Tag: objektifieras

  • Jag är en jobbig feminist när jag påpekar den uppenbara sexismen i filmer.

    Jag sitter och zappar på TV:n och slösurfar på datorn, med ett öga på TV:n då och då. Lyckas hamna precis i början på filmen Terminator 3, där två personer från framtiden hamnar i nutiden. Väldigt sci-fi. “Det är det här som är sexism. Precis det här”, tänker jag. För under de tio minutrarna som hinner gå av filmen innan det blir reklam, hinner den kvinnliga rollfiguren från framtiden dyka upp naken, med utsläppt, rufsigt hår som precis täcker brösten. För ja, självklart filmas hon så man ser att hon är naken. Därefter filmas hon bakifrån, så man ser hela henne – en vältränad, snygg tjej med putig men ändå fast rumpa och markerad midja. I nästa scen växer hennes bröst två storlekar då hon skall impa på en polis som tagit fast henne för fortkörning, och hon flashar sin urringning.

    Därefter dyker motsvarande manliga rollfigur från framtiden upp ur tomma intet, spelad av ingen mindre än Arnold Schwarzenegger. Han är också naken, men han filmas från sidan då han långsamt reser sig till sin fulla längd, sträcker ut sina lemmar, spänner sina enorma muskler. Dessutom är det mörkt kring honom så man nästan bara ser silhuetten av de mycket markerade, stora musklerna.

    Jag vet inte hur det är med er, men jag ser en tydlig skillnad på hur den kvinnliga rollfiguren respektive motsvarande manliga rollfigur porträtteras.

    Kvinnan porträtteras med fokus på hennes kropp. Hennes nakenhet är mycket mer uppenbar, och hon är snygg, sexig, het, kurvig – stora bröst och höfter.

    A computer generated Arnold Schwarzenegger looking mean in the new “Terminator: Salvation” TV spot

    Mannen porträtteras med fokus på sin styrka, musklerna, värdigheten, kraften, makten, manligheten. Det fanns knappt någon bild på Google från när Arnold dyker upp där naken ur tomma intet förutom den i mitten, medan det fanns massor (som ni märker) på Kristanna Loken (som spelar kvinnan) när hon dyker upp naken.

    Att porträttera kvinnor respektive män på det här sättet är ganska typiskt och kallas inget mindre än sexism. Kvinnor objektifieras och sexualiseras och män porträtteras med fokus på makt och prestationer – se bild nedan från http://trettiotreanledningar.com/.

    3.jpg

    Ändå kan inte vissa förstå varför jag tyckte att Terminator 3 var typiskt sexistisk. Man ser inte problem på samma sätt, vissa tycker bara jag är jobbigt feministisk om jag påpekar såna här saker.

    Bläddrade vidare bland TV-kanalerna och hamnade mitt i The talented Mr Ripley, i en scen där en av de manliga huvudrollsinnehavarna (Matt Damon) står halvnaken med blottad överkropp och en av de kvinnliga huvudrollsinnehavarna (Cate Blanchett) står fullt påklädd och ser på honom. Detta är det enda jag registrerar, och man skulle kunna fråga sig “Men är inte det här sexism då!? Fast åt andra hållet?”.

    Och nej, det tycker jag verkligen inte att det är. Skillnaden mellan de här två scenerna ur dessa två olika filmer, är att i Terminator 3 är kvinnan och mannen från framtiden jämlikar – båda reser bakåt i tiden från framtiden, dyker upp i nutid på samma sätt, har samma anledning att vara i nutiden, samma uppdrag. Ändå porträtteras de så olika med fokus på så olika saker. Kvinnan objektifieras och det blir fokus på hennes kropp och sexualitet, och hos mannen fokuseras det på hans styrka, makt, manlighet, muskler.

    I The talented Mr Ripley, som jag för övrigt inte sett förutom den lilla scenen vi bläddrade förbi i ett par sekunder, spelar Matt Damon respektive Cate Blanchett två olika roller med olika förutsättningar, bakgrunder, ålder, meningar med livet, där Matt Damon i just denna scen skall vara avklädd. Det hade varit sexism – fast åt andra hållet – om Matt Damons rollfigur hade porträtterats som ett sexobjekt, där man zoomat in hans glänsande kropp, svällande muskler, med fokus på hans väldiga paket mellan benen, och där Cate Blanchetts rollfigur hade varit överordnad, med fokus på hennes maktställning, äldre ålder, hennes prestationer. Sexism åt det här hållet – där mannen objektifieras och sexualiseras – är dock högst ovanligt, medan sexism där kvinnan endast verkar vara till för att se snygg och sexig ut och mannen för att åstadkomma något, vara stark och mäktig, tyvärr är väldigt, väldigt vanlig i alldeles för många sammanhang och tillfällen.

    //ALiCE med ICE

     

    Jag sitter och zappar på TV:n och slösurfar på datorn, med ett öga på TV:n då och då. Lyckas hamna precis i början på filmen Terminator 3, där två personer från framtiden hamnar i nutiden. Väldigt sci-fi. “Det är det här som är sexism. Precis det här”, tänker jag. För under de tio minutrarna som hinner…