Här hänger vi och dricker kaffe och äter chokladbollar. Jag läser lite kurslitteratur, surfar runt. Alldeles strax skall vi bege oss till Göteborgsoperan för att se baletten Iconoclasm. Ser mycket fram emot det. Igår var vi och ett gäng andra härliga människor vid Delsjön och grillade korv och lekte lekar hela eftermiddagen. Så himla härligt och mysigt. Härligt att cykla hem genom stan; rulla nästan hela vägen från Delsjö-området till Korsvägen, via Heden, över Södra Vägen och Avenyn och hela Vasagatan, Övre Husargatan, via Linnéplatsen och Plikta i Slottskogen och sedan via Mariaplan hem till Anti där vi spelade spel resten av kvällen. Surrealistiskt att väja för personer på pickalurven på väg till någon krog kring Avenyn, när vi kom där cyklandes i friluftskläder, röda om kinderna och med en doft av grillad (soja)korv, rök och eld efter oss. Så himla härligt. Skall visa er bilder från dagen när jag får tid!
Nu är det dags att gå. Ska bli så kul att gå på Operan igen, var förra våren sist! Vi hörs
Här hänger vi och dricker kaffe och äter chokladbollar. Jag läser lite kurslitteratur, surfar runt. Alldeles strax skall vi bege oss till Göteborgsoperan för att se baletten Iconoclasm. Ser mycket fram emot det. Igår var vi och ett gäng andra härliga människor vid Delsjön och grillade korv och lekte lekar hela eftermiddagen. Så himla härligt…
Har semestrat så hårt nu här under mina dagar i Stockholm, lyckades ju pricka in finaste vädret ever på min lediga vecka, till exempel såhär:
Eller såhär:
Mhmmmm. Semestrar järnet som sagt, med sol och bad på Reimers, lite shopping, häng med Thomas, Erik och Johan (tills de åkte igår eftermiddag då vill säga, nu är jag ensam men imorgon kommer Sebbe tjoho!), god mat och ett glas rött på det. Har hunnit med att läsa ut tre böcker (pga semester <3), så tänkte skriva ett par ord om dem.
Alltings början – Karolina Ramqvist (2012)
Det är Stockholm, 90-tal, och Saga som nyss börjat gymnasiet försöker leva så feministiskt som hennes konstnärsmamma lärt henne; “ta för sig”; men det är svårt i praktiken när en kärar ner sig i en man som bara vill ligga med en efter klockan tre på natten. En feministisk bok om tonårstjejer och deras tankar om pojkar och män. Kul med all Stockholmskuriosa, feministiska referenser och 90-talsiakttagelser, bra språk, men en blir lite trött på storyn till slut. Ändå läsvärd.
Alkemisten – Paulo Coelho(1988)
En klassisker som jag läste på inrådan av Sebbe och Popp som tyckte om den mycket, men jag är inte så imponerad. Det är en symbolisk/ metaforisk saga som egentligen handlar om hur en kan se på livet, kärleken, rikedomar mm, men jag hade svårt att se beyond det fattiga språket (som visserligen är en översättning från portugisiska), att det var just en saga samt bristen på genustänk och representation (endast två kvinnor nämndes, och det i egenskap av vackra objekt för mäns trånande). Flera fina tankar om livet i alla fall, men den föll mig inte riktigt i smaken även om jag förstår att andra kan ta den till sig mycket bättre, och en kan ändå lära sig mycket av den om en som sagt ser förbi dess brister, men det är svårt att ta av sig genusglasögon när en en gång har satt på sig dem, och jag hoppade direkt från Alltings början till Alkemisten vilket gjorde att det enkla språket blev extra tydligt.
Det är något som inte stämmer – Martina Haag (2015)
En rå, brutalärlig men vacker bok om när kärleken tar slut hos den ena, och den andra blir bedragen om och om igen, och försöker att lappa ihop en trasig familj. Försöker överleva fastän en egentligen dött. Baserad på Martina och Erik Haags verkliga skiljsmässa; referenser till Historiätarna och Lotta Lundgren är med fast med andra namn; så den är extremt utlämnande (och lite hämndlysten). Gillar ju inte direkt Erik Haag efter att ha läst denna. Men hur som helst en otroligt bra, sorglig och ärlig bok som jag streckläste på ett par timmar för den var så bra. Rekommenderar!
Vek förresten ett hundöra vid detta stycke, som jag tyckte var fint, och nog väldigt talande om en själv varit med om en separation:
Det är den vackraste sommaren någonsin och jag vill bara att den ska vara över. Jag vill bara att dagarna ska gå. Jag kan inte alltid känna såhär. Det klarar jag inte. Jag överlever inte det. Bläddrar fram till januari i almanackan och skriver: Nu måste jag må lite bättre. Det är om ett halvår. Jag ska bara ta mig igenom dessa sex månader, sen måste jag må på ett annat sätt.
Han kommer att ändra sig, bara det går tillräckligt lång tid. Jag skriver upp varje kvart på ett papper på morgonen och så stryker jag över den när den har passerat. Sen skriver jag upp nästa klockslag och väntar på att få stryka över det. Jag väntar ut livet. En kvart i taget.
6.15 6.30 6.45 7.00
//ALiCE med ICE
Har semestrat så hårt nu här under mina dagar i Stockholm, lyckades ju pricka in finaste vädret ever på min lediga vecka, till exempel såhär: Eller såhär: Mhmmmm. Semestrar järnet som sagt, med sol och bad på Reimers, lite shopping, häng med Thomas, Erik och Johan (tills de åkte igår eftermiddag då vill säga,…
Igår så hände nåt fantastiskt. Jag och Carro såg nämligen Konstkollektivets Döttrar’s uppsättning av Egalias döttrar på Kajskjul 46 i Majorna. Och det var FANTASTISKT. Alltså det var verkligen SÅ SÅ SÅ BRAAAAAAAAAA. Satt hela föreställningen och ba; åååååh det här är så braaaa, jag önskar alla jag känner och inte känner fick se detta!!! Ja, alla borde se denna föreställning. Så glad att jag fick tag i biljetter, för de gick åt hur snabbt som helst och folk fick sätta upp sig i kö för att få tag i en biljett ifall någon eventuellt inte skulle hinna vara där prick när det började. De spelade bara tre gånger här i Göteborg, och nu har de inga fler planerade föreställningar. Vilket är synd, med tanke på hur freaking BRA det var. Åh, har så många vänner och bekanta som “inte vill kalla sig feminist för de gillar inte ordet” eller som “inte är feminist utan jämställdist” som skulle behöva se detta. För som sagt, SÅ. FREAKING. BRA. Dog typ. Det var så peppigt. Vill tatuera in venus/feminist/kvinno-symbolen ännu ännu mer efter detta (ja mamma, någon gång skall jag allt göra det). Här är trailern:
Och för er som inte vet, Egalias döttrar är alltså från början en bok från 70-talet skriven av Gerd Brantenberg. Den är genialisk, för alla rådande samhällsnormer och könsroller blir så fruktansvärt, smärtsamt tydliga när en vänder på dem. Och det är just det som händer i denna lilla historia; Egalia är ett land inte så olikt Sverige, men istället för ett patriarkat är det ett matriarkat, där kvinnorna arbetar på kontor och kommer hem sent och blir serverade kaffe och tidning på morgonen, och männen är hemma och tar hand om barnen. Männen måste bära pehå för att skyla den mest svaga kroppsdelar av alla; penis; och skampåsen, för bär de inte pehå, oj vad de är lösaktiga som låter det hänga fritt. I all reklam sexualiseras och objektifieras männen, och läraren i skolan heter herken istället för fröken, det heter kvinniskor och kvinnsligheten istället för människor och mänskligheten, lucia istället för jävlar, donna istället för gud, “vill dam vara fin får dam lida pin”, och så vidare. Allt har bytt plats. Kvinnan är det starka könet, ty hon är ju den som ger liv. På Födslopalatset föder hon barn, som sedan direkt efter födseln ges till mannen som han får ta hand om, medan hon får ta semester ett par dagar och njuta, innan hon går tillbaka till arbetet. Ingen klagar på att hon är en dålig mamma, pappan är ju hemma och tar hand om barnet och springer med barnet till mammans jobb för amning flera gånger om dagen. Ingen pratar om att unga killar kan få utlösning, och det är skamligt att de inte kan få mens eller höfter och bröst. När unga tjejer får mens däremot, firas det och presenter delas ut. Männen måste äta p-piller som ger dem illamående, huvudvärk, humörsvängningar och minskad sexlust, fastän det faktiskt finns piller framforskade även för kvinnor. Men det är ju inte kvinnornas ansvar, de skall bara bära barnet som den livsgivare hon är och sedan går ansvaret över till mannen när barnet väl är ute, och hon kan återgå till arbetet. På skolans årliga svenbal dansar de unga männen sexigt och förförande för kvinnorna, men om de inte “släpper till” är de tråkiga, och gör de det är de lösaktiga. Men mitt i allt detta, finns en grupp unga killar som börjar se de ojämlika strukturerna och startar Mansligan, en maskulinistisk grupp som gör uppror mot matriarkatet. Trams tycker många, det är ju redan jämställt. Och varför kalla sig maskulinist, det är ju jämställdhet vi vill ha så vi är alla jämställdister?
Konstollektivet Döttrar var SÅ DUKTIGA. Och vilka sångröster dessutom. “Let’s start a revolution” i början var grym, och likaså trestämmiga Sebastian Lind (ni vet, Vreesvijk) och de andra sångerna.
Bäst var nog i slutet, när alla klev ur sina roller och turades om att med hög och klar röst säga “Jag är feminist för att….”. Och det finns tusen och åter tusen anledningar till det. För att jag bara vill behöva säga nej en gång. För att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män. För att våldtäkt fortfarande används som krigsvapen i krig. För att kvinnor sexualiseras och objektifieras i reklam. För att jag vill bli bedömd för vem jag är och vad jag gör, inte för att jag är kvinna. För att alla människor är lika värda. För att jag ständigt kommer att bedömas hårdare än en man, av den enkla anledningen att jag är kvinna. För att våldtäktsoffer skuldbeläggs och skamfläckas. För att anorexia och utseendehets är ett så stort problem bland unga framför allt tjejer. För att endometriosis är vanligare än diabetes, och ändå vet ingen varför en får det eller hur det botas eftersom det ju är ett “kvinnoproblem”. För att det av någon anledning är kvinnors ansvar att inte bli med barn. För att kvinnor förväntas äta p-piller som påverkar mångas liv till det sämre. För att kvinnor diskrimineras i arbetslivet på grund av att de har barn eller förväntas få barn. För att kvinnor är “dåliga mammor” om de är borta från sina nyfödda barn, medan män är såååå duktiga om de är hemma och tar hand om sitt nyfödda barn. För att det är tabu för män att gråta och känna känslor. För att män inte får ta del av sina barns uppväxt på samma sätt som kvinnor. För att det förekommer att kvinnor blir straffade för att de utsätts för sexuella övergrepp. För att unga killars sexuella trakasserier mot unga tjejer bortförklaras som “han vill ju bara visa att han gillar dig!”. För att alldeles för många inte tycker det är våldtäkt om en kvinna sover, är medvetslös eller inte sagt nej tillräckligt tydligt. För att i vårt samhälle lär vi våra döttrar att akta sig för att bli våldtagna, istället för att lära våra söner att inte våldta. För att jag går med nycklarna mellan knogarna och mobilen upplåst, klar för att ringa om jag går hem själv i mörkret. För att jag, nästan varje gång jag är ute på krogen, blir tafsad på av män som tar sig friheten att ta på min kropp. För att kvinnor betraktas som horor, slampor och lösaktiga om de legat med många. För att jag är jobbig och kaxig när jag uttrycker min åsikt. För att kvinnor som är arga/irriterade/uttrycker starka åsikter bemöts med “har du mens eller!?”. För att göra något “som en tjej” betraktas som dåligt. För att kärring, fitta, hora används som skällsord. För att könsstympning utan bedövning fortfarande förekommer på små flickor. För att tvångsgiftermål och hedersvåld händer varje dag. För att det knappt finns någon forskning på vad p-piller har för långlivade effekter. För att ett CV bedöms som så mycket bättre med ett manligt namn än med ett kvinnligt, fastän innehållet är exakt detsamma. För att män förväntas vara familjeförsörjaren och beskyddaren. För att män blir mål för våld i krig, av den enkla anledningen att de är män. För att många kvinnor jobbar dubbelt; på jobbet och i hemmet; och ändå tjänar mindre än män. För att prostitution och trafficking är det moderna slaveriet.
Jag kan hålla på i all evighet. Igår avslutade de med, “Och för att det här, är mitt val” och höll upp armarna och pekade på sina rakade och orakade armhålor. Så alla ni jämställdister och icke-feminister, ta er en funderare, läs en bok (typ, Egalias döttrar!) eller se till att få tag på biljetter nästa gång Konstkollektivet Döttrar kommer på besök i din stad med sin fantastiska uppsättning. Jag skall definitivt gå igen om jag får chansen. SÅ. BRA.
//ALiCE med ICE
Igår så hände nåt fantastiskt. Jag och Carro såg nämligen Konstkollektivets Döttrar’s uppsättning av Egalias döttrar på Kajskjul 46 i Majorna. Och det var FANTASTISKT. Alltså det var verkligen SÅ SÅ SÅ BRAAAAAAAAAA. Satt hela föreställningen och ba; åååååh det här är så braaaa, jag önskar alla jag känner och inte känner fick se detta!!!…
Jag såg Lukas Moodysons Lilja 4-ever nyss. Har inte riktigt velat kolla på den innan för jag vet att den är så fruktansvärt hemsk. Men jag lyssnade på P3:s dokumentär “Verklighetens Lilja 4-ever” för ett tag sedan (blev väldigt berörd, lyssna!) och tänkte att jag nu får det vara dags att se filmen också. Och ja, fyfan. Hoppet för mänskligheten grusat än en gång. Det är så fruktansvärt sorgligt, och det allra sorgligaste är att det hänt på riktigt, och fortfarande händer. Och att Dangoule (som “verklighetens Lilja” egentligen hette) aldrig fick upprättelse; trots att hon vittnade om sina kidnappare, våldtäktsmän och sexköpare i brev till polisen, och “ryssen” som hämtade henne på flygplatsen fastnade på övervakningskamerorna, lades fallet ner i brist på bevis nog att döma de skyldiga. Inte ens ett minnesmärke får sättas upp på bron där hon hoppade från. Nej, det är så jävla fruktansvärt. Men mycket viktig film att se. Så se den om ni inte sett den.
//ALiCE med ICE
Jag såg Lukas Moodysons Lilja 4-ever nyss. Har inte riktigt velat kolla på den innan för jag vet att den är så fruktansvärt hemsk. Men jag lyssnade på P3:s dokumentär “Verklighetens Lilja 4-ever” för ett tag sedan (blev väldigt berörd, lyssna!) och tänkte att jag nu får det vara dags att se filmen också. Och ja,…
Har haft en fantastisk kväll med Wilhelm på operan. Kände mig typ adlig av att vara där, herregud så freaking FINT! Och alla var så finklädda! Verkligen så fin byggnad, bara att vistas där är en upplevelse i sig. Sedan var föreställningen FANTASTISKT bra den också. Den var uppdelad i sex akter med en paus i mitten. Den första akten var klassisk ballet med endast ett par ballerinor i skira skjolar och sorglig musik (ej orkester), jättefint. Andra akten var också klassisk balett, inte riktigt lika bra som första. Sedan var det paus, och vi gick omkring och beundrade inredningen (så fint!!).
//J’ai eu un soir fantastique avec Wilhelm au opéra. C’était SI beaux!!! Et tout le monde avaient aussi si beaux vêtements! Le bâtiment était très beaux aussi. C’est une experience just d’être là! Et le spectacle était aussi bien sûr très très bon. C’était vraiment fantastique!!
Andra delen av föreställningen började med en liten uppvisning från dansleverna, och det var inte förrän deras lärare kom ut på slutet och jag såg längdskillnaden som jag fattade att de var barn! De var så duktiga! Efter barnen kom en jättebra akt med livemusik från två män som spelade dragspel och tre manliga balettdansörer som var jätteduktiga, och det var en liten annorlunda dans. Mycket bra! Därefter var det dags för Svansjöns-inspirerad klassisk balett med stora tyllskjolar i svart och vitt och livemusik från orkestern. Oerhört vackert. Och så var det den allra sista akten, som kan beskrivas som en lång eftertext – hela balettkompaniet samt baletteleverna deltog. Jätteroligt att se! Jag tror att det var något extra, för det höll på ganska länge eftersom det var sista kvällen föreställningen spelades. Så det var massor av involverade personer uppe på scen och applåderna rungade i säkert en kvart. Bland annat var t.ex. Nathalie Portmans man uppe på scen, han är typ chef eller något sådant och bor numera i Paris, så det är mycket möjligt att Nathalie Portman var där någonstans också, med tanke på att det var sista föreställningen. Och vilken föreställning! Så nöjd att vi köpte biljetter. Tänk vilken tur vi hade att få biljetter (visserligen med begränsad sikt, vi fick lite ont i ryggen av att sitta framåtlutade och böjda över kanten) (samt lite svindel pga satt högst upp) för 10 € styck till en så bra föreställning som dessutom spelades sista kvällen!
//Les danseurs et danseuses étaient si bons. C’était un spectacle avec le ballet classique. Je suis très contante et heureuse que on a ajouté les billets!
//ALiCE med ICE
Har haft en fantastisk kväll med Wilhelm på operan. Kände mig typ adlig av att vara där, herregud så freaking FINT! Och alla var så finklädda! Verkligen så fin byggnad, bara att vistas där är en upplevelse i sig. Sedan var föreställningen FANTASTISKT bra den också. Den var uppdelad i sex akter med en paus i…
Igår när jag sov hos mamma och pappa utnyttjade jag TV:n och tittade på klassikern och, ja vi kan kalla det thrillern, The birds/Fåglarna av Alfred Hitchcock år 1963. Och det märks att den är gammal på inklippningarna med exempelvis bakgrunden vid bilkörning, men förutom sådana petitesser är det en riktigt bra fast obehaglig film. Den rika Melanie Daniels åker till en liten kustby utanför San Francisco för att hälsa på en bekant, och i samband med hennes anländande börjar fåglarna bete sig på ett konstigt och lite obehagligt sätt. The birds är en av de där klassiska filmerna som man bara måste se, så nu är det gjort och as I said: den lever upp till sitt rykte och håller måttet väl såhär ett halvt sekel efter premiären.
//ALiCE med ICE
Igår när jag sov hos mamma och pappa utnyttjade jag TV:n och tittade på klassikern och, ja vi kan kalla det thrillern, The birds/Fåglarna av Alfred Hitchcock år 1963. Och det märks att den är gammal på inklippningarna med exempelvis bakgrunden vid bilkörning, men förutom sådana petitesser är det en riktigt bra fast obehaglig film.…
Åh vad jag blir glad när jag ser bilderna här nedan. Rykande färska direkt från Fotografiska! Har haft en supermysig dag med mamma. Vi kom iväg redan vid åtta imorse, och jag körde enda till Norrköping där vi stannade och åt lunch. Vi åkte in i staden en bit och åt lunch på ett jättemysigt ställe, god fisksoppa med aioli blev det. Efter lunch bytte vi så mamma fick köra, och under vägen hann vi lyssna på två bra sommarprat; Liv Strömqvist och Maria Svedland. Två grymma genusmedvetna kvinnor som båda vågar belysa och kritisera det patriarkala samhälle vi lever i.
När vi kom fram till Stockholm lämnade vi bilen, drack lite kaffe med mormor och Björn och sådär, och sen promenerade vi ner till tunnelbanan för att åka till Fotografiska muséet. De hade tre olika utställningar, men min favorit var Pieter Hugo som skildrar Sydafrika ur ett postapartheid-perspektiv, fast på fotografierna finns både fattiga och rika, svarta och vita, kvinnor och män, tjocka och smala, djur och människor.
Min favorit, eller snarare den som berörde mest, är den här:
Så mycket känslor man kan få med i en bild. Så sorgligt foto, han ser så oskyldig ut. Och jag tycker svarta människor är så vackra! Så vacker färg på skinnet, och dessa djupsvarta ögon. Nåt magiskt över det tycker jag.
En annan utställning var med Paolo Roversi. Han fotar mycket med polaroid, mycket drömskt och svartvitt och nakna kvinnor, så en helt annan stil. Gillade hans porträttserie med Natalia;
Otroligt vacker kvinna och otroligt vackra foton. Kvinnokroppen är så mycket mer tacksam att fota/måla tycker jag.
Den sista utställningen var med Inta Ruka som bland annat skildrat människorna i sin hemby i Lettland. Tänk att människor kan vara så spännande att fotografera, men jag tycker verkligen att människor är just det mest spännande att porträttera, både genom kameran och genom en penna/pensel.
Fotografiska var verkligen alltid värt ett besök! Ska lätt gå dit fler gånger. Så har ni inget att göra och befinner er i huvudstaden, iväg med er dit! Enda minuset är att det är lite otillgängligt, det är kanske en femhundra meter att gå från Slussen, finns inga bussar eller så som stannar utanför. Å andra sidan har de ju en supermysig restaurangvåning längst upp med utsikt över vattnet som väger upp. Där tog vi oss ett glas vin mellan utställningarna:
En superbra dag med mamma har det varit idag. Och så kul att vara i Stockholm igen, tycker verkligen om den här staden. Ser fram emot imorgon då jag får träffa mina småkussar igen! Nattinatti på er
//ALiCE med ICE
Åh vad jag blir glad när jag ser bilderna här nedan. Rykande färska direkt från Fotografiska! Har haft en supermysig dag med mamma. Vi kom iväg redan vid åtta imorse, och jag körde enda till Norrköping där vi stannade och åt lunch. Vi åkte in i staden en bit och åt lunch på ett jättemysigt…
