Tag: Stockholm Page 1 of 3

April 2023

On 01 May 2023

Resor

April inleddes med en resa (Öland) och slutade med en resa (Stockholm). Månaden har bjudit på sol och kompisgäng, lite lugnare på jobbet, mycket bra film, och annat smått och gott.

Socialt

April gjorde efter Öland stark entré med påskfirande i Spekeröd! Med Olivia, Erik, Lisa, Milla, Matilda, Ester och Are. Otroligt väder hade vi, och otrolig mat åt vi. Har varit vid Hornborgarsjön med Are och Ares pappa, har hängt på Amundön med Alex (uunnnddeeerrrbaaarrt) och njutit av solen t.ex. ovanför Bergsjön med utsikt över Kviberg och en vacker solnedgång.

Påskamat som äts! Premiär för ute-ät generellt!

Are som spelar gitarr medan jag rättar prov under påsk”lovet”.

Jag och Chili som hängde i Spekeröd i nästan en vecka under påsk <3

Are, jag och Ester en fredagkväll vid Bergsjön

Are hann med att både skaffa och göra sig av med en mustasch under april!

Scenkonst

Are bjöd mig på Göteborgsoperan! Vi såg Touched, som var helt fantastisk. Jag blev så berörd och hade så många olika känslor. Den första delen av första akten, som hette Dust and disquiet, var otroligt vacker med kropparna som dansade i symbios, ljudlöst och explosivt och ömt samtidigt. Här började jag faktiskt gråta för jag blev så berörd av skönheten, av rörelserna tillsammans med musiken, men också för att jag tänkte på att något så här berörande och vackert också på många håll i världen skulle tolkas som obscent och provocerande, och det gjorde mig ledsen. Någonstans i mitten av första akten tog en glädjefylld trumrytm vid, och den gjorde mig glad, för beatet liksom kändes glädjefylld och dansarna var så energiska, men sedan, utan att man märkte det, blev det våldsamt på något sätt, glädjen förvandlades till något destruktivt i takt med att musiken blev hårdare och rörelserna likaså. Även i andra akten, To kingdom come, kastades man mellan olika känslor, i samband med att gestaltningen förändrades. Ett älskande par, där den ena alltid bär den andra, som bönar och ber. Ett hysteriskt leende, ett technoparty. Som sagt, en fantastisk föreställning! Gå och se!

Böcker

Jag har läst Morgonstjärnan av Karl-Ove Knausgård (2020) och Människans frigörelse: Karl Marx ungdomsskrifter i urval och översättning av Sven-Eric Liedman (1995), jag skrev om båda här. Jag har också lyssnat på När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall (1993) som jag skrev om här. Speciellt den sista var väldigt bra! Stor litteratur som jag verkligen rekommenderar.

Filmer

The girl with all the gifts (2016)

Denna udda zombie-apokalyps-film var helt fantastisk. Den utspelar sig i en dystopisk parallell samtid där en svamp har spridit sig och gjort en majoritet av mänskligheten till människoätande zombies (en plot som är märkligt lik den nya HBO-serien The last of us som bygger på ett TV-spel, medan denna film bygger på en bok, och jag och Are kollade upp vilken som kom först men de kom mer eller mindre samtidigt). Instängda på en militärbas befinner sig ett gäng människor som ännu inte är smittade av zombie-svampen, och så en grupp barn – eller testobjekt för vaccin – som är någon slags korsning mellan människa och zombie. De beter sig och är som människobarn, speciellt the girl with all the gifts, men vid doften av människa, som ibland tar sig förbi block-gelen, blir de hysteriska köttätande zombies. Därför måste de hållar fastkedjade tjugofyra timmar om dygnet, men samtidigt får de också gå i skolan, dock under sträng övervakning. I skolan finns den snälla läraren som vägrar se zombiebarnen som människoätande zombies, utan ser dem just som barn. Speciellt the girl with all the gifts. Jag vill inte säga så mycket mer än så här, men rekommenderar starkt denna fantastiska lilla film! 4,5 av 5

Huesera (2022)

Huesera, eller The bone woman som den engelska titeln var, är en peruviansk skräckfilm som fanns på Drakenfilm i två veckor som efter att ha läst beskrivningen jag verkligen ville se. Den handlar om Valéria som lever ett tryggt medelklassliv med sambo och som längtar efter att bli gravid. När stickan väl visar plus blir hon först överlycklig, men snart visar sig något vara fel. Valéria ser saker som inte finns, och i takt med att det som växer i hennes mage blir större blir känslan av att något är fel också starkare. En mycket obehaglig film (som faktiskt till och med skrämde Are!!) med många spännande teman (t.ex. hbtq, moderskap och galenskap) som var mycket svårt att förutsäga. Rekommenderar, 4,5 av 5!

Titanic (1997)

Well, ‘nough said, en bra jävla rulle. Blev dock ej lika berörd som sist, hade antagligen PMS då? Are var måttligt road hahaha men det var faktiskt han som föreslog en “film man vet är bra”. 3,5 av 5.

Persona (1966)

En speciell, trippig och vacker film av Ingmar Bergma med Liv Ullman och Bibi Andersson i huvudrollen. Skrev om här. 4 av 5.

Undine (2020)

Märklig tysk film med Franz Rogowski (en av mina favoritskådespelare) i huvudrollen, men som sagt, mycket märklig. Den skall handla om en vattennymf som bara kan överleva på true love, men om man inte läser beskrivningen är det inte helt tydligt alltså. Ger den kanske 2 av 5.

The Ritual (2020)

En märklig skräckfilm som är supposed to utspela sig i Sverige, men där ingenting stämmer vilket jag stör mig på – t.ex. skall det vara de svenska fjällen på sommaren, ändå blir det mörkt (det blir aldrig mörkt i fjällen på sommaren) och ändå är det en massa granskog (finns inte så mycket skog i fjällen). Så det gjorde att jag störde mig jättemycket hela tiden. Dessutom enligt mig en ganska tråkig story, som jag tyckte liknade Midsummer-filmen. Rekommenderar ej. 0,5 av 5.

Anything for Jackson (2020)

Också en skräckis som började mycket obehagligt men sen blev mer okej att se. Om ett satanistiskt par som försöker bring back their lost grandson to life med alla medel möjliga (d.v.s., satanistiska ritualer). Det går dock ej helt som de tänkt sig och ja, ni hör ju att det blir obehagligt. Helt OK film som började relativt starkt men sen gick det utförm 2 av 5.

Utflykt/natur

Hornborgasjön!! Vi hade en sån härlig dag där, jag Are och hans pappa Birger. Det var också mycket äventyrligt, för jag och Are gick en promenad längs en led där delar av den var avstängd p.g.a. översvämningar. “Äsch”, tänkte vi, “det kan ju inte vara så farligt”. Och det var det inte först. Men sen fick Are bära mig några bitar, p.g.a. jag hade sneakers och han hade ordentliga vandringskängor. Men sen blev det literally en sjö så då var det bara att snöra av sig skorna. Mycket äventyrligt och vårigt. Nynnade på “Blåsippan ute i backarna står, niger och säger att nu är det vår, barnen dom plockar små sipporna glatt, rusar sen hem under rop och skratt. Mor nu är våren kommen, mor, nu får vi gå utan strumpor och skor….” hela vägen

Försöker kanske omedvetet härma en trana?

Jag och Alex var också iväg till Amundön en helg och det var också en otrolig dag. Jag tog ett dopp i havet och så var det så mysigt att få lite egentid.

Månadens mat

Påskmaten var riktigt 👌🏼, och så pizzan på La Piccola Nonna i Stockholm mmmmm drömmer fortfarande om den. Måste gå tillbaka nästa gång jag är där. Och så har Are lagat god mat till mig, tex krämig pasta med tofu :))

Mat som jag äter varje dag på jobbet, vi har verkligen en toppen-salladsbuffé!

Och det var allt för denna månad! Hejdå april hejhej maj, du är ju redan här!

Kommentera här

Stockholm 29/4-1/5 2023

By Alice Andrews

On 01 May 2023

In 1. Vardag, 4. Resor

Jag har varit i Stockholm!! En liten weekendresa tillsammans med Are som vi planerat sedan i vintras, lagom precis efter att han lämnat in sin uppsats (och lagom till långhelg tack vare första maj). Vi tog eftermiddagståget från Gbg i fredags och kom fram vid sju-tiden. Vi åkte direkt till Reimers för att få nycklar till gästlägenheterna från Björn, men efter att vi hade installerat oss i vad som kändes som en bunker (mycket valuta för pengarna för den BRF:en eftersom de får in 1250 kr/natten för de tre små gästrummen) drog vi ut i den kyliga aprilkvällen för att hitta nåt att äta. Det blev Babel Bazar vid Hornstull som jag hade sparat i Google Maps. Otroligt god falafel, men något otrevlig personal. Vi käkade vid Bergsund strand och tog sedan en promenad runt området bort till Pålsunds park och tillbaks till Hornsgatan där vi satte oss på en bar och drack en öl. En mycket bra inledning på Stockholmsvistelsen!

Gullig kille + Långholmens båtar och på andra sidan… Norrmalm?? Äsch jag vet inte

Vi lyssnade på kvällsfågelsången och spanade på utsikten.

Nästa dag, i lördags, stod Hermans på agendan. Men först skulle vi byta till Thomas gästlägenhet på andra sidan Reimers (som vi egentligen bokat för hela vistelsen men som behövde avbokas en natt för att Thomas & co behövde kunna boka en natt och man kunde tydligen bara boka sju nätter i taget). Men flyttningen kunde inte göras förrän klockan tolv så vi tog en morgonpromenad runt Reimers och tittade på körsbärsblom. Fick så mycket nostalgikänslor, det är ändå mycket tid i min barndom jag spenderat här. Springa mer med ett par mynt och köpa något på Coop, leka på lekplatsen nedanför lägenheten, hälsa på kaninerna.

Kom på att solglasögonen var överflödiga

Han poserade helt självmant på detta sätt hahaha

Prick klockan tolv stod vi redo för att blippa brickan utanför Thomas gästlägenhet på Anders Reimers väg, men Are gick i förväg för att handla en present på Ve och fasa, en liten affär nära Högalidskyrkan. Sen möttes vi på Hornsgatan och promenerade i rask takt mot Slussen eftersom vi hade bord bokat på Hermans klockan ett. En fantastisk helvegansk buffé hade de, och allt var verligen hur gott som helst. Minus för att det är trångt och stimmigt, och tyvärr satt ett väntar precis bredvid oss där den ena höll en timmes monolog (med några instick från kompisen) om allt från hennes cancer till hur öppen hon var till hur hon hanterade sin pappas små-rassighet till hur hon hittat Gud osv osv osv. Jag hade så svårt att koncentrera mig på Are för vi fick höra så mycket om denna människa under lunchen och det var svårt att inte lyssna.

Efter Hermans styrde vi stegen tillbaka till Slussen och sedan tillbaka samma håll mot Fotografiska, där vi bl.a. såg en utställning med flera konstnärer på tema natur och miljö. Mycket vackra foton, även om jag också sett andra mer inspirerande utställningar på Fotografiska. Vi båda tyckte mycket om ett videoverk som visades över en hel vägg och som vi satt länge och tittade på.

Efter Fotografiska promenerade vi hemåt längs vattnet, ganska trötta i benen vid det här laget. Vilade hemma i lägenheten en timme (som för övrigt kändes mycket bättre än bunkern – här hade vi en lägenhet för oss själva och det fanns fönster) innan vi tog tunnelbanan till Rådmansgatan där vi mötte upp Lise för att äta middag på Lao Wai, en helvegansk kinesisk restaurang som jag hade läst om. Det var jättetrevligt att träffa Lise men tyvärr var jag inte så imponerad av maten. Eller, den var god, och det är alltid nice med helveganska restauranger, men det var inte värt att betala 250-300 kr per huvudrätt, när det kändes som att man kunde få ungefär samma mat också på ett “vanligt” Kinaställe. Också lite tråkig öl hälsar Are.

“Tänk vad lyxigt”, sa Are på väg hem, “att vi har en hel dag till i Stockholm!” och så var det ju! Målet för söndagen var att se slottet och riksdagen (eftersom Are inte varit i Stockholm förut) så vi promenerade hela vägen från Reimers via Mariatorget där vi tog en glass på Stikkinikki (en gelato-kedja som har ett ställe med bara veganska smaker på just Mariatorget mmmm) och den famösa Guldbron, Gamla stan och Kungsträdgården. Vi fick till och med se en parad (Valborgsmässoafton till ära antar jag??) som marscherade förbi med pompa och ståt. Jag var mest imponerad av hästarnas lynne som klarar av en hel orkester och dessutom att gå mitt i stan bland bilar, turister och bussar.

Innan han kom på att det var lite för kallt utan mössa

Sen gick vi till Medelhavsmuséet där vi hade gratis inträde eftersom vi var på Världskulturmuséet förra veckan och årskort kostar bara 140 kr. Hade vi inte haft den nuvarande skit-regeringen hade det iförsig varit gratis, tack Uffe. Vi hann se utställningarna om Antikens Grekland, Romarriket och Egypten, inklusive föremål som skapats för mer än 5000 år sedan. Det är hisnande!!! Rekommenderar detta museum.

Efter muséet styrde vi kosan mot Rådmansgatan igen, för däromkring låg MyVegina som jag kollat upp, ett veganskt lunchställe med bl.a. smoothies och mackor. En otrolig smoothie drack vi, dock i dyraste laget, men så krämig och len i konsistens och smak, samt grillade mackor mmmm.

På kvällen hade vi bokat deg på La Piccola Nonna, en napolitansk pizzeria med veganska och vegetariska pizzor som drivs av två vänner. Pizzerian ligger ganska anonymt på en tvärgata till Götgatan, nära Skanstull, och så fort man klev in kände man att det här är ett riktigt trevligt place. Vänster, queert och otroliga pizzor. Man kan inte boka bord utan kan bara boka deg för att få en garanterad pizza, så får man plats om man får plats och annars blir det take away. Men vi fick plats!! Och det var såååå gott och prisvärt, en pizza för 110 kronor. Rekommenderar detta starkt, inte bara för maten utan också för att det är ett mysigt ställe att stötta. Önskar de startade i Göteborg också!!!

Efter pizzan gick vi till Mikkeller-baren nära Medborgarplatsen, som jag och mamma var på när vi var i Stockholm i höstas. Många goda öler och lagom lugnt när man vill kunna konversera.

En bild jag skickade till Ester för att illustrera att vi drack god öl. Jag drack IPA och Are en redig stout.

Sen gick vi hela vägen hem i en otrolig marsch-fart för att Are behövde gå ner sitt blodsocker lite grand, och idag på Första maj, var det dags att säga hejdå till Stockholm för denna gång. Har haft det så bra och ätit så mycket god mat mmmm. Speciellt pizzan som sagt. Min och Ares första lilla resa tillsammans också, hoppas det blir många fler!!

Mina drömmars stad – Per-Anders Fogelström (1960)

By Alice Andrews

On 19 March 2023

In 2. Kultur, Litteratur

Det var med sorg jag läste ut Per-Anders Fogelströms Mina drömmars stad från 1960, eftersom den var så bra och så mysig (det var min morgon-bok). Boken är – trots att den är skriven innan Barn-serien som jag läste förra året – en fortsättning på Stockholms-eposet som alltså börjar med Vävarnas barn, Krigets barn och Vita bergens barn, alla skrivna på 1980-talet. Dessa tre böcker spänner över ca 100 år från 1700-talet till mitten av 1800-talet, och i Mina drömmars stad får vi möta Tummen igen, fast nu som en bikaraktär till huvudkaraktären Henning.

Henning kommer från landsbygden och i sin ungdom tar han sig till Staden, hans drömmars stad där allting skall bli bra, fastän han är fattig som en kyrkråtta. Återigen (eller ja, för första gången då eftersom barn-serien som sagt skrevs senare trots att den utspelar sig innan stad-serien) får man bekanta sig med Stockholms allra lägsta skikt – fabriksarbetarna. Genom skildringarna kan man nästan se Stockholms smuts framför ögonen, känna fattigdomens stank, nöden och mödan, de tunga lassen och de krökta ryggarna, kropparna som åldras i förtid, trettioåringar som är som gummor med sönderspräckta händer, för att hela livet bestått av hårt arbete. Och någonstans långt borta, men ändå så nära, hägrar en helt annan klass, fabrikörerna, ägarna av produktionsmedlen, som man kanske, kanske kan få klättra till, om man har tur och är beredd att ge upp därifrån man kommer, sin familj och sitt liv.

Mina drömmars stad är enligt mig (och många andra med mig, antar jag? Det är ju inte för intet Fogelström är en av Sveriges mest älskade författare) en modern klassiker som alla borde läsa, inte bara för att den är medryckande och en utmärkt roman men också för att den är allmänbildande, om en tid långt bort från vår, men ändå så nära. Det är bara 150 år sedan Sverige var otroligt fattigt, och folk sökte sig härifrån för att överleva. Rekommenderar starkt! Nu måste jag hitta nästa bok i serien i närmsta second hand.

Kommentera här.

STHLM

By Alice Andrews

On 26 October 2019

In 2. Kultur, Anarkism, Klimat och miljö

Så jag är i Stockholm!! På Marx-konferens. Temat är nämligen climate change, och en av mina idoler Andreas Malm är en av huvudtalarna. Han råkar även vara programansvarig för human ecology-mastern i Lund, vilken Paulina, George, Paco, Lise, Ronja m.fl. som jag känner går, så de är tjenis med honom vilket gör mig starstruck haha. Hur som, hans föreläsning imorse var SKITBRA. Så inspirerande. Han pratade om hans kommande bok “How to blow up a pipeline” och han frågar sig: hur länge ska klimatrörelsen vara snäll och trevlig och foglig, innan den radikaliseras? Han pratade om hur de ickevålds-rörelser mycket av miljörörelsen hela tiden referar till inte alls var särskilt fredliga: property destruction var t.ex. en av grundpelarna i suffragettrörelsen (efter att de provat alla ickevåldsamma medel) (obs, ingen människa blev någonsin skadad), och slaveriet hade aldrig kunnat avskaffas endast genom fredlig sittstrejk på åkrarna eller matvägran, det skulle bara lett till tidigare död för slavarna. Nej, båda dessa tongivande social movements använda faktiskt våld i viss mån. Men som sista utväg. Andreas tes var i princip att vi kommer inte komma någon vart genom att blockera vägar ha fredagsstrejker, för det hotar inte ExxonMobile, Shell, BP och de andra fossiljättarna. De måste frukta oss om vi ska komma någon vart. Fredliga klimatrörelser så som XR och FFF gör inte fel, de gör tvärtom sitt jobb väldigt bra, argumenterade Andreas, men de kan inte vara det mest radikala. Snarare ska de utgöra det som drar den stora massan som öppnar upp för den “radikala flanken”, dvs property destruction. De som blow up pipelines.

Sen lyssnade jag på Sonia Guajajara som leder urfolkets kamp i Brasilien mot storkapitalet som hugger ner regnskogen. Också mycket inspirerande. Jag lyssnade sen på Costas Lapavistas som sa en del grejer jag höll med om (vänstern ägnar sig alldeles för mycket åt identitetspolitik och har tappat arbetarklassen) men också en hel del jag inte höll med om (att det är möjligt att decouple growth och CO2 emissions t.ex.) men det var uppfriskande och pragmatiskt att höra. Därefter var jag trött och gick hem. Egentligen ville jag se sista grejen, Kajsa Ekis Ekman intervjua Costas Lapavistas, men det var knökfullt så jag såg ingenting. Så nu har jag precis kommit “hem” till Gustavs lägenhet i Hökarängen. Blir riktigt sugen på att flytta till Stockholm när jag är här – det är ju en så fin stad och det finns mycket natur och mycket som händer. Synd bara att det är stört omöjligt att hitta en säker bostad. Står en i bostadskö (som jag gör sen ca 4 år tillbaka) hamnar en bara längre och längre bort från att faktiskt få en lägenhet, eftersom antalet köande ökar i takt med att hyresrätter minskar (för de görs om till bostadsrätter). Ahja, om tjugo år kanske jag har en chans till en etta nånstans och vem vet vad jag gör då i livet? 😉

Jag kom hit till Stockholm redan torsdag kväll, och fixade middag till Gustav som tack för att han hostar mig. Vi pratade om poesi och litteratur hela kvällen (han har precis flyttat hit från Gbgay och börjat skrivarlinjen). På morgonen kom Paulina också hit, hon har blivit av med sitt pass och var tvungen att åka till ambassaden för att fixa nytt och passade på att göra det under Marx-konferensen, och vi hade en jättehärlig dag ihop. Promenad på söder för min del medan hon var på ambassaden (från Götgatsbacken till Horsntull, den promenaden kan jag vid det här laget), plugg på ett kaffe-place, sen en öl på Marx-konferensens inledning, och sedan middag och häng hemma då vi hade lägenheten för oss själva vilket kändes som att vara på semester/bo på hotell pga storstad, stor lägenhet utan roomies, 180-säng (Gustav sov hos sin partner) och fredag haha.

Utpumpad efter Stockholm

By Alice Andrews

On 07 November 2016

In 1. Vardag

Jaha här sitter jag i soffan och känner mig ynklig efter en intensiv helg i Stockholm på Vegovision där jag värvade som fasen. Stod seriöst för nästan 10% av alla värvade i lördags *stolt*. Ca 760 nya medlemmar totalt hela helgen i alla fall, wohooo! Till Djurens Rätt alltså. Volontärade för dem. Men ojojoj vad det slog ut mig. Var tvungen att gå hem tidigare igår (söndag) för jag var trött, hänging och hade ont i kroppen och misstänkte feber. Sov några timmar och lämnade Stockholm sen vid 21-tiden på kvällen, och vi var tvungna att köra via Herrljunga så det tog en jäkla tid (6,5 h) att komma hem, var inte i Göteborg i sängen förren 03.30 typ. Hua. Var inte på mitt gladaste humör när vi äntligen kom fram, eftersom vi kört så länge och tagit omvägar och jag var febrig. Men så skönt att krypa ner hos Sebbe igen <3

Status just nu:

Yep. Blek och trött. Haft soffläge hela dagen. Med undantag för en dusch imorse (det var så sköööööööööönt!!!) och tvättid. Är fortfarande lite halvsjuk, tror jag har lite lite feber men mest är jag nog trött. Imorgon ska jag ta tag i mitt liv igen! Hasta luego så länge amigos :*

//ALiCE med ICE

Hejdå Stockholm

By Alice Andrews

On 08 July 2016

In 1. Vardag

Vi har precis käkat frulle på balkongen och om en timme går bilen mot Örebro. Följa E20, E4 och sedan 204. Det blir nog bra :))))

Hejdå Stockholm för den här gången, vi ses snart igen!

P.S. Fantastisk sak hände igår. Jag, Carro och Sebbe hittade asbilliga biljetter till Amsterdam från Köpenhamn (700 kr/person tur och retur), så VI SKA TILL AMSTERDAM UNDER EUROPRIDE!!! WOHO!!! Ska bli så jäääääääääääääkla kul!!!!!!!!!!!!!

//ALiCE med ICE

Semestrar loss

By Alice Andrews

On 06 July 2016

In 1. Vardag, 2. Kultur, Litteratur

Har semestrat så hårt nu här under mina dagar i Stockholm, lyckades ju pricka in finaste vädret ever på min lediga vecka, till exempel såhär:

Eller såhär:

Mhmmmm. Semestrar järnet som sagt, med sol och bad på Reimers, lite shopping, häng med Thomas, Erik och Johan (tills de åkte igår eftermiddag då vill säga, nu är jag ensam men imorgon kommer Sebbe tjoho!), god mat och ett glas rött på det. Har hunnit med att läsa ut tre böcker (pga semester <3), så tänkte skriva ett par ord om dem.

Alltings början – Karolina Ramqvist (2012)

Det är Stockholm, 90-tal, och Saga som nyss börjat gymnasiet försöker leva så feministiskt som hennes konstnärsmamma lärt henne; “ta för sig”; men det är svårt i praktiken när en kärar ner sig i en man som bara vill ligga med en efter klockan tre på natten. En feministisk bok om tonårstjejer och deras tankar om pojkar och män. Kul med all Stockholmskuriosa, feministiska referenser och 90-talsiakttagelser, bra språk, men en blir lite trött på storyn till slut. Ändå läsvärd.

Alkemisten – Paulo Coelho (1988)

61641_xl

En klassisker som jag läste på inrådan av Sebbe och Popp som tyckte om den mycket, men jag är inte så imponerad. Det är en symbolisk/ metaforisk saga som egentligen handlar om hur en kan se på livet, kärleken, rikedomar mm, men jag hade svårt att se beyond det fattiga språket (som visserligen är en översättning från portugisiska), att det var just en saga samt bristen på genustänk och representation (endast två kvinnor nämndes, och det i egenskap av vackra objekt för mäns trånande). Flera fina tankar om livet i alla fall, men den föll mig inte riktigt i smaken även om jag förstår att andra kan ta den till sig mycket bättre, och en kan ändå lära sig mycket av den om en som sagt ser förbi dess brister, men det är svårt att ta av sig genusglasögon när en en gång har satt på sig dem, och jag hoppade direkt från Alltings början till Alkemisten vilket gjorde att det enkla språket blev extra tydligt.

Det är något som inte stämmer – Martina Haag (2015)

det-ar-nagot-som-inte-stammer

En rå, brutalärlig men vacker bok om när kärleken tar slut hos den ena, och den andra blir bedragen om och om igen, och försöker att lappa ihop en trasig familj. Försöker överleva fastän en egentligen dött. Baserad på Martina och Erik Haags verkliga skiljsmässa; referenser till Historiätarna och Lotta Lundgren är med fast med andra namn; så den är extremt utlämnande (och lite hämndlysten). Gillar ju inte direkt Erik Haag efter att ha läst denna. Men hur som helst en otroligt bra, sorglig och ärlig bok som jag streckläste på ett par timmar för den var så bra. Rekommenderar!

Vek förresten ett hundöra vid detta stycke, som jag tyckte var fint, och nog väldigt talande om en själv varit med om en separation:

Det är den vackraste sommaren någonsin och jag vill bara att den ska vara över. Jag vill bara att dagarna ska gå. Jag kan inte alltid känna såhär. Det klarar jag inte. Jag överlever inte det. Bläddrar fram till januari i almanackan och skriver: Nu måste jag må lite bättre. Det är om ett halvår. Jag ska bara ta mig igenom dessa sex månader, sen måste jag må på ett annat sätt.

Han kommer att ändra sig, bara det går tillräckligt lång tid. Jag skriver upp varje kvart på ett papper på morgonen och så stryker jag över den när den har passerat. Sen skriver jag upp nästa klockslag och väntar på att få stryka över det. Jag väntar ut livet. En kvart i taget.
~~6.15~~
~~6.30~~
~~6.45~~
7.00

//ALiCE med ICE

1a maj med Feministiskt Initiativ

By Alice Andrews

On 02 May 2016

In 1. Vardag, Feminism, Vänner

Första maj bjöd på strålande väder. Alltså, vilken timing? Jag skulle förstås ut på gator och torg, pga första maj, och gick med Feministiskt Initiativ tillsammans med Sanna och Ida. Och vilken pepp! F! hade ju lätt det mest festliga första maj-tåget i hela Stockholm, I’m telling you that. Men F! är ganska bra på party, deras ekipage är det som låter mest i Pride-paraden också. Det var i alla fall så himla fint att se så många olika personer samlade; visserligen många unga kvinnor, men ändå en wide range of people, som alla skrek “FEMINISTER!!!” när Mimi Märak frågade “Vad är vi!?”. Mini Märak, för övrigt, sååååååå grym! Hon var sjukt duktig, vilken talang för poesi och performance, alltså. Så jävla grym. Talen var också bra; det talades om att alla de som sliter ut sina kroppar med att ta hand om våra gamla i äldrevården eller som undersköterskor på sjukhus skall få värdiga pensioner, för idag lever många av dem under EU:s fattigdomsgräns och majoriteten av dessa är kvinnor; det talades om att personer som rasifieras skall ha samma möjligheter på arbetsmarknaden som alla andra; och såklart om hur hycklar-Sverige ständigt manifesterar sitt violating av de mänskliga rättigheterna genom att bygga murar och hindra människor som flyr från krig, svält och död rätten till asyl. Och det kan vi fan inte acceptera!

Stockholm bjöd på strålande sol, nästan sommarvärme och vacker körsbärsträdsblomning, så jag promenerade till Mariatorget där demon skulle börja ifrån.

SÅ MYCKET ROSA!!!!!

Hängde med dessa gulliga brudar idag igen: Ida och Sanna! <3 <3 <3

Hade mitt Trust no man-halsband på mig, som jag alltid får komplimanger för av en massa tjejer som undrar vart jag köpt det. Det om något säger ju något, haha. Men jag förstår att det är provocerande och att många killar tycker det är stötande, men om en tänker efter är det så jävla sant. När kvinnor blir utsatta för sexuella övergrepp är det försvinnande få fall som faktiskt leder till påföljd för förövaren, för den retorik som förs mot kvinnor är: vad hade du på dig? Hade du druckit? Hade ni haft sex innan? Hur kunde du följa med honom hem? Lita inte på någon, var försiktig när du går hem själv, drick inte för mycket, klä dig inte för “utmanande”. Trust no man. Samtidigt: “men inte alla män!!!!!” *male tears falling*. Ni fattar. Halsbandet är en blink till alla “inte alla män”-ivrare, men sorgligt nog finns det så mycket sanning bakom. (Annan bra funktion med det: det skrämmer iväg alla snubbiga snubbar hehehehe)

Kändis-spottade lite också. Clara Henry till exempel. Var tvungen att gå fram till henne och säga hur GRYM jag tycker hon är, och ta en bild because waaah hon e så cool. Ni borde följa henne. Jag har nämnt henne flera gånger här på min blogg, men once again: hon är fett rolig, smart, vettig och duktig. Här hittar ni hennes youtube-kanal.

Mimi Märak var där och talade också! Ena halvan av Sapmí Sisters, ni vet (syrran snackade ju i P1 Sommar i somras om ni minns). Hon var sååååååååå duktig när hon läste sina dikter. Helt otroligt, vilken scennärvaro.

Vi partajade i F!-tåget hela vägen från Mariatorget till Tantolunden!!! Feministiskt disco mot militarism, klassklyftor, rasism och utanförskap, hur fint får det bli!?

Ut med rasisterna in med feministerna. Klart slut

//ALiCE med ICE

Adele

By Alice Andrews

On 01 May 2016

In 1. Vardag, Foto, Musik, Vänner

Var ju på Adele i fredags. Och det var helt fantastiskt. Jag hade inga direkt förväntningar då jag inte lyssnat jättemycket på Adele förutom de mest kända låtarna, men hon har ju en fantastisk stämma och verkar också som en sjukt härlig person. Vilket en verkligen fick bekräftat. Hon borde typ bli komiker för jäklar vad hon kunde få med publiken. Så jäkla skön människa alltså! För att inte tala om hennes röst. Så sjukt grym. Det var väldigt annorlunda att gå på en sitt-konsert där de flesta låtarna är ballader, men det var väldigt härligt också för då kunde en koncentrera sig bara på musiken, liksom. Så duktig är hon i alla fall.

Tyvärr fick jag inte ta med kameran in på konserten, men här kommer fyra bilder från promenixen från Medis till Tele2 Arena. Elina och Nora i bakgrunden. Tack för en fin kväll hörrni, och tack snälla, bästa, underbara Johan för den här fina presenten. Du är en fantastisk människa <3 <3 <3

//ALiCE med ICE

Stoooockhoooolm

By Alice Andrews

On 22 November 2015

In 1. Vardag

Har hängt i Stockholm sedan i onsdags kväll! Mycket trevligt. Vi kör hälsa-på-släkt-och-vänner-turné och har hittills hunnit med Carros syster Emelie; vi har hälsat på hennes jobb, bakat lussebullar och igår tog vi en öl i stan; Carros kompis Tom (öl i stan igår), Carros mamma (vi bor hos Gunnel och käkade middag på Hermans med henne och Emelie i torsdags), och Carros pappa (vi var hos honom utanför Uppsala mellan fredag och lördag), min morbror Thomas, Erik & Ulrika (fika med dem igår på ett supermysigt café på Söder som hade massa veganskt) och idag skall vi hälsa på i Tyresö hos Lollo, Laban, Theo och Victor (lunch-date och umgås), men även en sväng till Carros lägenhet här i Stockholm samt till hennes barnvaktsbarn. Turné som sagt! Och ikväll blir det middag här hos Carros mamma, vi skall laga vietnamesiska vårrullar med jornötssås, färsk koriander, avocado, kål mm. Mmmmmmm. Har inte tagit så mycket bilder men slänger upp de jag knäppt i efterhand. Håll till godo så länge! Greetings from Hufvudstaden

//ALiCE med ICE