Borgerliga intressen men hjärtat till vänster

Category: 1. Vardag Page 1 of 271

November 2023

Hur var november?

November gick snabbt, som det ju alltid gör. Eller gör det det? Idk, men snabbt gick det i alla fall. Nu är det ju redan december. Känns som att efter höstlovet blev det december direkt. Så skönt för det är ju inte direkt en happy årstid. Tycker om december bättre för då är det åtminstone snart jul 🙂

Vilka böcker har du läst i november?

Jag har sånär som på ett par sidor läst ut Harry Potter och halvblodsprinsen men den får väl vara med på december-listan istället. Men jag har i alla fall läst ut två sociologiböcker:

Modernitetens följder – Anthony Giddens (1990).

En 160 sidor lång bok för sociologikursen jag läser, som jag tbh blev lite besviken på. Kändes rätt meningslös? Giddens uttalar sig på ett självsäkert och självklart sätt om moderniteten, utan att riktigt tydligt argumentera för det. Kändes väldigt Weberskt med massor av idealtyper men ja, jag var inte så imponerad.

Auschwitz och det moderna samhället – Zygmunt Bauman (1989)

Ännu en bok om moderniteten (som är temat för sociologikursen jag läser just nu), men den här var mycket bättre än föregående. Baumans tes är att Förintelsen är en modern produkt som inte hade kunnat genomföras utan modernitetens tekniska utveckling, rationalitet, specialisering och uppdelning av arbetsuppgifter, i kombination med moderna idéer om ras. Teknisk utveckling möjliggjorde ett effektivt mördande av judar i mångmiljonklassen, uppdelat i flera beståndsdelar så att moraliska konflikter aldrig kom i vägen (åtminstone inte på slutet av kriget när det riktigt systematiska dödandet med gasugnar kom igång), för tekniken möjliggjorde en distans mellan offer och förövare så till den grad att förövare inte ens kände sig som förövare för att de “löd bara order”. En mycket intressant tes som Bauman ägnar hela boken åt att stärka. En bra och intressant bok!

Vilka filmer har du sett i november?

BlackkKlansmen (2018)

Den här filmen är based on a true story of följer den förste afroamerikanska police officern i Colorado Springs, Ron Stallworth, och hans infiltration av Ku Klux Klan som ännu på 1970-talet alltså var aktiva. Filmen är lite speciellt regisserad men jag gillade den! Shit gets real på slutet dock, med klipp från Charlottesville 2017, oxh man lämnas med en hopplös insikt om att USA är ett fucked up land med rötter djupt, djupt ner i den rasistiska myllan som är o, så bördig än idag, vilket Charlottesville är ett bevis på. Hur som helst en sevärd film!! 3,7 av 5! (Ja jag har tydligen börjat med fler decimaler nu).

13th (2016)

Jag kollade på Netflix-dokumentären om mass incarceration och USA:s obscena mängd fängslade människor (de utgör 7 % av världens befolkning men har 25 % av världens fångar) och deras oerhört rasistiska rättssystem. Om man är svart man i USA är det 33 % chans att man får livstids fängelse. Alltså fatta vad deppigt som mamma att veta att det är en på tre att ens son får livstids fängelse bara på grund av den enkla anledningen att han är svart? (Motsvarande siffra för vita är en på sjutton). En allmänbildande och viktig dokumentär som är lika bra tredje gången jag ser den.

Saving private Ryan (1998)

Var först mycket skeptisk till den här filmen av Steven Spielberg för att den är tre timmar lång och då blir jag alltid anti – så jobbigt med så många filmer hasa. Men vi delade upp den i tre delar och den var verkligen JÄTTEBRA. Om man ville ha en actionfilm blir man nog besviken för det här är snarare en dramafilm som belyser moraliska frågor såsom: vad är ett liv värt? Helgar målet medlen? Vilka blir vi i tider av krig? Är alla lika mycket värda? Vad är ondska och vad är godhet? En vacker film som utspelar sig under Andra världskrigets sista veckor efter USA:s landstigning på Normandie-kusten, som ställer sådana här moraliska frågor på sin spets. 5 av 5!!

Vad har du hittat på för socialt i november?

November inleddes med att Are och jag passade hus och katt i Spekeröd. Första helgen i november kom Alex, Sofie och deras barn Falke och hälsade på och sov över och det var så mysigt!! Så lyxigt att få hänga i Spekeröd flera dagar också med den lille katten och den store katten.

En helg i början av november hade vi styrelsemöte för mammas nya företag Andrews Consulting AB och som de styrelsemedlemmar vi är bjöds vi på lunch från företaget på en mexikansk restaurang vid Saluhallen som jag int minns namnet på just nu. Hur som helst förvånandsvärt gott och så lyxigt att spendera tid med min gulliga familj och få äta lyxlunch ❤️

Are och jag bestämde oss för att åka på Malmöweekend. Det var mycket mys! Jag kom ner fredag den 17e november och jag och Daisy gick direkt till ett ganska fullproppat Kallis men det var trevligt ändå. Åt middag på en lokal Malmökrog och somnade tidigt. På lördag förmiddag anslöt Are och vi käkade brunch på ett mysigt helveganskt place. Malmö har så många fler helveganska val! Så mycket bättre utbud för veganer i Malmö! Gbg, var snäll och hämta inspo tack.

Matilda och jag har tagit en aw på Vinarium vid Munkebäckstorget (nyupptäckt mycket trevlig vinbar!!), Alex och jag har tagit aw-öl på Spike Brewery I Gamlestan, jag och Ellen har promenerat i Lexbybergen och bokklubben hade sin avslutande träff på Dubbel Dubbel för att fira att vi nu ÄNTLIGEN läst ut Simone de Beauvoir!! En riktig bravad om jag får säga det själv.

Har det hänt nåt annat kul i november?

Jag har börjat klättra!!!

Vinterpynt och sambolivet

Idag tog jag tillfället i akt och satte upp min julstjärna och adventsljusstake! 🙂 En vecka för tidigt om man skall vara riktigt noggran, men hade julafton bara varit en dag senare hade detta varit första advent! Och stjärna och adventsljusstake tycker jag faktiskt passar som vanligt vinterpynt. Skulle också vilja ha lite gran- eller tallris att sätta upp nånstans. Granen väntar jag med till nästa helg, men är redan pepp 🙂 🙂

I vardagsrummet är det också vintermysigt med ljusslingan, även om den har hängt där sen förra julen. Genidrag av mig om jag får säga det själv. Are var mycket skeptisk men han har erkänt att det blev fint och bra! Är så mysigt att sitta här i soffan på helgmorgnarna medan Are fortfarande sover och läsa och se ljuset utanför långsamt tillta, eller såhär på kvällen med ett glas vin och kompakt mörker utanför. Generellt är jag så nöjd med vårt hem och att vara sambo med Are. Nu har det gått över ett år sedan han flyttade in och aldrig har jag haft en sådan friktionsfri människa att dela hem med. Jag har ändå bott ihop med en hel del personer, inklusive olika kärlekspartners, men aldrig har det funkat så bra som nu. Vet inte om det beror på att jag blivit mognare, om Are bara är generellt fantastisk eller om vi kanske är väldigt kompatibla rent boende-mässigt, förmodligen är det väl en kombination av allt.

Längtar till jul och julledighet!!!!!

Oktober 2023

Månadens känsla/sammanfattning

Svårt att summera oktobers känsla såhär flera veckor efter att oktober tog slut, men den var väl ungefär som i september, dvs, det rullar på? Samtidigt hände ju också sorgliga grejer i världen som gjorde en lite uppgiven om mänskligheten och tacksam för att vara privilegierad.

Månadens scenkonst

Stormens utgrävning Stora teatern 18 okt

Var tvungen att ta bilder på Are på väg dit för han va så snygg 🙂

Föreställningen framfördes i vilket fall av den fristående teatergruppen Profilteatern från Umeå, fritt baserad på en av mina favoritpoddar Stormens utveckling med Ola Söderholm, Liv Strömquist och Jonathan Unge. Vilka för övrigt var på föreställningen vilket gjorde mig starstruck! De skulle vara med i ett samtal efter men då var det redan past bedtime för Are och mig så vi åkte hem. Men teatern var jättebra! Speciellt första delen. Politisk satir med vänsterudd på hög nivå, med tydliga referenser till podden. Profililicity, 1600-talsfilosofen Pascal och dyra klockor – dom som fattar dom fattar 😉 Ja det var lite internt men väldigt kul, skrattade högt flera gånger. Andra akten var inte lika bra, vet inte om det berodde på att man kände sig lite mätt eller för att den bara inte höll samma nivå? Både Are och jag tyckte att det hade räckt med första akten, som var strax över en timme – blev förvånad över att det var en paus. Lite som att långfilmer är för långa nuförtiden, som DN skriver om. Men å andra sidan är det alltid roligt att gå på teater och skådespelarna var verkligen jätteduktiga.

Ett Drömspel av August Strindberg, Folkteatern 31 oktober

Månaden avslutades med scenkonst i form av August Strindbergs Ett Drömspel. Och det var verkligen ett drömspel, för det var ingen tydlig story, många random inslag och generellt bara väldigt trippigt. Det jag uppskattade mest var nog dansen, alla var jätteduktiga men speciellt en av skådespelarna skulle typ kunnat vara inhyrd från operan. Det är alltid kul med live scenkonst, men det hade nog varit bra om jag hade läst texten innan teatern :)))

Månadens sociala happenings

Milla och Matilda fyllde år, så det firades med storslagen middag hos dem med bland annat hemmagjorda dumplings. Are bjöd mig på vinprovning av riesling-viner den 20e oktober vilket var mycket mycket trevligt (en födelsedagspresent). Nu är jag hooked på rieslings! Och sen hände väl lite annat smått och gått som jag inte kommer ihåg 😀

Månadens böcker

Övervakning och straff – Michel Foucault (1975).

Läste denna komplicerade klassiker vars huvudtes är att den utveckling av bestraffningar från 1700-talet och framåt som vid första anblick kan se ut som “en mildring av straffen, en klarare kodifiering, en ansenlig minskning av godtycket” i själva verket bara är en skiftning av sättet att utöva makt, till en mer insidiös och allomfattande makt som alltid ser dig likt ett Panoptikon. Jag tror jag har förstått Foucaults poäng. Skrev om här.

Det andra könet – Simone de Beauvoir (1949). Läste äntligen ut den här tegelstenen efter ett och ett halvt år!! Har dock ännu inte hunnit skriva om den men gud så bra att jag äntligen tog mig igenom den i alla fall 🙂

Genustrubbel – Judith Butler (1990).

Ytterligare en komplicerad bok – mer komplicerad än vad jag trodde – om könets konstruktion enligt queerteoretikern Butler. Intressant om än som sagt väldigt komplicerad. Skrev om här.

Månadens filmer

Alien (1979)

Temat är tydligen gamla rullar (sist såg ju jag och Are The Matrix) och nu var det alltså dags för denna gamla godingen från det sena 70-talet! Are hade pratat om att han ville se om Alien och själv har jag aldrig sett den – det enda jag vet om den är att den tydligen är en film som otippat klarar Bechdel-testet? Det finns nämligen en scen då Ripley och Lambert (de enda två kvinnliga crew-members på rymdskeppet Nostromo) snackar med varandra om hur de ska lösa alien-problemet (dvs – två namngivna kvinnliga karaktärer som pratar med varandra om nåt annat än män). Inte illa för att vara sjuttiotal! Sen kan man ju oförsig diskutera huruvida alien är en kvinna eller man men vi låter det vara osagt. Hur som helst är första halvan av filmen bättre än andra – det är lite som med Hajen att när man ser mönstret up close så blir det lite too obvious are det är en gammal film. Andra saker är bättre än om det skulle vara gjort med green screen – när saker och ting liksom är the real deal kan det verkligen vara effektfullt. Plotten är som följer: ett rymdcrew får signaler från en främmande organism på en planet, som de åker för att undersöka, och av misstag får de med sig en alien i rymdskeppet och ja, resten är ju i historia.

Plotten är som följer: ett rymdcrew får signaler från en främmande organism på en planet, som de åker för att undersöka, och av misstag får de med sig en alien i rymdskeppet och ja, resten är ju i historia. Själva filmen är helt okej, kanske en trea av fem. Är ändå glad att jag sett den! 3 a

September 2023

Månadens känsla/sammanfattning

Septemberkänslan får nog beskrivas som något i stil med “man jobbar på”. Men det är ju inte direkt någon känsla så jag får nog döpa om den här rubriken till “Månadens känsla/sammanfattning” istället. Så. Nu var det gjort. En sammanfattning av september alltså: “man jobbar på”. D.v.s., jobbet på Magnus Åbergsgymnasiet är det som tar upp det mesta av min tid (är ju ändå där 37 h i veckan, och sen så blir det lite till jobb hemma varje vecka). I övrigt ägnar jag mig åt beachvolley en eller två gånger i veckan (älskar den sporten), och försöker hänga i skogen så mycket som möjligt. Laga god mat på helgerna och på vardagarna rullar livet mest på. Men jag känner mig nöjd. Jobbet är kul och jag hinner med det jag ska. Det är mycket att göra, men det är ändå ett privilegium att få dela vardag med en massa tonåringar varje dag haha. De är så gulliga.

Månadens soundtrack

Fortsätter med Stockholmsvy av Hannes som jag hade även förra månaden. Den är toppen.

Månadens sociala/resa

Har varit i Stockholm och hängt med Lise och Mim och gått på fest hos Erik och Lisa. Vi klädde ut oss till Freuds personlighetsteori (I know, det var långsökt). Men tycker vi lyckades bra!!

Att jag över huvud taget var i Stockholm berodde också på att jag var på Amnesty-konferens där med jobbet. Vår skola är alltså en så kallad Amnesty-skola vilket innebär att man får åka på konferens en gång om året, men framförallt att man skall genomföra vissa aktiviteter, bland annat Skriv för frihet som är en global kampanj där över 200 länder skriver under namnlistor och skriver solidaritetsbrev för att sätta press på olika regeringar som fängslat abortaktivister, poeter och andra mänskliga rättighets-försvarare. Konferensen var toppen, jag såg bl.a. ett jättebra panelsamtal med Martin Schibbye vilket gjorde mig lite starstruck.

Månadens mat

Har fortsatt att plocka och äta svamp! Men har inga nya bilder på det. Blev också inspirerad förra helgen när jag var på Radikal bokmässa och fick äta frijoles och arepas con queso (d.v.s. ostfyllda friterade majsbröd mmm) så det har jag lagat två gånger den här månaden (även om igår tekniskt sett var oktober men anyway). Frijoles är alltså typ bönsoppa, eller stekta svarta bönor med kryddor (t.ex. spiskummin och paprika) + några skvättar vatten för att det ska bli lite såsigare. Detta serveras med ris, pico de gallo (hackad lök, vitlök, koriander, chili och tomat), arepas con queso (ostfyllda majsbröd alltså) och så gjorde jag en mangosalsa till också. Blev toppengott. Tack Syndikalistiskt forum för inspo!

Månadens scenkonst

Har som sagt varit på Amnestykonferens och då såg jag massa bra talare som kanske inte riktigt kan kallas för scenkonst men i alla fall scen. På radikal bokmässa såg jag Athena Farrokzhad, Merima Dizdarević och Burcu Sahin framföra sin “Ööööverenskommelse för Sverige​​​”, ett avtal skrivet på Tidö slott, en numera ökänd gärningsplats för regeringen och SD:s motbjudande Tidöavtal. Poesiläsningen var sååå bra! Rolig, sorglig, vulgär, befriande, och som utlovat, “en uppvisning i bristande vandel”. Athena Farrokzhads sommarprat från 2014 är fortfarande ett av de bästa sommarprat jag hört, och hon är (tillsammans med Liv Strömqvist) en av mina idoler. Hösten 2019 hörde jag henne framföra sin dikt “Europa” i en källarpub efter Marxkonferensen och var tagen, och nu var jag lika tagen (trots att lokalen absolut hade mer att önska).

Månadens böcker

Harry Potter and the Goble of fire – J.K. Rowling (2000)

Harry Potter-marathonet har fortsatt och jag har läst ut fjärde boken. Läste också nästan hela femman, men p.g.a. att jag började ta tag i lite kurslitteratur i september så blev den inte utläst förrän nu i början av oktober. De är lika bra som alltid men måste nog säga att femman typ är en av de bästa böckerna? So much teenage feelings all over the place!!! Älskar ju tonårsskildringar haha. Mvh romantiker och nostalgiker.

A suitable amount of crime – Nils Christie (2004)

Jag har också läst en liten bok i min kriminologi-kurs (utöver X antal akademiska artiklar) som heter A suitable amount of crime som är en slags lång essä (boken är 120 sidor lång) om brott och straff, men framförallt är det en kriminologs vädjan om att i ett samhälle som värderar värden som snällhet, solidaritet, förståelse och compassion så är det svårt att argumentera för långa fängelsestraff eller fängelsestraff över huvud taget (speciellt eftersom den kriminologiska forskningen generellt är överens om att långa fängelsestraff inte är särskilt hjälpsamt för att förebygga eller förhindra brott).

Indeed, vi ser ofta på icke-existensen av dödsstraff och tortyr som något vi är stolta över i vårt straffsystem, “their absence is our pride” som Christie (2004, s.103) skriver, men “imprisonment also comes close to taking life away. It means to take most of what is usually included in life away” (Christie, 2004, s.103). Ändå har många (speciellt politiker till höger…) inga problem med fängelsestraff. Men, vi borde fråga oss, anser Christie:

What sort of pain and what sort of distribution of pain do we find acceptable for our type of society? How large can we accept the penal sector of society to grow without endangering values of kindness, the civil character of our society and the cohesive character of that society? And then, when these limits are established, and we observe that they are threatened or transgessed, we have to give advice on what ought to be done. The level of punishment must be elevated to that of the independent variable.” (Christie, 2004, s.108)

En intressant liten bok!

Månadens film

The Matrix (1999)

Det var änna dags att se den här gamla rullen, Are var pepp och den har ju ändå stått på min watchlist. Och ja, det var ju inte riktigt min kopp te (vilket jag inte heller hade förväntat mig) men helt okej. Lite för mycket action för min smak men jag fattar att den är kult. 2,5 av 5.

Hejdå september 2023, hej hej oktober!

Kommentera här

Augusti 2023

Månadens känsla

….måste väl ändå vara nystart? Om det nu är en känsla, men ni fattar. Augusti och start of term är som det riktiga nyåret. Ingen ny spaning direkt men tror de flesta håller med. Känslan blir extra stark när man börjar nytt jobb också! Sedan mitten av augusti arbetar jag nu på Magnus Åbergs gymnasiet i Trollhättan. Trivs mycket bra so far!

Månadens sociala happenings

Vi firade min födelsedag med pompa och ståt (eller ja – öl på Brewers, sushi på Super sushi och karaoke på Star karaoke och det var underbart!). Jag, Olivia och mamma cyklade till Kungsbacka (eller snarare Lervik) och tillbaka och det var great. Are och jag firade ett och ett halvt år tillsammans också! Grattis till oss! 🙂 Började också månaden med häng i Vättlefjäll med Alex, Sofie och Falke som va mys. 🙂

Månadens soundtrack

…måste nog vara Stockholmsvy med Hannes och waterbaby. Och därtill instrumentell jazz som vanligt, lyssnar på det nästan varje dag.

Månadens mat

Har plockat och ätit en massa svamp!!! Blodsopp, brunsopp, stensopp, smörsopp, tegelsopp, sandsopp, aspsopp och björksopp, gul kantarell och trattkantarell, gulkremla, kantkremla och vinkremla, pepparriska, kamferriska och blodriska, blek taggsvamp, rödgul taggsvamp och citronslemskivling. Tror det var alla? Har även artat (men ej ätit, såklart) gallsopp (inte giftig, men förstör varje anrättning), laktritsriska (svagt giftig) och pepparkremla (svagt giftig). Flera nya arter för i år, och ett riktigt bra svampår därtill. Så kul med svamp!

Månadens böcker

Islamofobi – Mattias Gardell (2011)

En bok om islamofobi som på ett lättillgängligt sätt gör upp med islamofobi, d.v.s. negativa fördomar/rasistiska föreställningar gentemot islam/muslimer endast baserat på det faktum att de är (eller antas vara) just muslimer. Gardell punkterar föreställningar som t.ex. att islam skulle vara en våldsam religion eller att muslimska kvinnor är kuvade och förtryckta på ett systematiskt sätt som både är lättläst, intressant, tankeväckande och väl underbyggt utan att för den sakens skull bli onyanserat. Bra bok! Skrev om här.

Harry Potter and the Prisoner of Azkaban (1999)

Harry Potter-marathonet har fortsatt. Jag läste ut bok tre och nästan hela bok fyra, som verkligen skiljer sig mycket från filmerna. Hermione’s engagemang för husalfer är helt utraderat ur filmerna, liksom karaktärerna Winky och Ludo Batman. Faktum är att bok fyra skiljer sig väldigt mycket från filmen över huvud taget. Filmerna är absolut jättebra, men böckerna alltså. Its the real deal så att säga.

Saker som jag tänker på när jag läser Harry Potter: är Harry Potter-världen demokratisk? Hur kunde Fudge bara “få” jobbet som Ministry of Magic? Är det nånsin val? Hur länge har Fudge egentligen suttit på posten? Var finns rättssäkerheten? Hur kan Sirius Black m.fl. kastas i fängelse utan rättegång, och sitta i TOLV år? Hur kan man låta folk som dömts för brott (utan rättegång) vaktas av crazy dark creatures som suger ut ens själ? Varför finns det inga organ som granskar ordningsmakten? Varför upprörs ingen över sättet på vilket brottslingar behandlas? Hur kan Rita Skeeter publicera alla dessa outrageous lögner i Harry Potter-världens största tidning? Finns inte brottet förtal, konceptet ansvarig utgivare och journalistisk etik? Ja det är många frågor jag har som vuxen och läsande Harry Potter – den magiska världen framstår faktiskt som en crumbling pseudodemokrati och i de senare böckerna infiltrerade ju faktiskt ministeriet och det blir en marionettregering under Voldemort. Men även innan dess… var är demokratin?! Haha. Har aldrig tänkt på detta innan när jag läst Harry Potter men det finns verklige

Månadens film

Summer of ’85 (2020)

Svt har “Pridesommar” så jag har sett på queer film. Den första augustidagen såg jag Summer of ’85, eller Été ’85, som är originaltiteln, som utspelar sig i en solstänkt badort på Normandies kust sommaren, ja just det – 1985. Filmen är löst baserad på romanen Dansa på min grav och har mycket vibes som påminner om mästerliga Call me by your name – åttiotal, en första kärlek som fullständigt knockar en, en några år äldre charmig kille (som dessutom råkar vara judisk) förför en lite yngre kille, sommar, sol och bad, en tjej i bakgrunden. Ja nu när jag radar upp likheterna är de faktiskt väldigt många, och det summerar kanske filmen ganska bra – precis som Call me by your name är Summer of -85 en vacker rulle om queer, ung kärlek, och precis som med Call me by your name vill man liksom in i filmen, till de pastelliga färgerna, saltstänket, solen, erotiken (som är bland är snudd på elektrisk). Men till skillnad från Call me by your name når Summer of -85 inte samma briljans. Icke desto mindre är det en sevärd film om magin – men också the agony – of the first real love, och jag bangar aldrig en queer film. 3,5 av 5 blir mitt betyg!

Sorry we missed you (2019)

Jag såg detta brittiska drama av regissören Ken Loach som också gjort I, David Blake, och blev så ledsen. Det här är socialrealism och filmen skildrar hur gig-ekonomin gör tillvaron till total misär för de som finns längst ner på botten, som arbetar 14 timmar om dagen och ändå inte får vardagen att gå ihop. Filmen handlar om det strävsamma paret Rick och Abby som på varsitt håll arbetar med olika gig – Abby jobbar inom äldrevården och för betalt per besök, men måste själv bekosta resorna mellan besöken och får ingen betalning för restiden. Rick får ett “erbjudande” om att bli “self-employed” på ett franchise-bolag som levererar paket. Här kan man inte ta ledigt, utan då måste man själv hitta ersättare, och gör man inte det får man 100 pund i böter. Sådan är gig-ekonomin och ser sorgligaste är att den inte bara existerar på film utan att det är såhär verkligheten ser ut. Som ni hör är det inte en direkt happy film men den var bra och sevärd men som sagt, så jävla deprimerande. Mycket bra skådespel från alla inblandade men ja, det sorgligaste är att för många är detta inte skådespel eller film utan vardag. Foodoora, Uber, Bolt, olika elsparkcykel företag. Du står för dina egna arbetskläder och arbetsredskap, du får mer betalt ju snabbare du jobbar och gud nåde dig om du är sen för då kommer du få dåliga recensioner av kunden. Fyfan. Jag fucking hatar kapitalismen. Filmen får iaf 3,5 av 5, betyget dras ner lite främst som sagt för att den är så deppig, skådespeleriet är briljant.

Alone with you (2021) (?)

En psykologisk skräckis vi valde ut från Drakenfil som visserligen är creepy, har några jump scares och absolut är sevärd, men också lite… märklig? Helt okej! 2,5 av 5.

Kommentera här

En cykelhelg

Förra helgen, den nittonde till tjugonde augusti, hade jag, Olivia och mamma bokat in för införlivandet av mammas födelsedagspresent. Vi har uppenbarligen upplevelse-tema på födelsedagspresenter i år – pappa fick ju paddling i Vättlefjäll av Olivia och mig. Mamma hade önskat sig cykling, så cykling fick det bli. Det var stekhett förra lördagen, och vi möttes hos Olivia vid elva-tiden för proviantering och en kaffe. När vi väl figure:at out vem som skulle ha vilken cykel (tanken var egentligen att mamma skulle låna Emils men hans framgaffel var liksom stelt framåt hela tiden vilket var lite obehagligt att cykla med) gav vi oss iväg söderut längs Dag Hammarskjöldsleden med rikting mot Särö! Via de flådiga villorna längs med havsbandet (riktiga mansions) och Billdal tog vi lunchpaus vid havet ungefär en och en halv timme in i cyklingen. Wraps med hummus, kylt vin som mamma hade med, och kaffe.

Sen, vid kanske fyratiden eller så, kom vi fram till vårt resmål: ett AirBnb i Lervik som vi hyrt för natten. Där lastade vi av våra grejer och sen åkte vi ner till Lerviks hamn för att spana in restaurangen och badplatsen. Mamma fotade våra vällåsta cyklar 🙂

Ett dopp blev det innan Olivia och jag åkte iväg och provianterade på en matbutik några km bort, och sen var det fri lek och göra i ordning sig för kvällen. Vi skulle käka på hamnkrogen i Lerviks hamn – veganburgare med tryffel majonnäs (utan för min del). Så mysigt att hänga!!! Vi tog också en liten promenad på klipporna efter maten.

Sen bar det av hem och då hade något mycket spännande inträffat: elen hade försvunnit! Vi blev genast mycket törstiga eftersom även vattnet var eldrivet. Vi satt således med tända ljus till läggdags och pluggade in cykelbatterierna i hopp om att strömmen skulle komma tillbaka under natten vilket den gjorde. Phiew! Dagen efter käkade vi frukost och väntade ut lite duggregn, och sen bar det av tillbaka mot Göteborg. Inte riktigt lika vackert som dagen innan då det varit så soligt, men ändå en otroligt fin cykelled. Nästan ingen sträcka är bilväg och är det det är det grusväg omgivet av grönska och/eller hav. Leden går både i skog, äng och längs havet och det är verkligen supervackert! Rekommenderar starkt den här etappen av Kattegattleden (från Göteborg till Kungsbacka, även om vi inte åkte hela vägen till Kungsbacka utan stannade i Lervik).

På väg hem stannade vi på ett av Lisbeth rekommenderat café i Billdals park som jag inte minns namnet på men som var väl värt ett besök. Bra utflyktsmål från södra Gbg! Här passade vi också på att ta några bilder för att föreviga denna minnesvärda lilla miniresa. Så himla fint var det! Känns som jag får bättre och bättre relation med min familj för varje år, kanske handlar det om att bli vuxen? Hur som helst väldigt tacksam för dem i alla fall.

Som ni ser var det regnigt i Billdal men lagom till vi kom till södra Gbg sprack solen upp och det blev ett dopp i havet innan vi var tillbaka

Födelsedagspresenten

I lördags skulle jag få del två av min födelsedagspresent från familjen! Första destination, klockan fem, var Brewers på Magasinsgatan för en riktigt god öl. Jag tog en hazy IPA förstås, vad annars?! Nästa destination var Super sushi på Drottninggatan, där middag intogs. Sushirolls till förrätt och en amazing ramen till varmrätt. Nästa och sista destination var Star karaoke!!! WHAT?! Totalt oväntat och så kul! Har bara gjort karaoke en gång tidigare och har då varit lite skeptisk pga folk sjunger så… Dåligt? Men nu körde jag ju med musikproffs a.k.a. min familj och Are och då lät alltid åtminstone relativt bra. Vi blandade gamla dängor med Billie Eilish och Linkin Park, drack drinks och hade det superkul! Otrolig överraskning som jag absolut kan tänka mig göra igen.

Efter karaoken gick vi vidare till Puta Madre för en nattfösare, innan vi skiljdes åt. Så bra present! Så bra att det var planerat till slutet av sommaren också, har sett fram emot detta i flera veckor utan att riktigt veta vad det ska vara. Tack världens finaste familj <3333

Elva sorters svamp

Denna söndag bjöd på fint väder så jag fick med mig Are ut i skogen för promenad och svampplockning. Vi fick i Lexbybergen som blivit min nya favorit-plats nära Kortedala! Mer folktomt än Bergsjön, och mer skogigt såattaäga.

Vi plockade massor av sorter: gul kantarell, trattkantarell, rödgul taggsvamp, blek taggsvamp, gulkremla, blodriska, skäggriska, pepparriska, blodsopp, brunsopp och tegelsopp. Sopparna skar jag upp och torkade, resten hamnade i en stuvning som vi åt med pasta toppat med persilja som alltid är gott till svamp tycker jag. Riskorna förvällde jag två gånger eftersom de är så kallade “finska riskor” som är skarpa i smaken. Utöver dessa ätliga sorter hittade och artade vi även oätlig gallsopp (vilket var första gången för mig!) giftig lakritsriska (som blöder genomskinlig vätska istället för vit, också första gången jag artat den) och pepparkremla. Det var första gången jag hittat en giftig kremla men det var otroligt tydligt – den verkligen brände på tungan. Känns skönt att ha artat en sådan också! 🙂

Ramsvikslandet

Är hos mamma och pappa i Spekeröd, min bästa plats på jorden. Har plockat massor med svamp och idag har vi varit på Ramsvikslandet i Bohuslän och promenerat.

Juli 2023

Månadens känsla

Lite besviken över att vädret varit piss, men glad över att jag ändå gjort så otroligt mycket under juli månad!!

Månadens mat

Definitivt Sofies goda frallor som jag bakat massor av gånger sedan jag åt dem i Köpenhamn när jag var på besök hos Alex, Sofie och Falke. Minimal arbetsinsats (man behöver inte ens knåda) och fantastiskt resultat.

Månadens soundtrack

Har såklart lyssnat på massa olika låtar och artister men en återkommande är Baltimore med Nina Simone så det får vara Månadens soundtrack. Är besatt.

Månadens firanden

Mammas födelsedag den 9 juli firades i Spekeröd med pompa och ståt. Eller ja, med mys i alla fall. Mamma hade gjort otrolig hemmagjort blåbärsglass och saffransglass bland annat. Omnomnom.

Månadens resor

Jag var i Köpenhamn 10-12 juli, och hälsade på Alex, Sofie och Falke. Det var mycket mysigt.

Malmö 12/7

På väg hem från Köpenhamn stannade jag till ett slag i Malmö 12-13 juli och hälsade på Daisy. Vi åt ramen på Möllan och hade det mysigt.

Sen nästa vecka bar det vidare till Bornholm med Mim 17-21 juli, vilket jag skrivit om här. Vi hike:ade, lagade och åt god mat, snackade om allt möjligt (men mest relationer och politik, förstås), badade och tittade på Bornholms vackra vyer. Samt var liiite nerviga över huruvida vår bil skulle klara av färjan tillbaka till Sverige, men det gick ju bra trots allt 🙂

Den sista resan för månaden var Dalsland med Daisy och Lise 25-29 juli. Det var den resan som blev planerad sist, eller ja, vi hade bestämt datum sedan länge men vad vi skulle fylla dessa datum med var oklart ganska länge. Till slut blev det alltså Dalsland, närmare bestämt en liten röd gullig stuga fem minuter från en liten sjö, där vi spenderade tre dagar med att läsa böcker, äta god mat, promenera och prata. Det var så mysigt och vilsamt!! Vi konstaterade efteråt att det är inte ofta som man hänger med folk konstant i fyra dagar (de sov en natt hos mig och Are innan) och inte känner sig socialt trött efteråt, men så var det. Tror det är en kombo av att vi är ganska synkade i vad vi ville göra (lägga oss tidigt, sitta och läsa, gå i skogen) och att det bara helt enkelt är ganska avslappnat häng? Tycker mycket om dem. <3

Månadens böcker

Det hann bli många utlästa böcker i juli! Sju stycken närmare bestämt.

Din stund på jorden – Wilhelm Moberg (1963)

“Vad jag sorglöst förslösade, blev det bäst tillvaratagna”. Dessa vackra och vemodiga ord skrev jag ner när jag hörde dem läsas upp i denna lilla pärla från 1963, tio år innan Wilhelm Moberg begick suicid. Och kanske är detta ett slags avskedsbrev, för det är en hyllning till livet och det som varit, men också en sorgeyttring över det som aldrig blev. En klassiker som är minst lika läsvärd som Utvandrarna och Invandrarna. Läs den! Skrev om här.

How race survived US history – David Roediger (2011)

En bok jag löste för kursen om rasismens historia jag läser nu över sommaren, som i sex kapitel plus prolog och epilog förklarar hur ras kunde överleva det amerikanska frigörelsekriget från England på 1700-talet, självständighetsförklaringen 1776 och konstitutionen med dess storartade anspråk om att “all men are born equal”, inbördeskriget och det slutgiltiga avskaffandet av slaveriet 1863, Jim Crow och medborgarrättsrörelsen 100 år senare, ända fram till Obama. Rasismen peakade under Jim Crow, mellan inbördeskriget och första världskriget och den segregering och det monstruösa våld som riktades mot svarta men även andra icke önskvärda grupper som kineser och ursprungsbefolkningen under denna tid, men is still alive and kicking, även under Obama. Boken behandlar ju USA och ibland kan de amerikanska referenserna vara något svårbegripliga, speciellt som det är en komplicerad fackbok, men ändå läsvärd och lärorik!

Boy swallows universeTrent Dalton (2018)

En fantastisk ungdomsbok om 13-åriga Eli Bell och hans stumme bror August, och deras ibland ganska mörka liv bland droger och kriminalitet, i resan mot frågorna till svaren. Boken har mycket gemensamt med I’ll give you the sun av Jandy Nelson men det är mycket mörkare här. Det älskvärda med boken är barnets/tonåringens naiva men också roliga perspektiv på det hela. Läs!! Skrev om här.

Harry Potter and the philosopher’s stone (1997) och Harry Potter and the chamber of secrets (1998) – J.K. Rowling.

‘Nough said. Ibland är det bara så skönt att läsa trygg och familjär litteratur som man vet till 100 % är asbra, som man direkt kommer in i och som är lättläst. ÄLSKAR Harry Potter-böckerna och nu äger jag hela sviten på engelska. Tog således upp dem för lite enkel litteratur nu i juli och hann läsa ettan och tvåan och halva trean på ett kick. Vilsamt.

Det ohyggliga arvet – Christian Catomeris (2017)

Det ohyggliga arvet av Christian Catomeris är en fackbok som på ett systematiskt sätt går igenom svensk rasism från medeltiden till modern tid, utifrån ett antal rasstereotyper: afrikanen, asiaten, orientalen, samen, juden, finnen, “tattare” (resande) och romer. Varje kapitel belyser alltså Sveriges bild av dessa grupper under historiens gång, med nedslag både i populärkultur som filmer och böcker och i konkret politik. Mycket viktig och allmänbildande bok som alla borde läsa. Skrev om här.

Racism – a short history – George M. Fredrickson (2003)

Det här är en ca 120 sidor lång exposé över rasismens historia, exklusive en läsvärd bilaga om termen “rasism”. Fredrickson definierar här rasism som dels en idé om att det finns raser (det gör det inte rent biologiskt – alla människor tillhör rasen homo sapiens sapiens) och att dessa raser besitter medfödda (och därmed oföränderliga) egenskaper, och dels att samhället, genom statlig sanktion, organiseras utifrån den här idén d.v.s. med aktivt isärhållande av de olika “raserna” och i extremfall utrotning av den underordnade gruppen (som var fallet i Nazityskland). Boken ägnas sedan åt att, utifrån denna definition, gå igenom rasismens historia och dess kulmen (Nazityskland, Apartheid-Sydafrika och Jim Crow-USA). Mycket läsvärd! Skrev om här.

Månadens filmer

Clara Sola (2021)

Vi såg Clara Sola på Draken film, en lågmäld, vacker, magisk film. Draken film beskriver filmen som “Magisk realism, religiös mysticism och omhuldade ondska när en helgonförklarad, kuvad 40-årig oskuld gör sexuell revolt i Nathalie Álvarez Meséns Guldbaggebelönade debut” och det tycker jag sammanfattar filmen ganska väl. Här får vi möta Clara, boendes i en liten by på den costarikanska landsbygden, som otvunget kommunicerar med djur och har ett speciellt, nästan magiskt, band till naturen. Samtidigt ses hon av sin mor och av befolkningen i byn som ett helgon, som har mött Maria, Nuestra Madre. Clara ombeds bota sjukdomar och välsigna byborna, men själv lever hon ett väldigt begränsat liv under moderns ständigt vakande ögon. Men någonting väcks i Clara när Santiago kommer till byn, ett frö till en frigörelse.

Filmen vad mångbottnad och vacker, en hyllning till naturen och en känga till kristendomen. Mycket sevärd! 4 av 5.

Blackberry (2023)

Såg denna på Hagabion med Mim och blev starkt påmind om The Hummingbird project från 2018 som har typ samma tema. D.v.s. några tech-killar som kommer på nåt (i Blackberry den första smartphone, i Hummingbird nån slags kabel) som revolutionerar tekniken och gör dem asrika/framgångsrika/cocky men som sedan också blir deras fall. Filmen är helt okej och lite rolig på sina ställen och jag ger den 2,5 av 5.

The royal affair (2012)

Såg om denna rulle med Alicia Wikander och Mads Mikkelsen om triangeldramat mellan den danske kungen Christian VII, som var psykiskt sjuk, hans drottning Caroline Mathilde som han behandlade tämligen kallt, och kungens livläkare Johann Struensee, som å ena sidan hjälper kungen genom hans nycker men också är en upplysningarna som blir förälskad i drottningen. Egentligen är det kanske inte kärleksdramat som är det intressanta utan den lysande gestaltningen av denna tid, då Upplysningen står för dörren med krav på emancipation, samtidigt som adeln klamrar sig fast vid sin makt. 4 av 5

Sjätte sinnet (1999)

Are och jag bjöd spontant över Olivia och Emil för att kolla på denna gamla skräckrulle, eftersom den fanns på SvtPlay. Tydligen visste alla utom jag om plot-twisten trots att ingen av oss hade sett den, men trots att jag visste att det skulle vara en plot-twist var den ändå ganska twist:ig (fast antagligen inte så twist:ig som den hade varit om jag inte vetat om att det skulle vara en plot-twist – nu räknade jag ut vad det skulle vara relativt snabbt, före Are till och med vilket jag är mycket stolt över). Hur som helst en sevärd film, det är inte för intet det är en hyllad skräck/thriller, men tyvärr märks det att den är föråldrad. Den har ändå åldrats med viss värdighet, men som sagt, det märks att den gjordes för nästan 25 år sen. Hur som helst sevärd, jag ger den 3,5 av 5. Och vad den handlade om…? Ja, men en liten pojke med ett sjätte sinne 🙂

Rurangi (2020)

Som en del av SVT:s “Pridesommar”-satsning (yaay) visades denna fina lilla film om transaktivisten Caz som efter tio år och en transition senare återvänder till sitt barndomshem Rurangi på den Nya zeeländska landsbygden. Hemkomsten blir dock svår eftersom det också innebär att komma ut. En fin liten film som (utan att avslöja för mycket) tack och lov inte är totaldeppig utan lyckas väva samman transkamp, ursprungsbefolkningen maoris rättigheter och till och med miljökamp. Så lite, lite krystat och skriv-på-näsan blir det på slutet men allt är förlåtet. En queer film, vad mer kan man begära? 3,5 av 5.

Kommentera här

Page 1 of 271

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén