Posts Tagged ‘surrogatmödraskap’

Book Club Gäris har läst Varat och Varan (Del 2 – Surrogatmödraskap)

Tuesday, January 2nd, 2018

Detta har blivit en politisk blogg tydligen, och jag tvivlar på att någon verkligen orkar läsa de få men långa inlägg jag skriver. Men men, den här bloggen har alltid varit till för mig själv i första hand, och det kommer vara intressant för mig själv att kunna gå tillbaka och se hur saker jag tycker är intressant förändrats genom åren…. haha.

Hur som helst så skrev jag ju bara om första delen av Varat och Varan av Kajsa Ekis Ekman sist, den om prostitution. Därför tänkte jag också skriva några rader om andra delen, som handlar om surrogatmödraskap. Ytterligare en legalisering som debatteras för både från höger/liberal-håll (pga alla individers friaval och yada yada) och från queer/vänster-håll (moralisera inte över andras val + det är ett av få sätt för hbtq-personer att skaffa barn). Men en mycket relevant fråga kan här ställas: är barn en rättighet? Svar NEJ. Klart som fan det vore sjukt tråkigt om det skulle visa sig att till exempel jag inte kunde få några biologiska barn. Det hade varit en enorm sorg till och med. Men min “rätt” att skaffa barn, kan inte trumfa högre än andra kvinnors rätt att inte bli utnyttjade och exploaterade. Barn är något som i vårt samhälle idag ses som ett behov, fastän det egentligen är ett begär – och här är en stor skillnad. Behov är sådant som tak över huvudet, mat, vatten och beröring – en dör utan detta. Begär däremot, är sådant vi vill ha men inte behöver. För att citera Nina Björk så är det ett kännetecken för överflödssamhället att vi har svårt att skilja mellan begär och behov: vi lär oss att begära det vi inte behöver och kalla dessa begär för behov. Därför har begäret efter barn blivit rätten att använda en kvinnas livmoder efter sina egna behov. Vilket i sin tur har gjort att ekonomiskt starka gruppers önskningar om biologiska barn gjorts till självklara rättigheter. (För ja – det är framför allt fattiga svarta/bruna kvinnor eller arbetarklasskvinnor som hyr ut sina livmödrar, och rika vita västerlänningar som köper dem).

Men altruistiskt surrogatmödraskap då? Många vettiga människor är överens om att surrogatmödraskap där pengar ligger bakom är problematiskt, eftersom det ger incitament för fattiga kvinnor att utsätta sina kroppar för enorm påfrestning och möjligen livsfara i tjugofyra timmar om dygnet under nio månader, till högstbjudande vit privilegierad västerlänning. Däremot är det många, t.ex. liberalen Birgitta Ohlsson, som är för så kallat “altruistiskt surrogatmödraskap”, i betydelsen att surrogatmödrarna bär barn frivilligt, utan ekonomisk ersättning. Många menar till och med att altruistiskt surrogatmödraskap bör tillåtas för att undvika att folk åker utomlands för det kommersiella: det görs en uppdelning mellan altruistiskt, frivilligt och positivt surrogatmödraskap, och påtvingat, kommersiellt och negativt surrogatmödraskap. Retoriken känns igen från prostitutionsdebatten, där det görs en uppdelning mellan de lyckliga, frivilliga “sexarbetarna” (bör legaliseras) och de som tvingas in i sextrafficking (bör förbjudas).

Förutom att det är väldigt svårt att veta om ersättningen verkligen är obefintlig med tanke på att det i länder där altruistiskt surrogatmödraskap är lagligt ändå är kutym att ge ersättning för utlägg relaterade till graviditeten, och där finns ingen reglering, så är det precis som med prostitution omöjligt att dela upp surrogatmödraskap i “bra” och “dåligt” på det här sättet. Som Ekis skriver:

“Om det vore så enkelt att tillåta en form av surrogatmödraskap för att undvika en annan, skulle vi aldrig se britter eller amerikaner söka sig till den indiska marknaden. Eftersom altruistiskt surrogatmödraskap är lagligt i Storbritannien och kommersiellt surrogatmödraskap är lagligt i flera amerikanska delstater, borde det ju räcka för att de skulle stanna hemma. Men det visar sig vara precis tvärtom. Amerikaner och britter dominerar bland köparna i Indien”.

Precis samma som med prostitution med andra ord – i länder där det är lagligt förekommer också mest människotrafficking. Att legalisera ökar risken för svart handel helt enkelt, det är fakta. Återigen – varför ska de få frivilliga surrogatmödrars – eller prostituerades – önskan om att bära någon annans barn (eller ha sex med folk för pengar), trumfa så många fler människors rätt att inte bli utnyttjade, exploaterade och utsatta för smärta och i värsta fall död? För en minimal summa pengar? Återigen, noll klassanalys och noll postkolonial analys.

Rekommenderar återigen denna bok, den är väldigt bra och lättläst. En naturlig fortsättning efter att ha skrivit om prostitution och surrogatmödraskap, vore att skriva om adoption, som också är extremt problematisk, och som handlar om transnationell handel med ojämlika maktförhållanden där rika, vita västerlänningar köper och där fattiga i globala Syd säljer. Adoption är i många fall inte ett bra alternativ till surrogatmödraskap, av flera olika anledningar, men är tyvärr något jag har märkt förespråkas som ett alternativ i diskussioner om surrogatmödraskap. Som om adoption skulle vara bättre, när det ofta också är en mycket smutsig handel. Men det får bli ett annat inlägg, jag ska bara klargöra att jag är för nationell adoption, men ännu hellre fosterhem eller stödhem och liknande. Barn mår oftast bäst hos sina egna föräldrar och många gånger handlar det inte om att barnet är föräldralöst utan att föräldrarna inte har råd att behålla barnet. Istället för att betala en halv miljon till adoptionsbyråerna, borde pengarna gå till föräldrarna så att de kunde försörja sitt barn, eller till landet barnet är fött i så att de kan ordna inomstatliga adoptioner istället. Men som sagt, det är en annan historia. Läs Varat och varan i alla fall! Den var superbra!

 

FEMINISM: argumentakuten

Wednesday, June 24th, 2015

Hej Blekk skrev ett superbra inlägg med en massa bra argument en kan använda i diskussioner om feminism och sådär. Tyckte det var värt att uppmärksammas, så här kommer ett par bra svar-på-tal, kanske för er som läser min blogg och ibland undrar hur jag tänker med min feminism-propaganda (hehe), eller för er som behöver lite peppiga svar-på-tal i en diskussion med en “jämställdist” 😉

Feminister hatar män”

tumblr_m7frd8Vwtt1rsirjdo1_500

Svar på tal: Feminister hatar inte män. Om feminister hatar män gör de det isåfall för att de själva eller andra kvinnor blir strukturellt diskriminerade och/eller förtryckta. Det vill säga det finns en viktig distinktion: att hata män för att de är en del i den patriarkala strukturen, eller att hata män för att en är feminist (ledtråd: sista stämmer alltså inte). Eventuellt manshat handlar alltså inte om att hata män som individer utan att hata den förtryckande mansrollen; som innefattar socialt inlärda maskulinitetsnormer såsom machokultur, våldtäktskultur, mysogyni etc; i det patriarkala samhälle som råder. Läs mer här.

 

“Men vadå, surrogatmödraskap är väl nice, vad är det för fel med det?”

Svar på tal: Surrogatmödraskap kanske verkar harmlöst, men efter att jag läste Hej Blekks inlägg och såg Debatt-klippen om det för några månader sedan, har jag fått en förändrad bild. Hej Blekk tar upp fem anledningar till varför surrogatmödraskap är fel och inte bör legaliseras i Sverige, som Debatt då handlade om.
1) Surrogatmödraskap är per definition exploatering och ett utnyttjande av kvinnors kroppar; något som kan köpas eller hyras. Om samhället idag inte kan bistå med adekvata preventivmedel, gynekologisk vård, uppföljning och smärtlindring efter graviditet mm, hur skall surrogatmödraskap kunna ske smärtfritt?
2) Surrogatmödraskap är handel klasser emellan där rika (ofta vita västerlänningar) utnyttjar de med lite pengar (ofta fattiga kvinnor i utvecklingsländer), dvs en kolonial handel med klassförtryck.
3) Det är ingen rättighet att ha barn! Oavsett anledning är det inte okej att skaffa barn på bekostnad av andra kvinnor och deras hälsa, säkerhet och välmående.
4) Kvinnors kroppar blir genom surrogatmödraskap varor i en handel som saknar reglering och rättigheter. Barnlösa kvinnors “rättighet” att få barn blir viktigare än surrogatmödrars “rättighet” att inte behöva sälja sin livmoder på en marknad.
5) Surrogatmödraskap är jämförbart med prostitution; exploatering av kvinnokroppen, “den lyckliga surrogatmamman” (jämför “den lyckliga horan”) är irrelevant när kvinnan bara har ett enda alternativ att välja, barn, liksom sex ses som “rättigheter”, handel med andras kroppar. Läs mer här.

 

“Vad är ‘patriarkatet’, varför säger du att vi lever i ett patriarkat?”

Svar på tal: Enkelt exempel som Hej Blekk tar upp som en kan dra om en får denna (korkade) fråga: “Vet du om att det finns kvinnojourer? Varför finns de? Finns det mansjourer? Varför inte?”. Detta sätter fingret på att kvinnojurer existerar för att kvinnor måste fy undan våldsamma män, medan mansjourer inte existerar för att män (som grupp because “INTE ALLA MÄÄÄÄN!”) aldrig behöver fly kvinnors förtryck. Genom denna frågeställning belyses att 1) Kvinnojourer finns, 2) Kvinnojourer behövs och 3) Det beror på förtryckande strukturer = patriarkatet. Läs mer här.

 

“Varför heter det ‘feminism’ egentligen, ‘jämställdism’ är ett mycket bättre ord!”/
“Jag är inte feminist, jag är jämställdist”.

Svar på tal: Först och främst, varför störa sig på ett ord egentligen känner jag, men ahja. De som kallar sig “jämställdist” (jag erkänner jag var en av dem under ett svagt ögonblick i mitt liv där på gymnasiet innan jag fattade what it all was about) argumenterar ofta för att “de är för jämställdhet mellan könen”, och “inte vill uppnå ett matriarkat”. No shit Sherlock, then you’re a feminist! Rörelser namnges nämligen efter den grupp som diskrimineras, inte efter det mål som vill uppnås (vilket för övrigt ofta är jämställdhet och frihet). Exempelvis HBTQ-rörelsen heter just så eftersom det är HBTQ-personer som förtrycks. Black Power-rörelsen i USA hette just så för att de svarta förtrycktes. Därför heter det feminism, eftersom det är kvinnor som förtrycks och har förtryckts i alla år, och eftersom feminismen kämpar mot orättvisor och diskriminering av kvinnor och indirekt då också för ett jämställt och rättvist samhälle där alla människor är lika värda. Ta-daaa! Feminismen är verktyget, jämställdhet är målet. Läs mer här.

 

“Könskvotering är orättvist och diskriminerande mot män!!!”

Svar på tal: I Sverige finns det fler VD:ar som heter Johan än det finns kvinnor i bolagstoppen, visste ni det? :))) Att arbetsklimatet av sig själv skulle bli jämställt är högst osannolikt. Den person med bäst lämplighet och relevanta meriter skall erhålla anställningen, men detta kan bara praktiseras om ingen diskriminering (på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning etc.) sker, men i dagens samhälle sker diskriminering ständigt, strukturellt och systematiskt på grund av ovan nämnda faktorer, och därför krävs kvotering för att jämna ut skillnaderna och därmed få ett mer jämställt arbetsklimat. Kvotering handlar inte om att priviligera Anna, bisexuell och med afrohår, utan att ge henne lika stor chans att få anställning som Johan, heterosexuell, och vit. Dessutom har ju (vita) män blivit inkvoterade på arbetsmarknaden hur länge som helst redan. Läs mer här.

 

“INTE ALLA MÄN!!!!”

Svar på tal: Män utgör majoriteten av de som våldtar kvinnor (och andra män), misshandlar kvinnor och köper sex av kvinnor. Detta är fakta och handlar inte om att dra alla män över en kam, utan om att synliggöra en struktur; skadlig maskulinitetsnorm och skev kvinnosyn. Jämför med förtryckande av icke-vita: jag som vit medelklass-kvinna kan inte säga till postkolonial feminism att “nä nä jag som individ förtrycker minsann inte icke-vita!”, för jag ingår vare sig jag vill det eller inte i denna struktur, oavsett om jag som individ förtrycker icke-vita eller inte. Poängen är att jag fattar att det strukturella förtrycket av icke-vita är kollektivt och därmed måste förändras kollektivt. Samma sak med kvinnoförtryck. Det spelar ingen roll om #inteallamän förtrycker kvinnor, huruvida du som individ gör det eller inte, för du som man ingår ändå i den förtryckande strukturen och för att förändra denna struktur måste du inse och acceptera detta för att kunna förändra den. Att hävda individualism är att skjuta ifrån sig ansvaret! Läs mer här.

P.S. Intressant är hur många anti-feminister/rasister är väldigt snabba på att peka ut hur invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken, men vägrar inse det faktum att den överlägset största gemensamma nämnaren alltid är män. D.S.

 

 

Detta var bara några korta sammanfattningar av Hej Blekks grymma svar-på-tal. Lär mig alltid massor när jag läser hennes blogg.

//ALiCE med ICE