestående av massa god frukt, och sedan tog vi bilen till Lac du Crés (ni vet sjön jag pratat om), vilket vi också hittade utan problem! Där hängde vi hela eftermiddagen och badade i det supervarma vattnet, motionssimmade, solade, pratade och käkade frukt tills vi kände oss nöjda med solning för idag.

Väl hemma igen duschade vi och gjorde i ordning oss, och reserverade bord på ytterligare en italiensk restaurang (italiensk mat är bäst!). Vi reserverade inte förrän vid 20, så när vi var färdiga vid 18 tänkte vi att vi går och sätter oss i parken vid Les esplanades för att bara hänga och snacka lite. Efter en stund insåg jag att vi satt precis bredvid några spanjorer jag lärde känna förra helgen (de går också på I.L.A.) så då satte vi oss och snackade med dem en stund. Så himla härligt med människorna här – alla är så välkomnande och glada! Jag hade liksom träffat Paula och de andra spanjorerna en enda gång, men de bara “kom och sätt er här med oss!”. Så härligt!

När klockan började närma sig åtta gav vi oss av till restaurangen för att käka middag. Pizza för mig och Patrik och lasagne respektive pasta för Johan och Elina. Mycket trevlig och söt servitör så pluspoäng för det! Och trevligt sällskap såklart. 🙂

När vi käkat klart och betalat, bestämde vi oss för att gå tillbaka till parken – det var ju så trevligt! Då tog jag dock inte med min kamera, så den enda bilden jag har är den här på mig och Colm – vi tänkte att vi måste ta en bild och skicka till Carlos i Spanien och säga att vi saknar honom, “the fucking legend” (citat Colm, tänk er en riktigt irländsk dialekt).

I parken joinade massor av trevliga människor från I.L.A., och vi pratade och sjöng till Johans gitarrspelande. En riktigt trevlig kväll som avslutades med hemgång vid halv två-tiden och sova den sista natten bredvid världens bästa Elitelina igen. <3

Résumé français: Hier, nous sommes allées au lac du Crés aprés mon école. C’était si chaud mais bien sûr sympa! Le soir, nous allons mangé dans un restaurant italien un autre fois (nouriture italienne <3 <3), et aprés nous sommes allées au le parc pour socialiser, parler et chanter avec les autres personnes d’I.L.A. C’était un si bon soir!

//ALiCE med ICE

23/7-2014 – Pont du Gard

I onsdags, den 23/7-2014, var jag supertrött och sliten i skolan efter tisdagens champagneskålande och dansande, men det var det helt klart värt alla gånger. Gick dock efter halva lektionen så de andra inte skulle behöva vänta på mig för länge, och så styrde vi bilen mot dagens utflyktsmål: Pont du Gard som ligger ungefär en timme från Montpellier. Utan fungerande GPS eller karta hittade vi (mest Johan) dit utan problem (men vi hade spanat in innan ungefär var den där bron höll hus). Det är alltså en gammal akvedukt-liknande bro över en flod, och det är väldigt vackert! I floden kan man bada även om vattnet inte är det direkt renaste, men äsch. Så vackert i alla fall! Och så delade jag ju dagen med världens bästa personer också.

Vi badade och solade och spanade på bron hela dagen och när vi blev för hungriga efter fyra någon gång drog vi oss tillbaka mot bilen. På väg hem stannade vi på ett crêpes-ställe för att käka lunch.

Väl hemma igen duschade vi och gjorde i ordning oss, och handlade dagens middag. Denna dag fick det bli hemmalagat – vi hade ju faktiskt ett kök i lägenheten så det kan vara trevligt att utnyttja! Jag stod för middagen och det blev ravioli med en krämig sås på ricotta, chèvre, vitlök och lök, och färsk basilika och svartpeppar och salt såklart. Och till efterrätt: BEN AND JERRY! Vi köpte en var – det får man när allting är så här festligt. 😉 Vi gick aldrig ut i onsdags för vi var trötta sedan tisdagen, men vi hade väl en så trevlig kväll hemma med spel och lekar och prat och skratt!

Résumé française: Mercredi, j’ai été si fatigué à lécole à cose de le soir avant, à Barbarousse et toute la champagne, mais ça vailait le coup! Cette journée, nous sommes allées au Pont du Gard, qui est un monument environ un heure avec voiture de Montpellier. C’est un pont très connu, au-dessus d’une rivière. C’était aussi possible de se bagner et bronzer, donc nous étions là toute la journée! Le soir, j’ai cuisiné le dîné pour nous et pour dessert c’était Ben & Jerry-glace! Une trés bien journée avec les meilleures personnes.

//ALiCE med ICE

22/7-2014 – totally surprised by the best friends ever

I tisdags, den 22/7, skulle alltså min Elitelina komma hit och hälsa på mig här i Frankrike tills idag (fredag). Trodde jag. Det var nämligen inte bara hon – utan Patrik och Johan också! Och de hade kört heeela vägen från Göteborg ända hit till Montpellier. De hade börjat i fredags och kört genom Danmark, Tyskland, Schweiz, vidare ner till Italien för en sväng i Milano, och så hit till Montpellier längs franska sydkusten – en tripp på cirkus 2 800 km. 280 mil för att hälsa på lilla mig! Så himla himla underbara människor jag har turen att ha i mitt liv. Och att de lyckats hålla detta hemligt för mig! När jag pratat med Johan på Skype har han liksom sagt att “ja jag är ledsen att jag inte kan hälsa på men….” och Elina och Patrik har också hållit masken. Fattar ni hur överraskad – och otroligt glad – jag blev där i tisdags på Comédie!? Jag skall be Johan ladda upp filmen så jag kan visa er min reaktion men jag kan lova att den var rätt bra – började ju gråta av glädje. Så fina vänner alltså. Jag tror att det momentet – denna underbara överraskning – platsar in på topp 10 bästa händelserna i mitt liv.

Efter att jag hämtat mig från denna otroliga överraskning, gick vi såklart och käkade GLASS. Här är jag så himla glad och uppe i varv och kan knappt tro att det är sant att de är här.

Efter glass-lunchen gick vi och bokade bord på favoritrestaurangen här i Montpellier (Pizzeria Sicilia där jag redan ätit två gånger), sedan hem till residenset för att jag skulle packa de grejer jag kunde tänkas behöva för tre nätter med dessa underbaringar, och sedan styrde vi bilen mot havet! Så härligt med tillgång till bil för övrigt. Men Montpellier är superkrångligt att köra i! Så himla mycket enkelriktade gator så det är jättesvårt att hitta. Men Johan är verkligen en grym förare och körde och hittade ändå hur bra som helst – så imponerad! Vid havet hängde vi i alla fall hela eftermiddagen – très très bien!

_DSC0418

Och efter att vi äntligen lyckats finna en parkering nära lägenheten – som sagt Montpellier är så krångligt att köra i – så fick vi låst upp vårt boende för tre dagar framöver! Patrik hade gjort ett riktigt bra jobb – lägenheten låg en minuts promenad från Place de la comédie det vill säga så centralt det bara går, och det var riktigt fint och fräscht!

Innan vi gick till restaurangen, som vi hade bokat till klockan 21, gick vi ner till Monoprix och köpte champagne – vissa tillfällen kräver faktiskt att skåla i bubbel och detta var ett sådant! Mina vänner har kommit hit till Montpellier liksom – klart vi skall skåla! Världens bästa <3

På restaurangen blev det pizza för min del, med såklart världens bästa sällskap och massa skratt.

När vi käkat färdigt tog vi en sväng hem till lägenheten, för att sedan gå ut på Barbarousse och dansa en sväng. Och utnyttja deras billiga shot-priser, haha. När vi kom tillbaka stendäckade jag av trötthet bredvid min favorit-elit, efter världens bästa dag med världens bästa vänner.

Résumé français: Mardi, ma chére Elina a été vient ici – je pensais. Parçe que ce n’était pas juste Elina – mais Patrik et Johan aussi! Ils avaient conduit toute la route de Göteborg à Montpellier – 2 800 km juste pour visiter moi. J’ai si incoyable amis!! J’étais si surprisée – et bien sûr heureuse! Cette moment là, quand ils m’ont surprisé à Comédie, c’était l’un de dix premier moments dans ma vie je pense. Cette journée, nous avons été à la mer pour se bagner et bronzer un peu, et aprés, nous avons mangé à Pizzeria Sicilia. Et nous avons santé avec champagne bien sûr, pour celibriter que ils etions ici. Le soir, nous avons sorti à Barbarousse. C’était très drôle! J’ai les meilleures amis!

//ALiCE med ICE

SÅ HIMLA ÖVERRASKAD

Okej, sorry att jag varit lite tyst här… Men det har sin anledning. Tre av mina favoritpersoner i livet är nämligen HÄR, i MONTPELLIER, FRANKRIKE JSUT NU!!!!! Alltså igår. Så mycket lycka. Jag har hela tiden vetat att Elina skulle komma, så jag gick till Place de la comédie i tron att jag skulle möta henne när hon kommit från flygplatsen (tyckte väl det var lite konstigt att transfer-bussarna släppte på Comédie men det var inget jag funderade närmare på). Och när jag såg henne stå där med sin väska, SÅ glad blev jag. Det kom faktiskt glädjetårar, för jag var så himla glad att se henne. Vi kramades länge och jag trodde inte att jag kunde bli gladare än vad jag var. Men då sa hon att du Alice, du har ju faktiskt fyllt år så jag har en överraskning till dig. Så tog hon fram en ögonbindel och satte på mig… Jaha, tänkte jag, vad är det här nu då? Hon ledde omkring mig en stund, och jag undrade vart vi skulle – var det nåt glasställe hon hade hunnit spana in där hon skulle bjuda på glass…? Ungefär så långt gick mina tankar. Sedan stannade vi äntligen, och hon tog av ögonbindeln…. OCH DÄR STOD JOHAN OCH PATRIK!!!!! “Whaaaaaaat!?” var min första reaktion, och sen kramades vi så mycket och jag började glädjegråta av lycka, för att de – Elina, Johan och Patrik – var HÄR, hos MIG, i Frankrike!

De har alltså kört hela vägen från Göteborg, Sverige, för att hälsa på mig här i Montpellier, Frankrike – utan att jag hade någon som helst aning. De har planerat detta sedan maj, och dolt det så bra för mig. Jag visste ju bara att Elina skulle komma men var lite ledsen för att de inte “kunde” hälsa på mig. Och så dyker de upp här alla tre (tyvärr inte Daniel pga jobb) och totalöverraskar mig. Jag blev så HIMLA HIMLA glad och överraskad! Den bästa överraskningen och presenten jag någon sin fått tror jag. Så just nu är jag så himla lycklig över att de är här hos mig. De stannar till fredag då de åker norrut igen, men vi bor i en lägenhet de hyrt här i tre nätter och igår skålade vi såklart i champagne för återföreningen. Jag är verkligen världens lyckligaste tjej just nu, som har tre av mina bästa vänner här hos mig. Igår åkte vi till havet, käkade vi på restaurang, drack en massa mousserande och dansade på Barberouse, och idag (efter skoldagen då jag var såååååååå trött och schleten) har vi hängt vid Pont du Gard. Jag skall inte skriva mer nu utan låta bilderna tala för sig själva, men jag uppdaterar mer på fredag när de åkt hem för just nu vill jag bara njuta av att ha dem här. Puss och kram från världens lyckligaste tjej med världens absolut finaste och bästa vänner!

Igår när de överraskade mig på Comédie!
_DSC0363_DSC0364_DSC0370

Sen åkte vi till havet!
_DSC0418

På kvällen var det dags för champagne! Lyckades för övrigt köpa en skitgod för 25 spänn typ.
_DSC0458P1010076P1010081

Sen gick vi till restaurangen!
P1010105P1010115P1010131P1010178

Och idag var vi vid Pont du Gard!
P1010192P1010237

 

//ALiCE med ICE

 

 

One bad thing and one good thing

Den dåliga nyheten: F U C K jag behöver betala 100 € för att jag glömde av tiden och var i köket till 22.30 istället för 22. Argumenterade i en kvart (på franska!!) för varför jag inte skulle betala (Anja behövde ju inte betala och hon var i köket efter mig) men till slut insåg jag mig besegrad. Jävligt surt med tusen spänn i sjön men jaja. Från och med nu skall jag vara sååååå försiktig efter tio.

image

Den goda nyheten: Elina har landat och jag får träffa henne SNART SNART SNART!! Nough said.

image

//ALiCE med ICE

Page 1 of 3

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén