Borgerliga intressen men hjärtat till vänster

Tag: school

En (lång) text om slöjbärande

Eftersom jag fick full pott på hemtentan och så fina kommentarer, tänkte jag att ni kanske (trots lite tungt akademiskt språk) skulle vilja läsa den. Så here we go, i en version utan störande källhänvisning. Enjoy (om ni orkar)!

fashion

När Frankrike förbjöd kvinnor att bära heltäckande slöja på offentliga platser tyckte jag att det var ett bra beslut; slöjor var ett uttryck för förtryck av kvinnor. Detta var innan jag började inse att allt inte är svart eller vitt och att detta kan problematiseras i så många fler lager. Min dåvarande syn på bärandet av slöja kom att förändras till att jag idag fördömer förbudet, en åsikt som stärkts; men också kan problematiseras ännu djupare; tack vare nyförvärvade kunskaper inom några av de alternativa IR-teorierna. Ämnet är relevant för IR eftersom det konkret kan illustrera och i verkligheten förankra problematiken mellan västerländsk, liberal feminism och postkolonialism.

Att kvinnor av olika skäl bär slöja kan för många västerländska feminister tolkas som ett uttryck för kvinnoförtryck; hur kvinnor av sin familj, samhället och/eller religion tvingas täcka sig och hur de nekas rätten till att klä sig som de vill; som om de, för att de är kvinnor, inte har rätt att bestämma över sin egen kropp. Denna övertygelse om hur fel det är att “tvinga” kvinnor att bära slöja kan ses som ett arv från kolonialtiden; inom västerländsk feministisk diskurs konstrueras icke-västerländska kvinnor ofta som “de andra”, ett offer för förtryckande kulturella praktiker och traditioner. Postkoloniala och feministiska analyser engageras båda i kampen mot kvinnoförtryck och -diskriminering, men västerländsk feminism tenderar att producera en singulär, monolitisk “Tredje världen-kvinna” mot vilken den västerländska kvinnan blir den normativa, binära dikotomin. “Tredje världen-kvinnan” ses som den västerländska, befriade kvinnans motsats; fattig, domesticerad, traditionell och offergjord. Att tillskriva slöjbärande kvinnor en offerroll på detta sätt; en kvinna som måste “räddas” från de förtryckande praktiker som “tvingar” henne att bära slöja; är djupt problematiskt eftersom det inte finns en autentisk kvinnlig upplevelse eller utgångspunkt då dessa, samt den sociala meningen av genus, varierar från samhälle till samhälle och kultur till kultur. Västerländsk feminism har från postkolonialt håll kritiserats för att oantastligt utgå från att kategorin “kvinnor” är universell och att denna kategori delar samma erfarenheter och intressen.

Det är intressant att se hur feminismen; som utger sig för att vara en öppen, mångfasetterad och inkluderande teori som ger utrymme åt den halva delen av befolkningen som ständigt genom historien marginaliserats, diskriminerats, missgynnats och tystats ner; offergör, särbehandlar och generaliserar över icke-västerländska kvinnor på samma sätt som på vilket den själv kämpar mot att bli av patriarkatet/män/det mansdominerade samhället. Här är den västerländska, vita feminismen paradoxal; den betonar kvinnoförtrycket, avsaknaden av kvinnor inom IR och hur IR implicit antar en maskulin ståndpunkt, men blundar för det dubbla förtrycket icke-västerländska kvinnor får utstå och hur IR också är väldigt “vitt” och västerländskt. Detta skulle kunna förklaras som en förlängning av den liberala feminismens projekt (att för kvinnor säkra de rättigheter och privilegier som män nyttjade) men i denna kontext istället exportera de rättigheter och privilegier som västerländska kvinnor nyttjar till de icke-västerländska systrarna.

Att skriva “rättigheter och privilegier” är dock problematiskt utifrån ett postkolonialt, men även socialkonstruktivistiskt och postmodernt, perspektiv. Postmodernismen understryker att alla försök att etablera universella villkor för frihet och frigörelse (såsom begreppen “rättigheter” och “privilegier”) oundvikligen kommer att användas för att underordna och marginalisera de som anses utanför normen (här icke-västerländska, slöjbärande kvinnor). I detta fall används “rättigheter” och “privilegier” som något som västerländska kvinnor har, och som icke-västerländska saknar (exempelvis privilegiet/rättigheten att få klä sig som man vill). Men betydelsen av “rättigheter” och “privilegier” kan aldrig vara objektiv, eftersom verkligheten enligt socialkonstruktivismen produceras i samspelet mellan struktur och agens och olika begrepps meningar följaktligen ser olika ut beroende på diskurs. Att västerländsk feminism vill exportera rättigheter som icke-västerländska kvinnor “saknar” är sålunda problematiskt, eftersom denna “rättighet” kanske inte alls är eftersträvansvärd eller ens en rättighet i den kultur och diskurs som dessa kvinnor rör sig i. För slöjbärande kvinnor, kan själva akten att bära slöja i själva verket i sig vara ett uttryck för frigörelse, styrka och självförverkligande snarare än ett förtryck; många har själva gjort ett aktivt val utan press från annat håll. Denna ståndpunkt illustreras med följande citat från Maryam, 20, ur reportaget “Mipsterz” av Totallystockholm.se (2015);

“My hijab doesn’t only symbolize my faith, but it’s also a symbol of strength and independence. For me it’s liberating; I refuse to conform to the norms and societal moulds of a ‘typical’ woman. A woman can cover up as much as she wants and still be just as free as a woman who chooses not to cover up at all.”

Bevisligen ser många slöjbärande kvinnor inte slöjan som ett förtryck, trots det finns i Väst en idé om att “befria” dessa kvinnor från “förtrycket”. Men i diskussionen om huruvida slöjan är en symbol för förtryck eller frigörelse, missar den västerländska feminismen de patriarkala strukturerna bakom att en kvinna inte kan bära slöja utan att bli hotad och trakasserad. Postkolonial feminism är därför djupt skeptisk till idén om att framsteg och frihet för kvinnor uppnås genom den västerländska modellen av social och ekonomisk utveckling. Att vidare i samhället ordna icke-västerländska “Tredje världen-kvinnor” som ofria och förtryckta av kulturella praktiker i form av  slöjbärande, gör dessa kvinnor till objekt för intervention och normaliserar Västvärldens rätt att ingripa, kontrollera och omforma praktiker och seder i resten av världen.

Sammanfattningsvis, med hjälp av de alternativa IR-teorierna kan min före detta “personliga övertygelse” om slöjan som ett förtryckande, diskriminerande attribut problematiseras och ifrågasättas utifrån postkolonialismen och idag förstår jag att jag som västerländsk feminist inte kan döma vad som är rättigheter och privilegier respektive förtryckande för icke-västerländska slöjbärande kvinnor, eftersom de diskurser vi befinner oss i ser olika ut och våra erfarenheter inte är delade eller universella.

Å andra sidan kan allt som hittills skrivits i denna text problematiseras ytterligare. Trots postkolonialismens utmaning till traditionella IR-teorier och den västerländska feminismen, kan postkolonialismens epistemologiska och ontologiska grunder också ifrågasättas med hjälp av postmodernismen och socialkonstruktivismen. För om “verkligheten” aldrig kan vara objektivt tillgänglig för oss, utan allt vi tror att vi vet är bundet till specifika diskurser, kan det då vara så att de diskurser icke-västerländska, slöjbärande kvinnor befinner sig i, format dem att tro/tycka att slöjan är ett fritt val och en symbol för frigörelse och självständighet snarare än förtryck? Detta förklaras av socialteoretikern Steven Lukes i hans bok om makt (kapitel tre, “Three-Dimensional Power). Där består den tredje, latenta dimensionen av makt i att A (i detta fall patriarkatet, det mansdominerade samhället, den hegemoniska diskursen) utövar makt över B (i detta fall slöjbärande, icke-västerländska kvinnor) genom att influera och forma B’s vilja till att tro att det är hennes fria, självständiga val att bära slöja, när hon egentligen, under andra omständigheter utan påverkan från A, inte hade valt att bära slöja. Denna teori om den tredje dimensionen av makt lämnar oss med frågan: om samma, slöjbärande kvinnor som ser sin slöja som en symbol för frihet och självständighet hade växt upp under andra omständigheter, utan påverkan från exempelvis mansdominerad dominans inom familjen, patriarkala religiösa praktiker och (ur västerländskt synsätt) förtryckande samhällsstrukturer, hade de då ändå sett på slöjan på samma sätt, eller hade de också sett den som ett uttryck för kvinnoförtryck?

Avslutningsvis, så kan vi enligt postmodernismen aldrig prata om en “sanning” eller “verklighet” på ett objektivt sätt, eftersom verkligheten inte är direkt tillgänglig för oss, och vår förståelse av den sålunda alltid formas av specifika diskurser, vilka ser olika ut beroende på sociala, ekonomiska, kulturella och geografiska förhållanden. Huruvida slöjan är en symbol för förtryck eller befrielse går alltså aldrig att fastslå. Med det sagt kan jag ändå konstatera att min tidigare “personliga övertygelse” om den nu är rämnad och att jag nu har en djupare förståelse och förmåga till analys kring bärandet av slöja samt andra omdebatterade fenomen inom feministiska och postkoloniala diskurser.

Källförteckning

Abrahamsen, R. (2007). Postcolonialism. I M. Griffiths (Red.), International Relations Theory for the 21st Century (s.111-122). New York: Routledge.

Lukes, S. (2005). Power: a Radical View. New York: Palgrave Macmillan.

Seth, S. (2013). Postcolonial Theory and IR: a Critical Introduction. New York: Routledge.

Steans, J., Pettiford, L. & Diez, T. (2005). Introduction to International Relations. Edinburgh: Pearson Education Limited.

Totallystockholm. (2015). Mipsterz: mixing fashion with faith. Hämtat 2015-03-18, från http://totallystockholm.se/arts-culture/mipsterz-mixing-fashion-faith/.

//ALiCE med ICE

Trying to learn something…

image

Plugga plugga hela söndagen. Imorgon är det back to reality igen med fyratimmarsföreläsningar på franska, examen på tisdag och massa inlämningar. Men om en och en halv vecka kommer mamma hit!!! Längtar så mycket. ❤ Har förresten också med största sannolikhet löst lägenhet i Göteborg för vårterminen. Kommer kännas så lyxigt efter detta minirum haha. Bara jobb och sommarjobb att fixa nu också!

//Étudier toute la journée… Demain c’est back to reality avec l’école, l’examen en mardi et beaucoup des essais d’écrire. Mais dans quelques jours ma mère va visiter !!!

//ALiCE med ICE

Plugga plugga hela dagen

Phiew, har just avslutat en 13 sidor (inklusive källförteckning och massa mellanrum och sånt but still) lång uppsats (på franska obs obs) om atombomberna över Hiroshima och Nagasaki för min kurs Guerre et societés (krig och samhälle typ). Fan vad grym jag är! Anledningen till att jag skrivit denna uppsats är för att jag inte går på föreläsningarna till den här kursen, eftersom jag har en annan kurs då, och jag måste verkligen ha den här kursen. Så läraren, som också är min handledare här, sa typ att “Äsch, men vi löser något, du kan börja med att skriva en sissådär 10 sidor uppsats om ett krig, vilket som helst!”. Eeeh. Okej! Ah, men då gör jag det då. Blev atombomberna vid slutet av Andra Världskriget alltså. Måste säga att det inte var allt för svårt, det här med uppsatsskrivande är verkligen min melodi. Återstår att se om det blir godkänt men nu har jag i alla fall en mindre grej på Att göra-listan, yay!

//Phiew, j’ai juste fini un essai de 13 pages en francais, sur les bombes nucléaires sur Hiroshima et Nagasaki. Je suis si awesome!! La raison pour laquelle j’écris cette essai est parçe que je ne vais pas à ce cours, comme j’ai un autre cours dans le même temps. Donc le professeur (qui est aussi mon coordinateur) a dit; “Mais on va figure something out, juste écris un essai de environ 10 pages sur une guerre, tu peut choisir quelle guerre que tu veux!”. Ehm. OK. J’ai choisi les bombes de la fin de la Séconde Guerre Mondiale et je dois dire que ce n’était pas trop dûr. D’écrire essais et vraiment une chose que je suis bonne de faire. Je dois juste attendre le juge de l’essai maintenant mais dans tout cas, j’ai moins une chose de faire, yay!

Nu är klockan halv tre på eftermiddagen och jag har varit inne och pluggat hela dagen så det är dags för en liten promenad. Skall undersöka om det finns någon supermarket öppen så här en söndag (probably not, hello we’re in France!) och isåfall köpa brie, lyssna på en bra pod och bara promenera lite i solen. Få lite luft. Hörs!

//Maintenant c’est deux heures et demi de l’aprés midi et j’ai été au l’interieur toute la journée, donc je vais prendre une promenade, écouter d’un podcast et juste profiter un peu de soleil. À bientôt!

//ALiCE med ICE

Study… study… study… shower…. FILMTIME!

Stannade i skolan i 2,5 h efter att jag slutat vid 16 tillsammans med Brecht, den bästa belgiska personen jag känner, haha. Avslutade min Fiche de lecture men är fortfarande ämnes-lös till de två andra jag hade tänkt börja med… Jaja, en klar i alla fall. Till onsdag MÅSTE jag ha hittat ämne till de andra två i alla fall… Förslag? Den ena skall handla om ett krig/konflikt, gärna en specifik händelse inom ett krig/konflikt, och den andra om i princip vad som helst som har med internationella relationer att göra. Men det får vara nog för idag i alla fall, nu skall jag belöna mig med en film, blev inspirerad att se Dansar med vargar igen på dagens föreläsning på Histoire Est-Ouest (om USA och Sovjet) så det får det bli. Godnatt på er!

//J’ai resté à l’école aujourd’hui avec Brecht, mon meilleure ami belgique, hehe. J’ai fini ma fiche de lecture mais je suis encore sans sujet pour les autres deux… Vous avez un suggestion? Un va être sur quelque guerre ou conflict, et l’autre sur quelque chose des rélations internationals. Direz-moi si vous avez un sujet qui et interessant! Mais maintenant, je vais voir un film comme récompense, j’ai été inspiré dans la classe aujourd’hui (histoire Est-Ouest) de voir Dances with wolfes. Bonne nuit! 

image

P.S. Hittade den här gulliga gubben när jag var ute på promenix häromdagen!

//Une dérnière chose: j’ai trouvé cette drôle chose quand j’ai pris une promenade l’autre jour 😉

image

image

 

//ALiCE med ICE

 

Wearing shorts like a boss

Andra oktober idag and wearing shorts like a boss. Fortfarande sommar i Frankrike!! Och enligt Wilhelm är det varmt även i Paris, som ligger mycker mer norrut än Toulouse, så blir shorts där också! Yay!

//Le séconde d’octobre aujourd’hui et je portes shorts like a boss! C’est encore été en France! Et Wilhelm m’as dit que il fait aussi chaud à Paris, que est située plus nord que Toulouse. Yay!

Jag har lite av ett i-landsproblem. Ska jag eller ska jag inte gå på evenemanget “Toulouse by night” som börjar om exakt 26 minuter? Om jag började göra i ordning mig nu skulle jag bli lite försenad men skulle ändå kunna hänga med en stund. Problemet är att då måste jag göra just det, i ordning mig. Ta mig till centrum (ca 20 min tar det). Ta mig hem igen sen. Och sova för få timmar på det, eftersom jag skall upp ungefär noll sex noll noll imorgon pga ska till Paris (!!!). Värt eller inte värt? Är ju dessutom ganska trött pga gick upp tidigt idag och har haft sex timmars föreläsning på franska idag. Ska jag eller ska jag inte gå? Det blir ju kul. Men det kan ju också vara gött att lägga sig tidigt… Åh… #dagensilandsproblem

//J’ai un *first world problem*. Je vais eller à l’evennemant “Toulouse by night” ou pas? Si je commancait de me fixer maintenant, je pouvais aller et être juste un peu en tard. La problème est que je dois de faire juste ca, me fixer. Et aller au centre-ville. Et puis, retourner plus tard. Et dormir trop peu d’heures parce que je dois me reveiller à 6h00 du matin demain. Je suis aussi un peu fatiguée et j’ai eu six heures des conférences, en francais… Je vais aller ou pas? Il sera drôle. Mais il peut aussi être nice de dormir tôt…. Aaah… #today’sfirstworldproblem

//ALiCE med ICE

 

My awesome class

De här två veckorna jag varit i B2 har min klass varit ganska så superawesome. Massa trevliga personer. Plus att läraren är så himla grym. Verkligen världens skönaste, duktig på sitt jobb och pedagogisk men samtidigt med glimten i ögat, ungdomlig och ständigt skrattande och/eller leende. Kommer ge henne högsta betyg sen när jag gör utvärderingen, hehe. Tyvärr kom hon inte med på bilderna, för nån var ju tvungen att ta fotona….

Typ alla är Schweizare. Utom jag, Carlos (enda killen, längst bak, från Spanien), och Ana (längst till höger, från Mexico). Från vänster har vi Martina, Evelyne, Samira, *namnjaginteminns* (förlåt), Marisa, jag, Carlos, Patricia och Ana.

I torsdags hängde vi i vid parken på esplanaden en sväng efter intensive course. Jag drack min första riktiga kaffe på nästan en månad, vi har ingen kaffebryggare på residenset så har bara druckit nezkaffe vilket inte är lika gott… Men det funkar 😉 Dricker dessutom svart varje gång. Vad hände där? På de här bilderna är förresten Andrea från Italien med också. Fint så.

Sen blev vi hungriga så jag, Carlos och Evelyne hängde hela kvällen och käkade pasta och blev lite salongsberusade på billigt rosé (2 € för en flaska typ) (vin är så billigt här?).

Det var torsdagen det! Himla trevlig dag.

Résumé francaise: Pendant les deux semaines quand j’ai été à B2, ma classe était très très bien. Plusier de personnes très sympa. Et, la professeure et très bien aussi. Bonne de son travail et pedagogique, mais toujours avec une sourire. Je vais elle donner la meilleure score quand je fais l’évaluation. Malheuresement, elle n’est pas sur les photos, parce que il faut que quelqu’un prenait les photos… Environ tous sont de Suisse. Mais pas moi, Carlos (le seul garcon, d’Espagne mais malheuresement il a parti au jour d’hui), et Ana (de Mexique). Jeudi, nous sommes allés à l’esplanade après la classe intensive. Je buvais mon premier café – j’ai juste buvais nezcafé parce que nous n’avons pas une machine de café à la residence. Quand nous avions faim, moi, Carlos et Evelyne mangions le pâte et socialions tout le soir. Et étions un peu “salon ivre” (je ne sais pas si c’est un expression francais…?) avec vin rosé. C’était mon jeudi. Une journée très agréable!

//ALiCE med ICE

Social hållbarhet och maskulinitet

Hej hej och godmorgon gott folk! Eller god förmiddag, börjar ju faktiskt gaaanska snart bli lunchtid ju. Ganska snart i alla fall. Det blir min första highlight denna pluggdag, sedan kommer ytterligare ett trevligt highlight med promenad med Johan och sen det bästa highlightet som jag längtar efter: Elina kommer hit, jag skall bjuda på god middag och sen ska vi basta och ha det gött! Men först, som sagt: plugg.

Temat i kursen just nu är social hållbarhet och maskulinitet. Vi skall skriva ett litet arbete på tre sidor om hur globaliseringen förändrar genusstrukturen, hur maskuliniteten förändras och hur den sociala hållbarheten påverkas av den förändrade maskuliniteten – positivt och/eller negativt. Väldigt intressant ämne faktiskt, och när vi spånade på föreläsningen härom dagen kom en massa intressanta infallsvinklar upp; hushållsarbete, huliganism, våld i hemmet, modeindustrin, queermiljöer, barnuppfostran, sex och sexualundervisning, föräldraskap, ätstörningar, kvinnor i mansdominerade branscher och vice versa, kvotering, pojkflickor och flickpojkar, sexindustrin, “ladyboys”, rasism, antifeminism…. och så vidare i all oändlighet. Finns hur mycket som helst! Min första idé var fenomenet “lattepappor” (trendiga lattedrickande pappor som under den långa föräldraledigheten ägnar sig åt att hänga på café, utveckla sin stil och umgås med andra lattepappor. Typ.) så det skall jag skriva om. Just nu sitter jag och researchar, vi måste ha med fyra peer reviewed (dvs vetenskapligt granskade) artiklar i referenslistan nämligen, och kurslitteratur såklart. Men hade varit skönt att komma igång lite innan Dublin på söndag!

Ni då, hur är det med er? Läste ni inlägget under? Tycker jag ni skall göra. Annars får ni ha en awesome dag, puss!

//ALiCE med ICE

En dag som gått i ett

Phiew, äntligen är den här dagen till ända också. Kommer vara helt död efter den här veckan. Är inte van vid att jobba en massa, haha. Alltså hur ORKAR folk jobba heltid? Och därutöver ha ett socialt liv? Träna? Laga mat? Hämta barn på dagis? Träffa vänner? Ha egentid? Så jäkla glad att jag pluggar och inte jobbar, för jag är helt slut efter en jobbdag. Klen? Eh, ja. Man vänjer väl sig antar jag. Och så har jag väl förhoppningsvis ett roligt jobb i framtiden, som jag i nio fall av tio tycker är kul att gå till. Då kan jag tänka mig att jobba heltid. Men heltid som brevbärare? Fyfan, haha. Var ett pass i Kortedala igen, 9-16, fast det blev 8.40 till 16.20 pga tidspessimist på morgonen och massa post på eftermiddagen. Två rundor med trapphus i på båda rundorna, så imorgon kommer jag ha träningsvärk i vaderna… Great!

Direkt efter jobbet vart det hemma och fixa middag. Hade ägg och mjölk som behövdes bli uppätna (har alltid något som behöver ätas upp pga redan utgånget datum/legat i asyl för länge, dagens I-landsproblem!) så det blev ugnsgrillade crêpes med champinjon- och broccoliestuvning uppspicat med lite linser för ökad mättnad. Och toppat med ost och mozarella (gick på ett erbjudande med tre mozarellas för 25 spänn men tyckte det var rätt bra ändå). Trés trés bien blev det i alla fall! Och nu har jag lyckats knåpa ihop ett försök till min del av det vi i grupparbetet skulle ha skrivit klart till imorgon också, bra där, Alice, bra där! Nu förtjänar jag att se tredje avsnittet av Orange is the new black (började kolla igår, sjukt bra ju!) och sen SOVA. Puss och godnatt!

//ALiCE med ICE

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén