Posts Tagged ‘lesbisk’

Filmer 2021

Monday, January 10th, 2022

Som den nostalgiker och dokumentations-ivrare jag är har jag självklart skrivit upp alla filmer jag sett under året. Så här kommer en liten compilation, från januari till december 2021:

I am Greta (2020)
Dokumentären om Greta Thunberg var tydligen den första filmen jag såg 2021, och den berörde mig. Här kommer man närmare Greta Thunberg som person och människa, utan att för den sakens skull tumma på att porträttera själva kampen och aktivismen i stort. 4 av 5

I Am Greta | Greta Thunberg Documentary - Wales Arts Review

And then we danced (2019)
En underbar och passionerad film som utspelar sig mitt i det traditionella och homofoba Georgien där förbjuden kärlek spirar mellan två unga män i ett traditionellt danskompani. Filmen nominerades till “bästa internationella långfilm” på Oscarsgalan och vann en massa guldbaggepriser, med rätta. Underbart soundtrack också, bl.a. Jonny Boy med Kite. Se!4,5 av 5

And Then We Danced – Filmeye.se

Portrait of a lady on fire (2019)
En av årets bästa filmer. Ytterligare en passionerad och mycket sensuell historia om förbjuden kärlek, denna gång utspelar den sig i 1700-talets Frankrike där målaren Marianne har fått i uppdrag att måla av aristokratdottern Héloïse för att skicka till hennes framtida man. Héloïse vill dock inte bli bortgift så Marianne måste observera henne noggrant och måla ur minnet. En otroligt vacker love story som jag grät floder till. Se den!!! 5 av 5

Portrait of a Lady on Fire' Review: A Brush With Passion - The New York  Times

Chocolate (2000)
Såg filmen Chocolate på inrådan av Mim och Linda då den låg på SvT-play. En feelgood-film med bland annat en relativt ung Johnny Depp, vilket ju är en anledning att titta p.g.a. ögongodis. Lätt att se och en gullig historia regisserad av Lasse Hallström. 3,5 av 5

Chocolat - Official Site - Miramax

Kirikou and the sourceress (1998)
En film som jag sett för länge länge sedan och nu såg om, faktiskt helt på franska utan text, eftersom den finns på Cineasterna. En helt fantastisk animerad film baserad på en gammal västafrikansk folksägen, om den lille pojken Kirikou och den elaka häxan Karaba. Ett måste att se, för såväl barn som vuxna. Så vackra animationer, och en vacker historia. 5 av 5

Kirikou et la Sorcière - GEBEKA Films - GEBEKA Films

Nausciä and the valley of the wind (1984)
Jag har ju då ett projekt i projektet, d.v.s. inom projektet att se mer bra film generellt så vill jag också se alla Studio Ghibli-filmer, så nu var det dags för Nausciä. Den här filmen är, liksom Spirited away, regisserad av Miyazaki, och innehåller flera kända teman: en ung hjältinna, ekologisk katastrof, glädjen i att flyga och såklart magiska inslag. Filmen utspelar sig i en apokalyptisk framtid i vilken en gigantisk giftig djungel breder ut sig. I djungeln finns enorma muterade insekter, Ohm, och prinsessan Nausciä från the Valley of the wind försöker undersöka djungeln och finna sätt för människorna och djuren där att samexistera. 3,5 av 5

The best Studio Ghibli films ranked from worst to best

Princess Mononoke (1997)
Princess Monoke såg jag egentligen i slutet på 2020 men eftersom den också ingår i mitt “Se alla Studio Ghibli-filmer-projekt” så vill jag ändå skriva om den här. Princess Monoke innehåller liknande teman som Nausicaä, d.v.s. en heroisk kvinnlig huvudkaraktär och ekologisk katastrof, men denna film utspelar sig istället i 1300-talets (?) Japan och handlar om kampen mellan skogens gudar som försöker skydda skogen, och människorna som vill hugga ned den för att bryta järn. Den är mycket vackert animerad och ganska mörk, och jag uppskattade den här filmen mycket även om jag tyckte att den var lite för lång (över två timmar). Den var bättre än Nausicaä och Castle in the sky, men inte lika vass som How’s moving castle 3,5 av 5

Princess Mononoke (1997) - IMDb

Castle in the Sky (1986)
Castle in the Sky såg jag egentligen också 2020 i mitt Studio Ghibli-projekt, men jag vill ha med alla Studio Ghibli-filmer i det här inlägget så vi kör, hehe. Liksom de flesta andra Ghibli-filmerna är även denna fantastiskt animerad och är centrerad kring en vänskap mellan två barn, inklusive en heroisk kvinnlig huvudkaraktär. I den här filmen letar de två barnen efter det flygande slottet som det bara finns sägner om, och det finns i den här filmen (till skillnad från många andra Ghibli-filmer) tydliga antagonister. En vacker film, men lite för lång den här också (över två timmar) och jag såg den i två omgångar. Som sagt, inte lika vass som Mononoke, men fortfarande verkligen värd att se för de extremt vackra och detaljerade animationerna och för att Studio Ghibli generellt är fantastiskt. En stark 3:a av 5

Castle in the Sky (1986) - IMDb

Parasit (2019)
En sydkoreansk thriller om en hustler-familj som knegar på i lågbetalda arbeten, men gradvis tar sig in i en rik familjs hem genom en hel del list, lögner och en viss avsaknad av moral. När huset töms för att ägarna åker på semester passar familjen – som nu utmanövrerat de tidigare anställda – på att leva lyxliv i deras hus, ovetandes om den storm som gör att familjens ägare kommer hem tidigare än planerat… Mycket spännande, underhållande och mörk film. 4 av 5

How “Parasite” Falls Short of Greatness | The New Yorker

Shoplifters (2018)
Jag fortsatte på det östasiatiska temat och såg den andra filmen som hype:ades, vilket var Shoplifters,en japansk film. Shoplifters skildrar en fattig arbetarklassfamilj (något likt Parasit), där pappan Osamu är dagsarbetare som tvingas lämna sitt jobb efter en skada, hans fru Noboyo som arbetar med att tvätta kläder, dottern Aki som arbetar som någonslags eskort, den unge pojken Shota och den äldre kvinnan Hatsue som lever på och försörjer de andra med hjälp av sin döde makes pensionspengar. I familjen hamnar snart också den lilla flickan Yuri som verkar vara föräldralös, men när de på TV två månader senare förstår att hon är saknad utan att föräldrarna rapporterat henne saknad, bestämmer de sig för att behålla henne och klipper hennes hår och döper om henne till Lin. Shota lär sig tidigt att “shoplifta” (d.v.s. snatta), och tar också med sig lilla Lin. Ju längre filmen går förstår man dock snart att detta kanske inte alls är en familj. Till en början har man mycket sympati med karaktärerna, men så småningom utvecklas story:n och man förstår att det är mycket hustle going on här. Mycket spännande film! 4 av 5

An Adoptive, Foster Parent's Take On Award-Winning Movie 'Shoplifters' -  Savvy Tokyo

Attenborough och massutrotningen (2020)
Brittisk dokumentär med legendaren Sir Attenborough. Minns inte riktigt vad den här gjorde för intryck, men den var antagligen bra och sevärd åtminstone?

Se Attenborough och massutrotningen - SVT Play - Gratis streaming på  Webb-TV.nu

Resan till Melonia (1989)
Ett underbart litet äventyr, löst baserat på Shakespeare’s pjäs Stormen, med fantastiska teckningar, underbara röst-skådespelare och ett redigt budskap: nämligen ner med kapitalismen, ingen ska härska över Melonia. Dvs anarkism-propaganda paketterad i alldeles alldeles underbar barnfilm. Se den! Inte minst för Per Åhlins & co. fina illustrationer. 4 av 5

Resan till Melonia – Bio i Uppsala - Fyrisbiografen

Titanic (1997)
Titanic va. Så jävla bra film. Tröttnar aldrig. Den har liksom allt. Käääärlek som ju ändå är det finast vi har här i världen. Löv sweet löv. En jääävligt het Leonardo DiCaprio, blott 23 år gammal. Ekonomiska klyftor, triangeldrama och en tragedi till slut. Det fanns en anledning till att den vann så många Oscars liksom. 5 av 5

The Making Of Titanic | Movies | Empire

Persepolis (2007)
En humoristisk skildring om allvaret i 80-talets Iran, med den iranska revolutionen 1979 och den efterföljande islamiseringen. Vackert animerad med fantastiska ansiktsuttryck hos huvudkaraktären Marji. Se! 4 av 5

Roya's review of Persepolis: The Story of a Childhood

Tully (2018)
En mycket intressant mind-twisting mörk komedi (?) om moderskapet. Lite svår att placera i en genre, men jag tyckte verkligen om den här filmen och det faktum att slutet var helt oväntat, vilket man ju alltid gillar när man blir överraskad som tittare. Det handlar om Marlo som är gravid för tredje gången, och som har två krävande barn sen tidigare med olika typer av speciella behov. När barnet väl kommer får Marlo en “night nanny” vi present ilket hon till en början är mycket skeptisk till, men som hon sedan allt mer uppskattar eftersom hon får ordentlig sömn och dessutom en fin vän. Gillade! 4 av 5

Movie Review: "Tully" arrives just in time for Mother's Day - The  Independent | News Events Opinion More

Howl’s moving castle (2004)
Jag minns när How’s moving castle (eller “Det levande slottet” på svenska) hade premiär, för jag minns bio-affischerna på Fregatten. Jag såg den dock aldrig, vilket är konstigt eftersom det är också Miyazaki och familjen hade ju älskat Spirited away. Jag och Paulina såg den istället båda för första gången tillsammans nu som vuxna, och blev inte besvikna. Otroliga animationer!!! Enligt Wikipedia är filmen influerad av Miyazakis opposition mot USA:s invadering av Irak 2003, och innehåller därför starka antikrigs-teman. Den handlar om den unga flickan Sophie som träffar på en häxa och förlorar sin ungdomliga skönhet när hon förvandlas till en gammal och skröplig kvinna. För att bryta förtrollningen lämnar hon hemmet och ger sig ut på landsbygden, där hon träffar en fågelskrämma som hon kallar “Turnip head”. Han leder henne till trollkarlen Howl’s levande slott, vars magi kommer från eld-demonen Calcifer. Sophie ingår en överenskommelse med Calcifer: han lovar att bryta hennes förtrollning, om hon bryter hans band med Howl. 4 av 5

Howl's Moving Castle by Diana Wynne Jones – fantastical fun, fantastically  human | Diana Wynne Jones | The Guardian

Small axe (2020)
Jag såg två av filmerna i antologin Small Axe, som porträtterar västindiska immigranters liv i 60-, 70- och 80-talets Storbritannien med allt vad det innebär. De två jag såg var Education och Lovers rock. Jag har sett blandade kommentarer om den här antologin, och jag borde kanske se alla, men den sistnämnda Lovers rock var tbh ganska tråkig. Jag och Paulina såg den ihop och kände väl inte riktigt att den hade någon plot egentligen? Hela filmen, som är 70 minuter lång, handlar om en reggae-fest och man får liksom titta på människor som dansar hela filmen. Typ. Så där förstår jag faktiskt inte riktigt hype:n. Education hade en tydligare handling, och berör om den rasism som svarta, och i det här fallet västindiska invandrare, utsattes för i Englands skolsystem på 70-talet. Den var gripande. Jag skulle säga att Lovers rock kanske får 2 av 5 och Education 2,5 av 5? Men som sagt borde jag kolla på de andra tre filmerna också, för jag kanske bara såg de minst bra av dom?

Small Axe' Review: The Agonies and Ecstasies of Black British Lives - The  New York Times

Your name engraved herein (2020)
En sydkoreansk film som jag såg för att den var hbtq-themed, d.v.s det var två killar som blev förälskade. Men handlingen var lite konstig och hängde inte riktigt ihop på nåt sätt? Jag hade tbh också lite svårt att hålla isär karaktärerna för de var så lika hahaha men det är kanske bara min european gaze som säger till det. Sen var det ändå nån het sexscen och gay love blir man alltid glad av när det skildras i film (även om detta var ganska sad sådan) men det finns definitivt bättre hbtq-filmer. 2,5 av 5

Taiwanese Gay Drama 'Your Name Engraved Herein' On Netflix Is Worth A Watch  - Gaysi

Ponyo (2008)
Detta är också Myazaki och Studio Ghibli men tyckte inte alls denna höll samma kvalitet som de andra filmerna. Kanske för att det här är en ganska tydlig barnfilm som saknar det där mörkret som andra Studio Ghibli-filmer har, men också för att illustrationerna tbh hade rätt dålig kvalitet jämfört med övriga Studio Ghibli-filmer. Inte alls den fantastiska detaljrikedomen, vackra bakgrunderna eller de realistiska ansiktsuttrycken man är van vid, och också en haltande story à Lilla Sjöjungrun. Nej, den här rekommenderar jag inte särskilt starkt, men lite underhållande är den väl för framförallt barn. 2 av 5

Ponyo på klippan vid havet | Netflix

Kiki’s Delivery Service (1989)
Bra jag har varit på att genomdriva mitt Studio Ghibli-projekt, eller hur? Nu var det då dags för Kiki’s Delivery Service från 1989, som handlar om häxan Kiki. Det är en coming of age-film med teman som självständighet, och såklart med en stark kvinnlig huvudkaraktär och lite magi på det. Den här filmen är mycket bättre än Ponyo och har också de vackra animationerna som man är van vid, men den är inte i klass med Spirited away eller Min granne totoro, och saknar det där mörkret som man gillar i t.ex. Nausicaä, Monoke och Castle in the sky. 3 av 5

Kiki's Delivery Service (1989) - IMDb

Before midnight (2013)
Den här filmen kan inte ha gjort stort intryck på mig, för jag var tvungen att googla för att komma ihåg vad den handlade om. Men det är i alla fall tredje delen i Before-trilogin Google tells me, och den handlar om ett par som är på semester och som, efter att ha varit tillsammans ett par år, reflekterar över sin relation och sina liv. Jag minns att det var väldigt mycket dialog men att den var sevärd med ett fint slut? 3 av 5

Ethan Hawke Imagines Fourth 'Before' Movie | IndieWire

Rocket man (2019)
Spelfilmen om Elton John fanns på Svt play så då var man ju tvungen att se. Handlar, som man kan tänka sig, om Elton John som ung, och hur hans karriär började. Den känns väldigt lik Bohemian Rhapsody (se nedan), eftersom den behandlar exakt samma teman: manlig rockstar som är secretly gay, och som mår rätt kasst, självmedicinerar men är, förstås, fullkomligt briljant musikaliskt. Bohemian Rhapsody är dock bättre, men den här var ändå sevärd. 3,5 av 5

Rocketman - Plugged In

Mustang (2015)
Mustang såg jag och Linda tillsammans eftersom den finns på Drakenfilm som hon har. Och vilken film sen! Så vacker scenografi och man satt som på nålar och undrade hur det skulle gå. Filmen handlar om fem systrar som lever i en konservativ turkisk familj som är starkt präglad av heders kultur. När de på väg hem från skolan badar tillsammans med ett par pojkar anses de ha förstört sin heder, och måste snabbt giftas bort, en i taget. Jättebra film om systerskap, heder och frigörelse, som jag starkt rekommenderar! 4,5 av 5

Mustang trailer - in cinemas & on demand from 13 May 2016 - YouTube

Moonlight (2016)
Moonlight är en coming of age-film om den unge Chiron, en afroamerikansk kille som tampas med sin sexualitet. I filmen får man följa honom växa upp i tre stadier av livet: som barn, tonåring, och som ung vuxen; i vilka man får följa hur han hanterar misshandel och homofobi men också vänskap och solidaritet. Titeln syftar på att “in moonlight black boys look blue” vilket är namnet på pjäsen som filmen baseras på. Filmen belönades med tre Oscars bland annat för bästa film. 4 av 5

Moonlight's Cinematographer on Filming the Most Exquisite Movie of the Year  | Vogue

The boy who harnessed the wind (2019)
Filmen utspelar sig i Malawi på tidigt 2000-tal, där svår torka och hunger råder. Människorna lever på gränsen, och fastän utbildning är högt skattat har alla inte råd. William är en ung briljant pojke som försöker fundera ut hur han kan hjälpa sin familj och sin by under den svåra torkan: hur kan han tämja vinden? Filmen är based on a true story om en pojke som faktiskt gjorde just detta, d.v.s. tämjde vinden, och den drabbade mig så mycket. Otroligt bra film som jag starkt rekommenderar! 5 av 5

Netflix film tells tale of Malawian eco boy genius

Reaching for the moon (2013)
Jag ville se en hbtq-film och Reaching for the moon fanns på Svt play. Den handlar om den amerikanska författaren Elizabeth Bishop som far till Brasilien för att skriva, där hon utvecklar en romans med den karismatiska arkitekten Lota de Macedo Soares (som alltså var en verklig person också). Filmen är underhållande men stundtals lite konstig plot och oväntat slut. Helt okej! 3,5 av 5

Reaching for the Moon Review | SBS Movies

An affair (2018)
Man gillar ju Tarjei Sandvik Moe (d.v.s. den norska skådisen som spelar Isak i Skam) och han är ju numera mycket bevandrad både på filmduken och på teaterscenen, och spelar huvudrollen i An affair. Filmen handlar om gymnasieläraren Anita som blir uppraggad av den mycket fräcke tonårskillen Markus, en av hennes elever, som hon faller för. Till en början är det oskyldigt, och Markus verkar gilla den makten han har över henne, men snart skiftar maktbalansen. En erotisk thriller som absolut var sevärd och promotion-meningen “How far is too far?” är verkligen accurate för att beskriva känslan filmen ger. 3,5 av 5

An Affair (2018) - IMDb

Giant little ones (2018)
En sort of queer film som handlar om tonårskillen Franky som under en blöt natt har en sexuell upplevelse med sin bästa vän. Franky tar lätt på det och för honom är det ingen big deal, men kompisen har extremt grov internaliserad homofobi, vilket alltid är så jävla sad. Men hoppfullt att, som sagt, Franky verkligen inte har det. Ändå sevärd! 3,5 av 5

Why Giant Little Ones Is a Coming-Out Film Like No Other | AnOther

Far from heaven (2002)
En film med Julian Moore och Dennis Haysbert som utspelar sig i 50-talets USA. Cathy (Julianne Moore) är hemmafruarnas hemmafru och tidningar kommer hem till henne för att göra reportage om det framgångsrika paret. Det Cathy inte vet är att hennes man är bög. Och det är så sorgligt att se sådana här filmer med gay-karaktärer som hatar sig själva så mycket och som kämpar och kämpar för att inte ha de där känslorna, och dessutom berör filmen också rasism, eftersom det inte går för sig att vita hemmafruar från övre medelklassen umgås med svarta personer. Mycket sevärd! 4 av 5

Image gallery for Far from Heaven - FilmAffinity

Bohemian Rhapsody (2018)
Den biografiska spelfilmen om legendaren Freddie Mercury, briljant gestaltad av Rami Malek som jag tidigare sett i TV-serien Mr Robot. En fin film om Mercurys liv, inklusive all the ups and downs. Det är mäktigt, det är extravagant, och det är såklart sorgligt. Mycket sevärd!! 4 av 5

Movie review: 'Bohemian Rhapsody' won't rock you

Prince of Egypt (1998)
Den tecknade filmen om Moses som jag måste ha sett nån gång som liten, men inte mindes särskilt bra. Men den var oväntat bra tbh!? Grät en massa. Jättefint animerad också, och bra filmmusik. 4 av 5

Brenda Chapman on Prince of Egypt's ambition and Pixar's Brave troubles -  Polygon

A royal affair (2012)
En fängslande film baserade på verkliga händelser som utspelade sig i Danmark kring år 1770. Danmarks kung var mentalt instabil och en romans utvecklas mellan hans drottning Caroline Mathilde och hans livläkare, som båda är anhängare till de nya upplysningsidealen. Mycket bra film där Alicia Vikander och Mads Mikkelsen gör briljanta skådespelarinsatser. 5 av 5

A Royal Affair (2012) - IMDb

Pleasure (2021)
Såg på bio med Olivia. Lämnade inget åt fantasin om man säger så. Om en svensk tjej med alteregot ”Bella Cherrie” tatuerat på handleden, som åker till L.A för att bli nästa stora porrskådis. Stundtals plågsam att se, stundtals rolig, men framförallt ärlig om porrindustrin. 3,5 av 5

Pleasure (2021) recensie, Ninja Thyberg - Cinemagazine

Shéhérazade (2018)
Fransk socialrealism, d.v.s mörker och misär. Om Zach som kommit ut från ungdomsanstalt och hamnar på gatan, där han snabbt plockas upp av sina kriminella vänner. De vill köpa honom sex, ”c’est un cadeau” som present för friheten men Zach blir förtjust i Shéhérazade, som arbetar som prostituerad. Han faller för henne, samtidigt som han också agerar som hennes hallick, och ställs snart inför ett etiskt dilemma. Som sagt, mörker och misär men det är också en del ljuspunkter i mörkret. Så deppigt att se hur kriminaliteten och misären verkligen är en spiral nedåt, och hur svårt det är att ta sig ur. 4 av 5!

Shéhérazade (2018) | MUBI

Arrietty (2010)
Jag har ju då som sagt ett litet projekt-i-projektet och det är att se alla Studio Ghibli-filmerna. Hittills i år, när jag då såg Arrietty vilket var ganska nyligen, hade jag då sett Ponyo, Howl’s moving castle, Kiki’s delivery service och Nausciä and the valley of the wind, men projektet började egentligen 2020 och då såg jag också Princess Mononoke, Castle in the sky samt såg om Spirited away och Min granne Totoro, varför jag la till dom på 2021 års lista också 🙂 Och nu var det alltså dags för ny Studio Ghibli-kväll! Arrietty handlar om the little people – småfolket som bor under hus och lånar sånt som människorna inte kommer sakna ändå. Otroligt vackert illustrerad med fantastiska detaljer. Och det finns lite mörker, även om det mest är gulligt och vemodigt. Fin film! 3,5 av 5

Studio Ghibli Stills - The Secret World of Arrietty - 1920x1032 - Album on  Imgur

Winter’s bone (2010)
Amerikansk socialrealism med Jennifer Lawrence i hennes genombrottsroll. Hon spelar tonårstjejen som bär ett tungt lass på sina axlar, inklusive att ta hand om sin mamma och sina två syskon i en värld full av motgångar. De har inga pengar, och den försvunna pappan har satt huset i pant, så nu hotas de att vräkas såvida de inte kan bevisa att pappan dött. Lawrence’s karaktär åtar sig det morbida uppdraget. Det är mörker och misär, men jävligt bra film! 4 av 5

Winter's Bone Reviews - Metacritic

Colette (2018)
Colette handlar om den franska författaren med samma namn, spelad av Keria Knightly. Det är Paris och det är sekelskifte mellan 1800- och 1900-tal, och Colette skriver böcker under pseudonym, eftersom kvinnor inte blir utgivna. Hennes böcker blir omåttligt populära och hennes make Willy får all ära. Detta verkar vara okej för Colette än så länge, för hon får också leva ett fritt liv och bland annat utforska sin sexualitet. Willy blir dock allt mer odräglig, och Colettes böcker alltmer populära. Ni hör ju, intriger. Mycket bra film based on a true story, med många queer elements och det gillar man ju 🙂 4 av 5

Review: 'Colette' and One Woman's Lust for Life - The New York Times

Don’t look up (2021)
Ja, vi såg också stjärnspäckade och kritikerrosade Don’t Look Up från Netflix, och till en början var jag ganska charmad men tyckte att den blev mer och mer B. Alla hyllar den, men jag vet inte, den är så grund och har så lite trust in the viewer? Man blir liksom skriven lite på näsan, det är så otroligt övertydligt. Kometen motsvarar klimatförändringarna, Meryl Streeps aningslösa karaktär representerar Trump och Jennifer Lawrences och Leonardo DiCaprios desperata forskar-karaktärer motsvarar de desperata klimatforskarna, som inte kan få politikerna att agera. Gott så, men som sagt, det hade inte behövt vara så obvious och så låg nivå? Sen är det ju som sagt alltid kul att se en massa kända skådisar, men också lite slöseri. 2,5 av 5

Don't Look Up, here is the first trailer of the film with Leonardo DiCaprio

Sommarmelad och Beatrice Eli

Tuesday, August 18th, 2015

I torsdags bjöd jag mamma på middag med tillhörande livemusik från Sommarmelad på andra sidan gatan. Vi var på Syster Marmelad i mysiga Majorna, en av Göteborgs bästa stadsdelar. Det var en riktigt idyllisk sommarkväll som bjöd på sol och värme långt in på kvällen. Så mysig kväll med mor min! <3

1050912

1050938

1050936

1050933

1050926

1050942

Efter middagen tog vi vagnen in till stan och hann precis lagom tills att Beatrice Eli började spela på Kungstorget! Till och med mami diggade med, haha gullig! Bästa mamma vad du är bra! Vi mötte upp Carro också. Kväll fulländad!<3

1050947

1050949

1050971

1050966

1050965

1050962

1050956

1050955

1050954

Beatrice Eli var för övrigt såklart grym, what to expect liksom? Vi såg ju henne på Lisberg med Silvana Imam för ett tag sedan, nu hann hon med lite fler sånger eftersom hon var själv. Och självklart spelade hon Girls två gånger 😉 Sicken pussy power alltså, daaaaaaaaaamn. Också bara en massa awesome personer i publiken också, med Fjällräven-ryggsäckar, tygpåsar, fladdriga kläder, tatueringar, hipsterskägg och feminist-symboler. Älskar’t.

1050964

Efter konserten fick vi feeling och gick och tog ett glas vin på Noba med Simon. Så mysigt att träffa honom igen, har saknat honom! Så himlans fin kväll!

1050972

//ALiCE med ICE

Sommarpratarna (1-8:e juli)

Wednesday, July 22nd, 2015

Nu när jag jobbar på Posten har jag kommit ikapp med sommarpratarna, och det är snarare så att jag har brist på något att lyssna på, haha. Min favoritpod Hanapee’s otroliga podcast kommer ju bara en gång i veckan och de flesta Värvet-intervjuerna jag tycker verkar intressanta har jag redan hört. Så jag varvar lite mellan Filosofiska rummet, Morgonpasset i P3, Spanarna, Till slut kommer någon att skratta och så vidare. Alla mina två läsare får gärna tipsa mig om roliga poddar om ni vet några! Anyways, sommarpratarna. Har som sagt kommit ikapp och lyssnat på alla hittills, utom dagens och Edvard Moser eller vad han hette, tyckte bara att han hade för jobbig dialekt med någon sorts blandning mellan danska och någon utländsk brytning, plus att ämnet inte tilltalade mig. Men alla andra har jag hört, och jäklar, vilka guldkorn vissa är! Och andra mindre bra. Här kommer mina kommentarer (mina kommentarer på tidigare sommarprat läser ni här och här).

Georgios Karpathakis (sändes 1:a juli)

Georgios Karpathakis Foto: Mattias Ahlm

Lyssnade på detta när jag stod och dammsög poolen. Ett bra och intressant sommarprat om att ha koncentrationssvårigheter och vad en allt för försenad ADHD-diagnos kan göra med en. Det var längesen jag lyssnade på detta nu, men jag tyckte i alla fall det definitivt var värt att höra!

Kenneth Maccartney (sändes 2:a juli)

Kenneth Macartney Foto: Mattias Ahlm

Maccartney är tydligen Kanadas ambassadör i Sverige (coolt!) och är född i Vancouver. Trevligt, om än inte så jättedjupt, sommarprat om hans tankar kring hur lika Sverige och Kanada är. Trevlig egoboost för patriotiska svenskar också :))) Nä men seriously, mysigt sommarprat med en härlig amerikansk brytning.

Saga Becker (sändes 3:e juli)

Saga Becker Foto: Mattias Alm

Kanske ett av årets viktigaste sommarprat, som har blivit tusenfalt hyllat i cyberspace. Och det är det värt! Absolut inget feel good-prat, men ack så viktigt, och det lämnar en ändå med hopp. Saga Becker är skådespelare och var den första transpersonen någonsin som vann en guldbagge, för sin roll i Nånting måste gå sönder. Hon pratar om att inte få vara den en är, för att samhället inte accepterar en, om självskadebeteende, självdestruktivitet, om att inte passa in i samhällets snäva normer. Bra musik också, som passade in i historian; elektroniska låtar i moll precis som sommarpratet är sorgligt, men sedan The Who’s Baba O’Riley på slutet som ger en hopp. Saga sa många bra saker. Som hennes vinst av guldbaggen, att den kvällen kanske för många handlade om film, men för Saga personligen och för många andra handlade om något som är så jävla mycket större. “Vi har skrev historia den kvällen”. Och fan va rätt hon har! Hej Saga Becker som vågar. Avslutar med hennes klockrena fuck you till Patriarkatet:

Och mansvärlden, du är fan den enda jag inte tänker förlåta. Ni kan ta er äckliga macho-kultur och köra upp den nånstans. Ni kan ta patriarkatet och knulla varandra med det. För jag tänker inte ställa upp längre. För jag har tagit mitt liv tillbaka. Jag tänker aldrig någonsin tillåta mig själv att må så dåligt och utnyttjas igen. Det är jag som har kontrollen. Och jag spelar efter mina spelregler nu. Jag har slutat att begränsa mig. Och jag har slutat att kompromissa för att inte trampa folk på tårna.

Liza Marklund (sändes 4:e juli)

Ja, Liza Marklunds sommarprat fick ju inte så jättebra recensioner, men jag tycker ändå det var helt okej. Typ, lyssna på i brist på annat, det är ändå ett trevligt sommarprat om än inte så mycket mer än så. Men jag gillar ju ändå att hon är feminist ut i fingerspetsarna! I övrigt som sagt inte särskilt speciellt, hon snackar om sin bokserie. Väldigt konstigt musikval tycker jag dock hon hade, till exempel Game of thrones-temat med bräkande getter..?????

Edvard Moser (sändes 5:e juli)

Woopsie, lyssnade ju aldrig på detta. Lite för jobbig dialekt som sagt, och temat var typ hjärnforskning…. Så har ingenting att säga om detta.

Nina Hemmingsson (sändes 6:e juli)

Nina Hemmingsson Foto: Mattias Ahlm

Well, Nina Hemmingsson gillar jag ju redan från början pga feminist och grym serietecknare, bra kombo liksom. Och jag tycker hennes sommarprat var riktigt bra också! Minus dock för att hon tyvärr har en ganska tråkig, entonig röst, men själva innehållet i sommarpratet var bra. Det som berörde mig mest var hur hon och hennes syskon, efter att föräldrarna skiljt sig, växt upp med sin mamma och “mammans väninna”, utan vetskap om att denna väninna faktiskt var mammans flickvän. Hon är arg på samhället och på de som rådde hennes mamma att inte berätta för sina barn om vem flickvännen egentligen var, och att hon själv egentligen var lesbisk, för att “det kunde skada barnens sexuella utveckling”. Som Nina säger: what the actual fuck? Bra sommarprat, lyssna!

Kjell Enhager (sändes 7:e juli)

Kjell Enhager Foto: Mattias Ahlm

Lyssnade på detta på jobbet förra veckan, och det är ett sånt här mys-sommarprat. Han är ledarskapskonsult och golfinstruktör som coachade de svenska tjejerna till att typ vinna massa golf-tävlingar genom mental träning. Själva ämnet på pratet är inte riktigt något som intresserar mig, sport är ju inte min prio ett direkt, men som sagt, ändå värt att lyssna på och liksom, mysigt.

Hédi Fried (sändes 8:e juli)

Hédi Fried Foto: Mattias Ahlm

Ännu ett viktigt sommarprat om ett viktigt ämne; Hédi Fried är nämligen en Förintelsens överlevare. Hon och hennes familj skickades till Auschwitz där hennes föräldrar mördades i gaskamrarna, men där hon och hennes syster mirakulöst överlevde. Det är tungt att lyssna på nazisternas vidrigheter från någon som upplevt dem personligen, men så viktigt, och jag rekommenderar alla att lyssna. Mycket vacker klassisk musik också, och jag gillar mäktiga Mir Lebn Ejbig som spelas två gånger.

//ALiCE med ICE

 

 

 

#lovewins

Saturday, June 27th, 2015

Igår legaliserades gay marriage i hela USA. Och det är så himla fint hur hela internet svämmar över av kärlek, regnbågsflaggor och #lovewins-taggar. Be proud, love wins! ❤🌈

image

//ALiCE med ICE

RUBY ROSE

Wednesday, June 24th, 2015

Antar att ni inte missat att säsong tre av Orange is the new black kommit ut. Tillsammans med Game of Thrones och Grey’s Anatomy är OITNB min favorit-tv-serie och jag har bara ett avsnitt kvar nu, waaah! SÅ BRA. Älskar att kvinnor får ta plats, ha power, synas, och vara sexuella i så stor utsträckning i denna serie. Älskar också att de castat extremt duktiga skådespelare som inte bara i serien utan också i verkliga livet är transpersoner och/eller homosexuella. Riktiga power-pussies är de allihopa; Red, Vause, Watson, Poussey och de andra. Poussey (spelad av skönheten Samira Wiley) har varit min favvo jättelänge (obs spoiler-varning om du inte sett andra säsongen); hon var den enda som vågade stå upp mot Vee i förra säsongen, är så sjukt cool, mästare på att rulla spliffs, snackar tyska och är dessutom så sjuuukt vacker tycker jag.

samira_wiley-orange_is_the_new_black_season_2-8

 

tumblr_n6oukfL2pA1ql0c96o1_500

…men alltså…. nu börjar Poussey får lite konkurrens. Har fått en crush på den nya karaktären (OBS SPOILER ALERT) Stella som ÄR SÅ SNYGG!!!!!! Märkte inte ens henne typ i början, fattade inte grejen när alla ba’:

11402706_1445844932386262_2998507983689871503_n

10400004_1406822522981841_6425942510245076321_n 11536143_1596971960570559_3432943871106359889_n

…men då hade jag bara sett några avsnitt, typ två kanske. NU däremot, när jag bara har ett avsnitt kvar… så har jag verkligen fattat grejen med Ruby Rose. ALLTSÅ. Så snygg? Tar tillbaka det jag sa till Carro, att: “Jaaa men hon är snygg, men sååå snygg är hon väl inte?”. EH JO. Det är hon.

allmyfriendsaremodels-com-9nPor-iEQruby-rose-768

Så himla cool brud, alltså, dör lite. Hon har dessutom blivit ett stort ansikte utåt för HBTQ-rörelsen eftersom hon är genderfluid samt gay. SÅ GRYM BRUD ALLTSÅ! För ett par månader sedan kom hon ut med kortfilmen Break Free också, som handlar om könsidentitet. Se den, den är skitbra! (Plus att hon är sjukt snygg i den dårå). “A short film about gender roles, Trans, and what it is like to have an identity that deviates from the status quo. Written/Produced/Strarring: Ruby Rose”

//ALiCE med ICE

Fucking Åmål

Wednesday, April 15th, 2015

Fortsätter visst på Moodyson-spåret här! Idag var det filmvisning med Mentor (ja, jag har ju blivit mentor för en 14-årig tjej som heter Klara, det är ett volontärsuppdrag och jag är superpeppad), så det var en massa mentorpar där (bland annat Carro och hennes mentorselev också), och en film de visar varje år är just viktiga Fucking Åmål. Och ja, den är viktig att se! Än idag existerar ju tyvärr en massa onödiga föreställningar, och unga tjejer kan behöva en Elin som förebild. Hon är så cool alltså. Så kul att se allt 90-talsmode också med klumpiga platå-skor, mittbena, breda hårband, att BH:n syns lite under linnet, scrunchies, superböjda skärmar på kepsarna… Så fint! Älskar Fucking Åmål, se den om ni inte gjort det 🙂

fucking Åmål

//ALiCE med ICE