…ja, det gjorde jag. Men när jag var halvvägs till stationen med Mim i bilen, mindes jag plötsligt inte om jag släckt stearinljuset på köksbordet eller inte. Körde Mim hela vägen (egentligen skulle jag parkerat bilen över natten vid gratisparkeringen längre bort och så skulle vi gått tillsammans till stationen och ta tåget ihop) men sen fick jag vända och åka hela vägen hem igen. Och självklart hade jag släckt ljuset, lol. Körde en helomvändning och stannar hemma under dagen istället, och åker in till stan först på kvällen för teater med Olivia. Men så sjukt onödigt, suck. Men bättre med en extra vända med bilen bara för att dubbelkolla, än ett nedbrunnet hus. Hualigen!
Blir att jobba från soffan idag också
One response to “Släckte jag ljuset????”
Mami
Så jobbigt när man inte är 100% säker.
Igår på väg till bio med filmklubben i Tanum så fick jag vända och åka hem eftersom jag bara var 99% säker på att jag hade släckt ljuset på köksbordet. Ljuset var släckt och jag hann till bion och den belgiska filmen Close, mycket sevärd.
Hur otroligt svårt det är att komma ihåg att klippa tånaglarna på den kalla delen av året när man bor i hus och duschen ligger i källaren. Jag är liksom ALDRIG barfota någonstans förutom i sängen och i duschen p.g.a. att det är kallt. Tänker varje gång jag går och lägger mig att juste, jag skulle ju klippa tånaglarna… och så glömmer jag det varje gång jag är i badrummet där nagelsaxen är, eftersom jag har strumpor (och tofflor) på mig
Kommer jag över huvud taget kunna amma???? En jobbig graviditetsgrej (i en i övrigt ganska skonsam graviditet so far i alla fall): jag får så otroligt ont i bröstvårtorna så fort de blir lite kalla. Det kan räcka att jag tassar upp på toa på natten, alltså typ tre minuters utsatthet för kyla. Jag har ganska känsliga bröstvårtor sen innan, och detta kunde hända även pre-graviditet, men mycket mer sällan. Nu händer det var och varannan dag och gör så jävla ont??? Som att någon skulle klämma superhårt och vrida om, så känns det. Och det tar ganska lång tid innan smärtan lägger sig – det behövs värme. Tänk om det kommer göra för ont att amma, med mina känsliga bröstvårtor??
Vem är det som är där inne och när tänker den ge sig till känna?? Är sååå nyfikeeeen på att känna någon form av rörelse
Oktober var höstig. Det var att verkligen komma tillrätta på jobbet, det var att använda kaminen relativt frekvent, det var ett par frostiga morgnar under noll-strecket, som sedan blev mildare. Det var graviditeten som fortskrider utan större missöden.
Månadens sociala
Jag var i Malmö en sväng och träffade först Daisy på torsdagen, och sedan Alex och hans familj på fredagen. Så mysigt!
Jag och Are bjöd in mamma, Olivia, Emil och pappa här en helg i oktober, och berättade i samband med detta att vi ska få barn (om allt går som det ska peppar peppar osv osv). De blev ej förvånade.
Månadens mat
Här kan jag ju slänga in Malmö-falafeln jag åt för att stilla hungern på väg till Alex? Because in Malmö.
Månadens tv/film
Hmmm vad har jag sett för film/TV denna månad…. Jag kollade klart på “The Dropout” med Amanda Seyfried som finns på SvtPlay, om Theranos och hela skandalen kring att hon lurade i alla att de kunde göra massa tester med en enda droppe blod. Den var faktiskt ganska bra! Men lite utdragen (som många serier tyvärr är). Jag och Are började kolla på Game of Thrones också, från första säsongen hehe. Så vi har att göra.
Månadens musik
Kan inte minnas att jag haft något speciellt soundtrack faktiskt… Billie Eilish går varm som vanligt, liksom mina instrumentella jazz-listor.
Månadens natur
I början av oktober var jag, Are och hans kompisar Matilda och Alice i Vättlefjäll på utflykt!
Jag lyckades blunda på typ varje bild tyvärr
Månadens böcker
Läste inte ut så många böcker i oktober, men det blev i alla fall Towards a green democratic revolution av Chantal Mouffe. Därutöver har jag börjat på böcker. T.ex. klassikern Borta med vinden på mammas inrådan (den var inte särskilt bra i början, och är fortfarande ganska seg, men nu tycker jag den är helt OK). Köpte också Liv Strömquist nya seriealbum som jag håller på med.
Månadens köp
Tja, men Liv Strömquists nya seriealbum? Samt: vår nya soffa och fåtölj i eld-rummet!!!! Så nöjd med dessa köp. Fåtöljen kostade bara 75 pix
En önskan inför kommande månad?
Att graviditeten fortsätter gå bra och att jag INTE skall upptäcka på ultraljudet i slutet av november att fostret är dött och behöva abortera efter v.20, hualigen. Att Israel slutar bomba och döda oskyldiga i Gaza.
Jag sitter just nu på tåget hem från Gbg, efter min sista beachträning för terminen. Jag har egentligen tre gånger kvar, men sist kände jag att nu börjar det bli lite tufft flås-mässigt, plus att jag kände lite oro för att landa på magen (även om det egentligen inte är så farligt under första halvan av graviditeten) så då bestämde jag mig för att nästa gång får bli den sista. Och det var idag! Idag gick det lite bättre konditionsmässigt, men jag kände också att nu är det dags att sluta. Träningsbyxorna börjar bli väl tighta (man ser ändå en liten liten gravidmage när jag har tighta kläder, som man inte ser annars) och som sagt flåset är inte som vanligt. Plus att det är svårt att “ta det lugnt” med något som är så kul ☺️ Vill som sagt inte riskera att slänga mig och landa på mage och sedan oroa mig för att det är jag som orsakat ett missfall.
Annars då, hur går graviditeten? Jodå tackar som frågar. Är i vecka 15 nu, och förra veckan hade vi tidigt ultraljud på NÄL. Allt såg normalt och bra ut, men det känns också helt sjukt att man ska behöva vänta nu i fem veckor tills nästa ultraljud?! Alltså, tänk om fostret dör i magen (risken är liten men kan ju ändå hända) och så går man där och märker ingenting och så är det inga hjärtslag på ultraljudet och så tvingas man göra abort i tjugonde veckan… Inte roligt. Så det oroar jag mig för just nu :))))
September var… En enda lång väntan på att få avslöja det här:
Så det var ju sjukt!!! Kommer skriva mer om detta i ett eget graviditetsinlägg. Men det är i alla fall därför detta inlägg kommer väldigt sent. Ville ju att v.12 skulle passera, samt berätta för alla personligen först ☺️
Vilken kultur konsumerade du i september?
Jag har läst en herrans massa böcker som jag skrivit egna inlägg om – Om det politiska och Philosophy of social science på fackfronten, samt Bränn alla mina brev, Jag ser allt du gör, Spådomen, Kometen kommer samt Stad i världen på romanfronten. Bra jobbat ändå? Annars har jag och Are kollat på filmen Troja, på Ares initiativ (pga snygg huvudkaraktär) men den var kass (vi såg ej klart den). Däremot var Hypnosen som jag och Mim såg mycket bra! Har också kollat klart på dokumentären Den svarta svanen som trots att den var något utdragen var mycket sevärd!
Vad åt du för mat i september?
Tja, förutom panikkorvar från 7/11 pga graviditetshungrig (se bild)…
…så gjorde jag bla denna goda risotton med svamp och riven citronzest som min kollega Charlotte blev mycket impad av. Självklart serverad på Mims vackra tallrikar!
Vad gjorde du för socialt i september?
Mim var här och sov över en helg, det var myz, Matilda och Alice (Ares kompisar) likaså. Jag hälsade på mamma i Grebbestad torsdag-fredag (tyvärr inga bilder på det). Jag och Are åt en pizza på lika klubb/restaurang mitt på Drottningtorget här i Thn, då när det fortfarande var varmt. Bland annat.
Som sagt, det här blev ett sent septemberinlägg, och när jag tittar på bilderna inser jag att det fortfarande var rätt somrigt då i september?! Nu har det blivit höst på riktigt, och vi har äntligen invigt vår kamin som installerades en varm septemberdag.
Augusti var nystart, eftersom nya jobbet började. Men det var inte så stor kontrast till semestern, eftersom jag jobbat mycket under semestern (fast med fysiska hus-relaterade saker). Augusti var att byta ut det fysiska arbetet mot det intellektuella 🙂
Jag vid min skrivbordsplatsUtsikt från kontoret
Månadens happenings
En fredagkväll i början av augusti mötte Are mig vid sjön Trehörningen efter jobbet, som ligger 15 minuters promenad från vårt hus. Där åt vi middag på stormköket, i form av gnocchi och en sås som jag gjort i ordning innan. Vardagslyxigt!
Jag och Olivia tog en dag vårt pick och pack och gick en vandringsled i Trollhättan, nämligen Edsvidsleden som är ca 13 km lång och relativt utmanande med många stigningar. Mycket mysig och fin led (förutom sista biten som går genom den nyare delen av Strömslund).
Taggade innan leden börjatNu har skjortan åkt av pga så VARMT! Den börjar med en rejäl stigningTretton km senare… vi klarade det!Kul bild ba
Jag och mamma tog en snabbvisit till Stockholm också, i samband med att jag skulle till Uppsala för att fira Lise. Vi hälsade på mormor och Björn, tog med henne på en promenad runt Reimers (!!), badade, promenerade längs Södermalms Östersunds från Reimers till Skanstull vilket jag aldrig gjort förut men det var ju så fint?! Samt åt lyxig avsmakningsmeny på den helveganska fine dining-restaurangen Växthuset.
Jag, mamma och mormorTre generationer AndrewsPå promme på söder på kvällen, fascinerade över stockholmarnas otroliga badmöjligheter Morgondopp. Tänk att de har denna möjligheten så centralt i stan?!Så fint på Reimers!Mami o moi
Jag var på konferens också! Skickade denna bild till Are på kvällen:
Andra grejer som hänt
Takskrapning har fortsatt – nu är vi klara med ena sidan!Jag och Are har varit ute och sprungit en del
Månadens böcker
I augusti har jag läst tredje och fjärde delen av Per Anders Fogelströms Minns du den stad (1964), och I en förvandlad stad (1966). Påbörjade även sista delen men pga att jobbet började hann jag inte lösa ut den i augusti. Läste också Sinnenas tidav nobelpristagaren Annie Ernaux (1991).
Månadens mat
Även denna månad har det blivit en del svamp, eftersom det finns mycket i skogarna (och i trädgården – på gott och ont). Men lunchen som jag och Olivia åt ute under vår lilla vandring får ju ändå räknas som en av månadens trevligaste! 🙂
Månadens film/serie
I början av augusti då jag var ensam hemma en lördagkväll streckkollade jag de fyra första avsnitten av Threesome på SvtPlay som var så JÄVLA bra. Rekommenderar å det starkaste!!! Jag och Are tittade på Paradiset brinner som jag läst om och plötsligt fanns på SvtPlay – mycket bra! Har också kollat på TV-serien It’s a sin samt Conversations with friends. Den förstnämnda utspelar sig i queervärlden på 80-talet så ni kan ju tänka er att den blir sorglig.
I augusti läste jag ut Sinnenas tid av Annie Ernaux. Om Ernaux, saxat direkt från Wikipedia:
Annie Ernaux har publicerat ett tjugotal romaner på franska varav sju finns i svensk översättning. Flera romaner har dramatiserats i Frankrike och en roman har filmatiserats. Kritiken av hennes verk var blandad under de första årens författarskap men efter utgivningen av Les années (Åren) 2008 har den varit mera odelat positiv och renderat författaren ett flertal priser. Hon har med sitt författarskap utgjort förebild för yngre franska författare såsom Didier Eribon och Édouard Louis med liknande klassbakgrund.[3]
Ernaux har uppmärksammats med ett flertal litterära priser och utmärkelser för sina verk. Den 6 oktober 2022 meddelade Svenska Akademien att Ernaux fått nobelpriset i litteratur “för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar.”
Att jag klickade hem denna roman var lite av en slump, jag behövde fylla ut för det var “fyra för tre” eller något, och Ernaux klingade bekant. Vilket är rimligt eftersom hon alltså är nobelpristagare. Men om det är något som märks i denna roman vet jag inte. Kanske är det för övrigt snarare en novell, eftersom boken spänner över blott 68 sidor, och då är bokstäverna ganska stora. Boken handlar om en relation till en man, och sidorna är febriga av längtan, väntan, åtrå och besatthet. Det är helt okej, men imponerar inte särskilt mycket.
Klockan är 19.56, och de sista solstrålarna lyser fortfarande in i trädgården ett par minuter till innan solen försvinner bortom träden. Jag hör syrsor som spelar, Are som pysslar i köket, fiskarna i dammen på ängen som kommer upp till ytan, huset som knäpper, fåglar som kvittrar då och då, och motorljud någonstans långt borta. I knät har jag fjärde delen av Per Anders Fogelströms Stad-serie som jag nu ska börja på.
I juli läste jag ut andra delen i Per Anders Fogelströms Stad-serie, nämligen Barn av sin stad från 1962. Första delen (Mina drömmars stad) läste jag förra året och skrev då att det var med sorg jag läste ut boken, eftersom den var så bra och jag inte hade fortsättningen. Jag var fast besluten om att köpa böckerna second hand eftersom de är från 60-talet och således borde lie around lite överallt, och det stämmer med första delen men de andra delarna är inte helt lätta att få tag i. I brist på annat hittade jag en annan Fogelström-bok på nån second hand-runda, nämligen Mödrar och söner från 1991, men den var inte lika bra, den kändes inte lika mycket på nåt sätt. Men i augusti förra året var jag i Stockholm, och där hittade jag andra delen inne på en Röda korset-affär. Köpte hem den och sedan har den blivit liggande. Tills häromveckan! Då var min kollega Anna på besök, och hon berättade att hon klickat hem hela serien på fem böcker. Det inspirerade mig att börja läsa den andra delen, som jag ju hade hemma. Och det tog inte lång tid innan den var utläst, för den var, liksom första delen, otroligt bra.
Barn av sin stad tar vid där Mina drömmars stad slutar, det vill säga från år 1880 och fram till sekelskiftet. Den här gången är det inte Henning man följer – eftersom han [SPOILER ALERT] dog i slutet av första boken, utan hans barn, och speciellt den plikttrogna Emelie, som redan som barn börjar arbeta på tvålfabriken där hon sköter sig väl och är omtyckt av gamle fabrikör Melinder. Vi får också följa August Bodin, Emelies äldre bror som inte lägre är en del av familjen, eftersom han blivit bortadopterad och därmed gjort en klassresa. Fortfarande kommer han hem till sina biologiska föräldrar på Söder ibland, men han känner sig inte riktigt hemma någonstans, slits mellan sina rötter och sitt nya liv. Sprickan i familjen illustrerar också den större sprickan i samhället, den mellan arbetarklassen och den ägande klassen. Är det nu revolutionen kommer?
Barn av sin stad är, liksom sin föregångare och liksom Utvandrarna/Invandrarna-serien som kom ut ungefär samtidigt, en roman som känns. Man bryr sig om och ömmar för alla karaktärer, och man får, genom Fogelströms skickliga och sömlösa perspektivbyten, förståelse för alla deras val, tankar och känslor. Här finns inte nödvändigtvis någon tydlig protagonist och antagonist (liksom i Game of Thrones, för övrigt) eftersom de alla är människor som levandegörs genom Fogelströms skrivkonst. Var superdeppig när jag läst ut boken, eftersom den var så bra och jag ännu inte ägde resterande tre. I stället för att leta på second hand-butiker klickade jag därför hem dem från Bokbörsen.se så att jag kunde fortsätta leva i Stockholm kring sekelskiftet. Rekommenderar starkt denna bok!
One response to “Barn av sin stad – Per Anders Fogelström (1962)”
Lennart Andrews
Jag lånar gärna de här böckerna av dig. Pappie
Om mig
En (snart) trettioårig person med (snart) tjugo års (!) bloggkarriär, som nuförtiden mest upprätthåller bloggandet för min egen nostalgis skull, men du är förstås välkommen att hänga på. Skriver mest om kultur jag konsumerar, men även om min vardag, politik och annat smått och gott. Borgerliga intressen – god mat och vin, vackra tavlor, klassisk litteratur och dyra sporter – med hjärtat på rätt ställe (d.v.s. vänster).
…ja, det gjorde jag. Men när jag var halvvägs till stationen med Mim i bilen, mindes jag plötsligt inte om jag släckt stearinljuset på köksbordet eller inte. Körde Mim hela vägen (egentligen skulle jag parkerat bilen över natten vid gratisparkeringen längre bort och så skulle vi gått tillsammans till stationen och ta tåget ihop) men sen fick jag vända och åka hela vägen hem igen. Och självklart hade jag släckt ljuset, lol. Körde en helomvändning och stannar hemma under dagen istället, och åker in till stan först på kvällen för teater med Olivia. Men så sjukt onödigt, suck. Men bättre med en extra vända med bilen bara för att dubbelkolla, än ett nedbrunnet hus. Hualigen!
Blir att jobba från soffan idag också
One response to “Släckte jag ljuset????”
Mami
Så jobbigt när man inte är 100% säker.
Igår på väg till bio med filmklubben i Tanum så fick jag vända och åka hem eftersom jag bara var 99% säker på att jag hade släckt ljuset på köksbordet. Ljuset var släckt och jag hann till bion och den belgiska filmen Close, mycket sevärd.
Om mig
En (snart) trettioårig person med (snart) tjugo års (!) bloggkarriär, som nuförtiden mest upprätthåller bloggandet för min egen nostalgis skull, men du är förstås välkommen att hänga på. Skriver mest om kultur jag konsumerar, men även om min vardag, politik och annat smått och gott. Borgerliga intressen – god mat och vin, vackra tavlor, klassisk litteratur och dyra sporter – med hjärtat på rätt ställe (d.v.s. vänster).
…ja, det gjorde jag. Men när jag var halvvägs till stationen med Mim i bilen, mindes jag plötsligt inte om jag släckt stearinljuset på köksbordet eller inte. Körde Mim hela vägen (egentligen skulle jag parkerat bilen över natten vid gratisparkeringen längre bort och så skulle vi gått tillsammans till stationen och ta tåget ihop) men sen fick jag vända och åka hela vägen hem igen. Och självklart hade jag släckt ljuset, lol. Körde en helomvändning och stannar hemma under dagen istället, och åker in till stan först på kvällen för teater med Olivia. Men så sjukt onödigt, suck. Men bättre med en extra vända med bilen bara för att dubbelkolla, än ett nedbrunnet hus. Hualigen!
Blir att jobba från soffan idag också
One response to “Släckte jag ljuset????”
Mami
Så jobbigt när man inte är 100% säker.
Igår på väg till bio med filmklubben i Tanum så fick jag vända och åka hem eftersom jag bara var 99% säker på att jag hade släckt ljuset på köksbordet. Ljuset var släckt och jag hann till bion och den belgiska filmen Close, mycket sevärd.
…ja, det gjorde jag. Men när jag var halvvägs till stationen med Mim i bilen, mindes jag plötsligt inte om jag släckt stearinljuset på köksbordet eller inte. Körde Mim hela vägen (egentligen skulle jag parkerat bilen över natten vid gratisparkeringen längre bort och så skulle vi gått tillsammans till stationen och ta tåget ihop) men…
Hur otroligt svårt det är att komma ihåg att klippa tånaglarna på den kalla delen av året när man bor i hus och duschen ligger i källaren. Jag är liksom ALDRIG barfota någonstans förutom i sängen och i duschen p.g.a. att det är kallt. Tänker varje gång jag går och lägger mig att juste, jag skulle ju klippa tånaglarna… och så glömmer jag det varje gång jag är i badrummet där nagelsaxen är, eftersom jag har strumpor (och tofflor) på mig
Kommer jag över huvud taget kunna amma???? En jobbig graviditetsgrej (i en i övrigt ganska skonsam graviditet so far i alla fall): jag får så otroligt ont i bröstvårtorna så fort de blir lite kalla. Det kan räcka att jag tassar upp på toa på natten, alltså typ tre minuters utsatthet för kyla. Jag har ganska känsliga bröstvårtor sen innan, och detta kunde hända även pre-graviditet, men mycket mer sällan. Nu händer det var och varannan dag och gör så jävla ont??? Som att någon skulle klämma superhårt och vrida om, så känns det. Och det tar ganska lång tid innan smärtan lägger sig – det behövs värme. Tänk om det kommer göra för ont att amma, med mina känsliga bröstvårtor??
Vem är det som är där inne och när tänker den ge sig till känna?? Är sååå nyfikeeeen på att känna någon form av rörelse
Oktober var höstig. Det var att verkligen komma tillrätta på jobbet, det var att använda kaminen relativt frekvent, det var ett par frostiga morgnar under noll-strecket, som sedan blev mildare. Det var graviditeten som fortskrider utan större missöden.
Månadens sociala
Jag var i Malmö en sväng och träffade först Daisy på torsdagen, och sedan Alex och hans familj på fredagen. Så mysigt!
Jag och Are bjöd in mamma, Olivia, Emil och pappa här en helg i oktober, och berättade i samband med detta att vi ska få barn (om allt går som det ska peppar peppar osv osv). De blev ej förvånade.
Månadens mat
Här kan jag ju slänga in Malmö-falafeln jag åt för att stilla hungern på väg till Alex? Because in Malmö.
Månadens tv/film
Hmmm vad har jag sett för film/TV denna månad…. Jag kollade klart på “The Dropout” med Amanda Seyfried som finns på SvtPlay, om Theranos och hela skandalen kring att hon lurade i alla att de kunde göra massa tester med en enda droppe blod. Den var faktiskt ganska bra! Men lite utdragen (som många serier tyvärr är). Jag och Are började kolla på Game of Thrones också, från första säsongen hehe. Så vi har att göra.
Månadens musik
Kan inte minnas att jag haft något speciellt soundtrack faktiskt… Billie Eilish går varm som vanligt, liksom mina instrumentella jazz-listor.
Månadens natur
I början av oktober var jag, Are och hans kompisar Matilda och Alice i Vättlefjäll på utflykt!
Jag lyckades blunda på typ varje bild tyvärr
Månadens böcker
Läste inte ut så många böcker i oktober, men det blev i alla fall Towards a green democratic revolution av Chantal Mouffe. Därutöver har jag börjat på böcker. T.ex. klassikern Borta med vinden på mammas inrådan (den var inte särskilt bra i början, och är fortfarande ganska seg, men nu tycker jag den är helt OK). Köpte också Liv Strömquist nya seriealbum som jag håller på med.
Månadens köp
Tja, men Liv Strömquists nya seriealbum? Samt: vår nya soffa och fåtölj i eld-rummet!!!! Så nöjd med dessa köp. Fåtöljen kostade bara 75 pix
En önskan inför kommande månad?
Att graviditeten fortsätter gå bra och att jag INTE skall upptäcka på ultraljudet i slutet av november att fostret är dött och behöva abortera efter v.20, hualigen. Att Israel slutar bomba och döda oskyldiga i Gaza.
Hur var oktober? Oktober var höstig. Det var att verkligen komma tillrätta på jobbet, det var att använda kaminen relativt frekvent, det var ett par frostiga morgnar under noll-strecket, som sedan blev mildare. Det var graviditeten som fortskrider utan större missöden. Månadens sociala Jag var i Malmö en sväng och träffade först Daisy på torsdagen,…
Jag sitter just nu på tåget hem från Gbg, efter min sista beachträning för terminen. Jag har egentligen tre gånger kvar, men sist kände jag att nu börjar det bli lite tufft flås-mässigt, plus att jag kände lite oro för att landa på magen (även om det egentligen inte är så farligt under första halvan av graviditeten) så då bestämde jag mig för att nästa gång får bli den sista. Och det var idag! Idag gick det lite bättre konditionsmässigt, men jag kände också att nu är det dags att sluta. Träningsbyxorna börjar bli väl tighta (man ser ändå en liten liten gravidmage när jag har tighta kläder, som man inte ser annars) och som sagt flåset är inte som vanligt. Plus att det är svårt att “ta det lugnt” med något som är så kul ☺️ Vill som sagt inte riskera att slänga mig och landa på mage och sedan oroa mig för att det är jag som orsakat ett missfall.
Annars då, hur går graviditeten? Jodå tackar som frågar. Är i vecka 15 nu, och förra veckan hade vi tidigt ultraljud på NÄL. Allt såg normalt och bra ut, men det känns också helt sjukt att man ska behöva vänta nu i fem veckor tills nästa ultraljud?! Alltså, tänk om fostret dör i magen (risken är liten men kan ju ändå hända) och så går man där och märker ingenting och så är det inga hjärtslag på ultraljudet och så tvingas man göra abort i tjugonde veckan… Inte roligt. Så det oroar jag mig för just nu :))))
Jag sitter just nu på tåget hem från Gbg, efter min sista beachträning för terminen. Jag har egentligen tre gånger kvar, men sist kände jag att nu börjar det bli lite tufft flås-mässigt, plus att jag kände lite oro för att landa på magen (även om det egentligen inte är så farligt under första halvan…
September var… En enda lång väntan på att få avslöja det här:
Så det var ju sjukt!!! Kommer skriva mer om detta i ett eget graviditetsinlägg. Men det är i alla fall därför detta inlägg kommer väldigt sent. Ville ju att v.12 skulle passera, samt berätta för alla personligen först ☺️
Vilken kultur konsumerade du i september?
Jag har läst en herrans massa böcker som jag skrivit egna inlägg om – Om det politiska och Philosophy of social science på fackfronten, samt Bränn alla mina brev, Jag ser allt du gör, Spådomen, Kometen kommer samt Stad i världen på romanfronten. Bra jobbat ändå? Annars har jag och Are kollat på filmen Troja, på Ares initiativ (pga snygg huvudkaraktär) men den var kass (vi såg ej klart den). Däremot var Hypnosen som jag och Mim såg mycket bra! Har också kollat klart på dokumentären Den svarta svanen som trots att den var något utdragen var mycket sevärd!
Vad åt du för mat i september?
Tja, förutom panikkorvar från 7/11 pga graviditetshungrig (se bild)…
…så gjorde jag bla denna goda risotton med svamp och riven citronzest som min kollega Charlotte blev mycket impad av. Självklart serverad på Mims vackra tallrikar!
Vad gjorde du för socialt i september?
Mim var här och sov över en helg, det var myz, Matilda och Alice (Ares kompisar) likaså. Jag hälsade på mamma i Grebbestad torsdag-fredag (tyvärr inga bilder på det). Jag och Are åt en pizza på lika klubb/restaurang mitt på Drottningtorget här i Thn, då när det fortfarande var varmt. Bland annat.
Som sagt, det här blev ett sent septemberinlägg, och när jag tittar på bilderna inser jag att det fortfarande var rätt somrigt då i september?! Nu har det blivit höst på riktigt, och vi har äntligen invigt vår kamin som installerades en varm septemberdag.
One response to “September”
Mami
Puss!
Hur var september? September var… En enda lång väntan på att få avslöja det här: Så det var ju sjukt!!! Kommer skriva mer om detta i ett eget graviditetsinlägg. Men det är i alla fall därför detta inlägg kommer väldigt sent. Ville ju att v.12 skulle passera, samt berätta för alla personligen först ☺️ Vilken…
Augusti var nystart, eftersom nya jobbet började. Men det var inte så stor kontrast till semestern, eftersom jag jobbat mycket under semestern (fast med fysiska hus-relaterade saker). Augusti var att byta ut det fysiska arbetet mot det intellektuella 🙂
Jag vid min skrivbordsplatsUtsikt från kontoret
Månadens happenings
En fredagkväll i början av augusti mötte Are mig vid sjön Trehörningen efter jobbet, som ligger 15 minuters promenad från vårt hus. Där åt vi middag på stormköket, i form av gnocchi och en sås som jag gjort i ordning innan. Vardagslyxigt!
Jag och Olivia tog en dag vårt pick och pack och gick en vandringsled i Trollhättan, nämligen Edsvidsleden som är ca 13 km lång och relativt utmanande med många stigningar. Mycket mysig och fin led (förutom sista biten som går genom den nyare delen av Strömslund).
Taggade innan leden börjatNu har skjortan åkt av pga så VARMT! Den börjar med en rejäl stigningTretton km senare… vi klarade det!Kul bild ba
Jag och mamma tog en snabbvisit till Stockholm också, i samband med att jag skulle till Uppsala för att fira Lise. Vi hälsade på mormor och Björn, tog med henne på en promenad runt Reimers (!!), badade, promenerade längs Södermalms Östersunds från Reimers till Skanstull vilket jag aldrig gjort förut men det var ju så fint?! Samt åt lyxig avsmakningsmeny på den helveganska fine dining-restaurangen Växthuset.
Jag, mamma och mormorTre generationer AndrewsPå promme på söder på kvällen, fascinerade över stockholmarnas otroliga badmöjligheter Morgondopp. Tänk att de har denna möjligheten så centralt i stan?!Så fint på Reimers!Mami o moi
Jag var på konferens också! Skickade denna bild till Are på kvällen:
Andra grejer som hänt
Takskrapning har fortsatt – nu är vi klara med ena sidan!Jag och Are har varit ute och sprungit en del
Månadens böcker
I augusti har jag läst tredje och fjärde delen av Per Anders Fogelströms Minns du den stad (1964), och I en förvandlad stad (1966). Påbörjade även sista delen men pga att jobbet började hann jag inte lösa ut den i augusti. Läste också Sinnenas tidav nobelpristagaren Annie Ernaux (1991).
Månadens mat
Även denna månad har det blivit en del svamp, eftersom det finns mycket i skogarna (och i trädgården – på gott och ont). Men lunchen som jag och Olivia åt ute under vår lilla vandring får ju ändå räknas som en av månadens trevligaste! 🙂
Månadens film/serie
I början av augusti då jag var ensam hemma en lördagkväll streckkollade jag de fyra första avsnitten av Threesome på SvtPlay som var så JÄVLA bra. Rekommenderar å det starkaste!!! Jag och Are tittade på Paradiset brinner som jag läst om och plötsligt fanns på SvtPlay – mycket bra! Har också kollat på TV-serien It’s a sin samt Conversations with friends. Den förstnämnda utspelar sig i queervärlden på 80-talet så ni kan ju tänka er att den blir sorglig.
Hur var augusti? Augusti var nystart, eftersom nya jobbet började. Men det var inte så stor kontrast till semestern, eftersom jag jobbat mycket under semestern (fast med fysiska hus-relaterade saker). Augusti var att byta ut det fysiska arbetet mot det intellektuella 🙂 Månadens happenings En fredagkväll i början av augusti mötte Are mig vid sjön…
I augusti läste jag ut Sinnenas tid av Annie Ernaux. Om Ernaux, saxat direkt från Wikipedia:
Annie Ernaux har publicerat ett tjugotal romaner på franska varav sju finns i svensk översättning. Flera romaner har dramatiserats i Frankrike och en roman har filmatiserats. Kritiken av hennes verk var blandad under de första årens författarskap men efter utgivningen av Les années (Åren) 2008 har den varit mera odelat positiv och renderat författaren ett flertal priser. Hon har med sitt författarskap utgjort förebild för yngre franska författare såsom Didier Eribon och Édouard Louis med liknande klassbakgrund.[3]
Ernaux har uppmärksammats med ett flertal litterära priser och utmärkelser för sina verk. Den 6 oktober 2022 meddelade Svenska Akademien att Ernaux fått nobelpriset i litteratur “för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar.”
Att jag klickade hem denna roman var lite av en slump, jag behövde fylla ut för det var “fyra för tre” eller något, och Ernaux klingade bekant. Vilket är rimligt eftersom hon alltså är nobelpristagare. Men om det är något som märks i denna roman vet jag inte. Kanske är det för övrigt snarare en novell, eftersom boken spänner över blott 68 sidor, och då är bokstäverna ganska stora. Boken handlar om en relation till en man, och sidorna är febriga av längtan, väntan, åtrå och besatthet. Det är helt okej, men imponerar inte särskilt mycket.
[…] även sista delen men pga att jobbet började hann jag inte lösa ut den i augusti. Läste också Sinnenas tid av nobelpristagaren Annie Ernaux […]
I augusti läste jag ut Sinnenas tid av Annie Ernaux. Om Ernaux, saxat direkt från Wikipedia: Annie Ernaux har publicerat ett tjugotal romaner på franska varav sju finns i svensk översättning. Flera romaner har dramatiserats i Frankrike och en roman har filmatiserats. Kritiken av hennes verk var blandad under de första årens författarskap men efter utgivningen av Les années (Åren) 2008 har den…
Klockan är 19.56, och de sista solstrålarna lyser fortfarande in i trädgården ett par minuter till innan solen försvinner bortom träden. Jag hör syrsor som spelar, Are som pysslar i köket, fiskarna i dammen på ängen som kommer upp till ytan, huset som knäpper, fåglar som kvittrar då och då, och motorljud någonstans långt borta. I knät har jag fjärde delen av Per Anders Fogelströms Stad-serie som jag nu ska börja på.
Klockan är 19.56, och de sista solstrålarna lyser fortfarande in i trädgården ett par minuter till innan solen försvinner bortom träden. Jag hör syrsor som spelar, Are som pysslar i köket, fiskarna i dammen på ängen som kommer upp till ytan, huset som knäpper, fåglar som kvittrar då och då, och motorljud någonstans långt borta.…
I juli läste jag ut andra delen i Per Anders Fogelströms Stad-serie, nämligen Barn av sin stad från 1962. Första delen (Mina drömmars stad) läste jag förra året och skrev då att det var med sorg jag läste ut boken, eftersom den var så bra och jag inte hade fortsättningen. Jag var fast besluten om att köpa böckerna second hand eftersom de är från 60-talet och således borde lie around lite överallt, och det stämmer med första delen men de andra delarna är inte helt lätta att få tag i. I brist på annat hittade jag en annan Fogelström-bok på nån second hand-runda, nämligen Mödrar och söner från 1991, men den var inte lika bra, den kändes inte lika mycket på nåt sätt. Men i augusti förra året var jag i Stockholm, och där hittade jag andra delen inne på en Röda korset-affär. Köpte hem den och sedan har den blivit liggande. Tills häromveckan! Då var min kollega Anna på besök, och hon berättade att hon klickat hem hela serien på fem böcker. Det inspirerade mig att börja läsa den andra delen, som jag ju hade hemma. Och det tog inte lång tid innan den var utläst, för den var, liksom första delen, otroligt bra.
Barn av sin stad tar vid där Mina drömmars stad slutar, det vill säga från år 1880 och fram till sekelskiftet. Den här gången är det inte Henning man följer – eftersom han [SPOILER ALERT] dog i slutet av första boken, utan hans barn, och speciellt den plikttrogna Emelie, som redan som barn börjar arbeta på tvålfabriken där hon sköter sig väl och är omtyckt av gamle fabrikör Melinder. Vi får också följa August Bodin, Emelies äldre bror som inte lägre är en del av familjen, eftersom han blivit bortadopterad och därmed gjort en klassresa. Fortfarande kommer han hem till sina biologiska föräldrar på Söder ibland, men han känner sig inte riktigt hemma någonstans, slits mellan sina rötter och sitt nya liv. Sprickan i familjen illustrerar också den större sprickan i samhället, den mellan arbetarklassen och den ägande klassen. Är det nu revolutionen kommer?
Barn av sin stad är, liksom sin föregångare och liksom Utvandrarna/Invandrarna-serien som kom ut ungefär samtidigt, en roman som känns. Man bryr sig om och ömmar för alla karaktärer, och man får, genom Fogelströms skickliga och sömlösa perspektivbyten, förståelse för alla deras val, tankar och känslor. Här finns inte nödvändigtvis någon tydlig protagonist och antagonist (liksom i Game of Thrones, för övrigt) eftersom de alla är människor som levandegörs genom Fogelströms skrivkonst. Var superdeppig när jag läst ut boken, eftersom den var så bra och jag ännu inte ägde resterande tre. I stället för att leta på second hand-butiker klickade jag därför hem dem från Bokbörsen.se så att jag kunde fortsätta leva i Stockholm kring sekelskiftet. Rekommenderar starkt denna bok!
One response to “Barn av sin stad – Per Anders Fogelström (1962)”
Lennart Andrews
Jag lånar gärna de här böckerna av dig. Pappie
I juli läste jag ut andra delen i Per Anders Fogelströms Stad-serie, nämligen Barn av sin stad från 1962. Första delen (Mina drömmars stad) läste jag förra året och skrev då att det var med sorg jag läste ut boken, eftersom den var så bra och jag inte hade fortsättningen. Jag var fast besluten om…
One response to “Släckte jag ljuset????”
Så jobbigt när man inte är 100% säker.
Igår på väg till bio med filmklubben i Tanum så fick jag vända och åka hem eftersom jag bara var 99% säker på att jag hade släckt ljuset på köksbordet. Ljuset var släckt och jag hann till bion och den belgiska filmen Close, mycket sevärd.