Category: 1. Vardag

Därför tar kärleken slut (2018) och To Paradise (2022)

I april läste jag två böcker: fackboken Därför tar kärleken slut (2018) av den israeliska sociologen Eva Illouz (aka husgurun Liv Strömquists inspiration för seriealbumet Den rödaste rosen slår ut) samt To Paradise av Hanya Yanagihara (2022). Jag börjar med att berätta om den första, för det relaterar nämligen till den andra.

Därför tar kärleken slut – Eva Illouz (2018)

Ok, så Därför tar kärlek slut är alltså en sociologisk studie över kärlek, sexualitet och relationer i (sen)moderniteten, utifrån ett antal intervjuer som Eva Illouz genomfört, där hon frågat om kärlek, sex, relationer och relationsskapande. Bokens huvudtes är ungefär att kärlek, sexualitet och relationer i dagens kapitalistiska samhälle har, som en följd av den sexuella revolutionen, omformats på mer eller mindre omvälvande sätt, som gjort att kärleksrelationer idag är mycket mer instabila och oklara än före det moderna samhällets intågande, vilket obönhörligen leder just till att, som titeln antyder, kärleken tar slut. De fyra sätt på vilket sexualitet har omformats som en följd av den sexuella revolutionen är enligt Illouz följande:

1. Kroppen och dess biologiska drifter har frånkopplats själen – kroppen har blivit ett kött

Innan den sexuella revolutionen var kroppen förknippad med kulturen eller med sinnet – kropp och själ var ett. Detta kan t.ex. illustreras av den kristna föreställningen om att ett par genom könsakten efter ett giftermål blir till “ett kött”. Det fysiska (kroppen) förenades med det sinnliga (själen). Men i och med den sexuella revolutionen så bröts den sexuella kroppen lös från denna förening, och blev en egen immanent referenspunkt. Kroppen hade egna naturliga drifter, frånkopplat själen/sinnet, som styrdes av rent fysiologiska/biologiska faktorer som nervändar och hormoner. Som Illouz (2018, s.83) skriver: “följden av att utsättas för vetenskapens rationella blick blev densamma som för naturen: den tömdes på all mening som förband det att vara en person mer mer vittfamnande kosmologiska eller moraliska föreställningar om jaget”. Kroppen blev helt enkelt ett kött, med vissa egna rent biologiska drifter, eller som Illouz (2018, s.84) formulerar det: den sexuella kroppen har blivit immanent, “en självrefererande punkt, åtskild från andra kroppar och personer”.

2. Man har fler sexpartners under livet – sex har blivit ett område inom vilket man samlar på sig erfarenhet

Det har helt enkelt blivit mer accepterat att ha sex före äktenskapet, och att ha många sexpartners. Sex uppfattas alltmer som ett område inom vilket man skaffar sig erfarenhet, och man kan därmed också uppnå en viss sexuell kompetens eller status (till skillnad från för bara ett par decennier sedan då det faktum att man inte haft sex var lika med högt socialt anseende, åtminstone för kvinnor).

3. Kärleksrelationer har styckats upp i tre delar – äktenskap, känslor och sex – som är frånkopplade varandra, vilket gjort att relationer kännetecknas av ett stort mått av ovisshet.

Enligt Illouz så är en tredje följd av den sexuella revolutionen att den äktenskapliga, den emotionella och den sexuella dimensionen av kärleksrelationer frånkopplats varandra, och existerar på olika sociala nivåer med olika regler och normer. Dessa tre nivåer har blivit autonoma, så till den grad att den sexuella dimensionen av relationer är oberoende av ett känslomässigt utbyte (den emotionella dimensionen) eller ett gemensamt familjeliv (den äktenskapliga dimensionen). Detta, menar Illouz, har lett till att relationer rent generellt blivit väldigt osäkra och ovissa, eftersom det kan vara oklart exakt i vilken dimension man befinner sig i och dessutom har de olika dimensionerna olika regler och normer. I den sexuella känner man exempelvis inte nödvändigtvis något moraliskt ansvar gentemot den andra, medan man gör det i den emotionella. Heterosexuella kontakter har alltså delats upp i tre olika banor som inte nödvändigtvis är kopplade till varandra.

4. Sexualmoralen har omdefinierats till en “procedurmässig samtyckesetik”

Som Illouz skriver så är frågor om renhet och synd inte längre aktuella referenspunkter i sexualmoralen, utan samtycke. Samtycke har alltså blivit den främsta etiska diskursen när det gäller sex – och Illouz menar inte att detta är dåligt på något sätt – men det har haft en omvälvande påverkan på relationer.


Illouz menar att dessa fyra förändringar är en ny grund på vilken heterosexuella relationer ingås, som tillsammans både gjort sexualiteten “extremt mottaglig för marknadens värden” (Illouz 2018, s.87) men också utplånat det rituella i relationer, som idag istället präglas av ovisshet och vad Illouz kallar “negativ socialitet” (alltså att man avslutar relationer). lllouz illustrerar upplösandet av det rituella kring relationer (något Durkheim skulle kalla anomi, alltså upplösning av normer) med hur de normer som tidigare hört uppvaktningen (courtship) till har försvunnit. Före det moderna industrisamhällets ankomst så BÖRJADE kärleksrelationer med att mannen tydligt uttryckte sina känslor och sin intention – efter att ha setts kanske en eller två gånger kunde en man deklarera att “jag älskar dig, låt mig uppvakta dig”. Det var alltså väldigt tydligt redan från start vad mannens intentioner var (att gifta sig) och vad hans känslor var (kärlek). Detta, menar Illouz, gör att det fanns en stabil grund att stå på. Detta arrangemang gav också kvinnan den enda makten som hon hade: att säga nej till giftermålet efter uppvaktningens slut. Men hon behövde aldrig fundera på vad mannen egentligen menade, eller tolka hans tvetydiga signaler – han hade bestämt sig för att gifta sig med henne och det var (oftast) upp till henne att säga ja eller nej till detta erbjudande.

I dagens samhälle, menar Illouz, är det mer eller mindre tvärtom. Det är idag ofta, vilket flera av intervjupersonerna vittnar om, väldigt oklart vad intentionen hos de inblandade är, och vilken relation man över huvud taget har. Vad vill han? Vad menar han? Är vi ihop nu eller inte? Grunden är oklar, intentionen är oklar, relationen är oklar, vilket alltså beror på de här fyra fundamentala förändringarna som skett på relationernas område, vilket Illouz inte värderar på något sätt, men analyserar. Allt detta skapar enligt Illouz en osäkerhet som förhindrar de inblandade från att ha någon grund att bygga något på, för dörren mot något annat står hela tiden öppen.

I seriealbumet Den rödaste rosen slår ut av Liv Strömquist (2019) undersöker hon just varför kärleken tar slut, eller snarare varför den kanske aldrig ens börjar. Boken börjar med Leonardo DiCaprio, som tydligen haft jättemånga relationer (med flickvänner som alla ser typ likadana ut) som aldrig håller.

I boken använder Strömquist Illouz som källa, och förklarar hennes tes på ett som vanligt väldigt pedagogiskt sätt.

Till vänster har vi 1800-talsmänniskor som säger såhär: “Det viktigaste är att respektera sexuell heder!”; “Och monogamins normer!”; “Självklart ligger vi inte med främlingar vi träffat på fyllan”; “Eller skiljer oss för att vi ‘slutat vara kära’”. Denna sexualmoral har alltså helt förändrats i och med att sexualiteten släppts fri under 1900-talet, och till höger har vi en bild som visar dagens sexualmoral, med moderna människor som säger såhär: “Det viktigaste är att bekräfta den ömsesidiga fryheten, symmetrin och autonomin”; “SJÄLVKLART slutar man vara ihop om det känns fel!”; “Självklart väntar man inte tills äktenskapet och har bara sex med en person hela livet! Det vore livsförnekande!”. Pedagogiskt!


Parallellt med när jag läste boken Därför tar kärleken slut tittade jag också på Netflix-serien Queen Charlotte som är en spinoff på Bridgerton. Serien är helt okej, men något jag tänkte på var hur TYDLIGT relationer gjordes annorlunda på den tiden, jämfört med idag, och hur TYDLIGT sexualmoralen var helt annorlunda då jämfört med nu. Känslorna är så stora i serien, och de uttrycks väldigt tidigt i relationen, och väldigt tydligt, det är “jag älskar dig” och “låt mig gifta mig med dig” nästan från att knappt känna varandra. Precis i linje med det Illouz skriver, och i stark kontrast till idag, där folk har svårt att commit:a. Det blir extra tydligt i en scen där Charlottes son uttrycker rädsla och oro inför ett stundande äktenskap med en kvinna han knappt känner, han säger: “tänk om jag inte älskar henne?”. Och Queen Charlotte svarar: “men älskade vän, äktenskap handlar inte om känslor, det handlar om att VÄLJA din maka, varje dag, och fortsätta välja henne”. Detta är ju i princip motsatsen till dagens relationsbyggande, som är starkt känslobetonat, “om du inte är kär längre, dumpa honom” och “om du inte känner nåt efter två date:r är det dags att gå vidare”, ungefär så. Relationer bygger i princip enbart på känslor idag och då var det tvärtom (även om vissa äktenskap förstås var kärleksäktenskap). Men de flesta äktenskap i i alla fall överklassen var ändå strategiska, och oavsett om man från början älskade varandra eller inte så var det bara att gilla läget, och LÄRA sig älska den andra, genom att ständigt fortsätta välja den, varje dag.

Illouz argumenterar förstås inte för att vi ska återinföra arrangerade äktenskap, och hon är inte heller emot känslostyrda relationer på något sätt (vilket hon betonar i inledningen) men detta nya sätt att bygga relationer på, är ändå en förklaring till varför relationer så ofta tar slut idag, jämfört med för 200 år sedan.


To Paradise – Hanya Yanagihara (2022)

To Paradise är en tegelsten på över 700 sidor, uppdelad i tre delar: den första som utspelar sig i ett fiktivt Nordamerika på slutet av 1800-talet, där gayäktenskap är tillåtna i The Free States och där gränserna är något annorlunda än idag; i New York och Hawai’i på slutet av 1900-talet; och i en dystopisk framtid på 2040-talet fram till 2090-talet, då pandemierna och klimatförändringarna gett upphov till en alltmer auktoritär stat.

Eftersom man redan från början vet att boken består av tre delar, blir man först väldigt nyfiken på hur alla delar egentligen skall vävas ihop. Men sedan dras man in så mycket i historian att man glömmer bort att det finns två ytterligare delar av boken. Den första delen kretsar kring överklassonen David Bingham och hans rastlösa liv i The Free States med uppvaktning, besök på herrklubbar och volontärarbete på skolan som drivs i familjen Binghams namn. Det var i och med den skildrade uppvaktningen à la 1800-tal som jag tänkte på Eva Illouz Därför tar kärleken slut, för åter igen är det så tydligt vilken annorlunda sexualmoral det var då (även om boken som sagt skildrar ett parallellt förflutet där gayäktenskap är tillåtna, även om de i The Free States oftast är arrangerade). Hur som helst bryts huvudpersonen Davids tristess en dag då han träffar Edward, en man som visserligen kommer från en helt annan samhällsklass, men som får Davids hjärta att fladdra på ett sätt som det aldrig tidigare gjort. Samtidigt blir han ju också uppvaktad av en hederlig gentleman, som från dag nummer ett varit väldigt tydlig med sin intention – han vill gifta sig. Och precis när det är som mest spännande lämnas David åt sitt öde, och vi som läsare dyker istället ned i 1990-talets New York där AIDS-pandemin skördar offer. Även denna del drar med en direkt, och även denna del lämnar en med fler frågor än svar, men det är inte på ett irriterande sätt, det finns nämligen fortfarande en, om än mycket subtil, koppling mellan de olika historierna. Sista delen är som mest spännande – den utspelar sig ömsom på 2040-talet och framåt, ömsom på 2090-talet, och långsamt vecklar en dystopisk värld post-pandemi ut sig.

Jag tyckte verkligen mycket om denna bok. Den är så smart, så lång (men inte för lång), och så medryckande. Helt annorlunda än den tidigare Ett litet liv, men samtidigt går vissa teman igen – som manliga relationer, queerhet, och förstås, skådeplatsen för hela dramat – New York. Rekommenderar denna bok å det starkaste!!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Category: 1. Vardag

  • Därför tar kärleken slut (2018) och To Paradise (2022)

    I april läste jag två böcker: fackboken Därför tar kärleken slut (2018) av den israeliska sociologen Eva Illouz (aka husgurun Liv Strömquists inspiration för seriealbumet Den rödaste rosen slår ut) samt To Paradise av Hanya Yanagihara (2022). Jag börjar med att berätta om den första, för det relaterar nämligen till den andra.

    Därför tar kärleken slut – Eva Illouz (2018)

    Ok, så Därför tar kärlek slut är alltså en sociologisk studie över kärlek, sexualitet och relationer i (sen)moderniteten, utifrån ett antal intervjuer som Eva Illouz genomfört, där hon frågat om kärlek, sex, relationer och relationsskapande. Bokens huvudtes är ungefär att kärlek, sexualitet och relationer i dagens kapitalistiska samhälle har, som en följd av den sexuella revolutionen, omformats på mer eller mindre omvälvande sätt, som gjort att kärleksrelationer idag är mycket mer instabila och oklara än före det moderna samhällets intågande, vilket obönhörligen leder just till att, som titeln antyder, kärleken tar slut. De fyra sätt på vilket sexualitet har omformats som en följd av den sexuella revolutionen är enligt Illouz följande:

    1. Kroppen och dess biologiska drifter har frånkopplats själen – kroppen har blivit ett kött

    Innan den sexuella revolutionen var kroppen förknippad med kulturen eller med sinnet – kropp och själ var ett. Detta kan t.ex. illustreras av den kristna föreställningen om att ett par genom könsakten efter ett giftermål blir till “ett kött”. Det fysiska (kroppen) förenades med det sinnliga (själen). Men i och med den sexuella revolutionen så bröts den sexuella kroppen lös från denna förening, och blev en egen immanent referenspunkt. Kroppen hade egna naturliga drifter, frånkopplat själen/sinnet, som styrdes av rent fysiologiska/biologiska faktorer som nervändar och hormoner. Som Illouz (2018, s.83) skriver: “följden av att utsättas för vetenskapens rationella blick blev densamma som för naturen: den tömdes på all mening som förband det att vara en person mer mer vittfamnande kosmologiska eller moraliska föreställningar om jaget”. Kroppen blev helt enkelt ett kött, med vissa egna rent biologiska drifter, eller som Illouz (2018, s.84) formulerar det: den sexuella kroppen har blivit immanent, “en självrefererande punkt, åtskild från andra kroppar och personer”.

    2. Man har fler sexpartners under livet – sex har blivit ett område inom vilket man samlar på sig erfarenhet

    Det har helt enkelt blivit mer accepterat att ha sex före äktenskapet, och att ha många sexpartners. Sex uppfattas alltmer som ett område inom vilket man skaffar sig erfarenhet, och man kan därmed också uppnå en viss sexuell kompetens eller status (till skillnad från för bara ett par decennier sedan då det faktum att man inte haft sex var lika med högt socialt anseende, åtminstone för kvinnor).

    3. Kärleksrelationer har styckats upp i tre delar – äktenskap, känslor och sex – som är frånkopplade varandra, vilket gjort att relationer kännetecknas av ett stort mått av ovisshet.

    Enligt Illouz så är en tredje följd av den sexuella revolutionen att den äktenskapliga, den emotionella och den sexuella dimensionen av kärleksrelationer frånkopplats varandra, och existerar på olika sociala nivåer med olika regler och normer. Dessa tre nivåer har blivit autonoma, så till den grad att den sexuella dimensionen av relationer är oberoende av ett känslomässigt utbyte (den emotionella dimensionen) eller ett gemensamt familjeliv (den äktenskapliga dimensionen). Detta, menar Illouz, har lett till att relationer rent generellt blivit väldigt osäkra och ovissa, eftersom det kan vara oklart exakt i vilken dimension man befinner sig i och dessutom har de olika dimensionerna olika regler och normer. I den sexuella känner man exempelvis inte nödvändigtvis något moraliskt ansvar gentemot den andra, medan man gör det i den emotionella. Heterosexuella kontakter har alltså delats upp i tre olika banor som inte nödvändigtvis är kopplade till varandra.

    4. Sexualmoralen har omdefinierats till en “procedurmässig samtyckesetik”

    Som Illouz skriver så är frågor om renhet och synd inte längre aktuella referenspunkter i sexualmoralen, utan samtycke. Samtycke har alltså blivit den främsta etiska diskursen när det gäller sex – och Illouz menar inte att detta är dåligt på något sätt – men det har haft en omvälvande påverkan på relationer.


    Illouz menar att dessa fyra förändringar är en ny grund på vilken heterosexuella relationer ingås, som tillsammans både gjort sexualiteten “extremt mottaglig för marknadens värden” (Illouz 2018, s.87) men också utplånat det rituella i relationer, som idag istället präglas av ovisshet och vad Illouz kallar “negativ socialitet” (alltså att man avslutar relationer). lllouz illustrerar upplösandet av det rituella kring relationer (något Durkheim skulle kalla anomi, alltså upplösning av normer) med hur de normer som tidigare hört uppvaktningen (courtship) till har försvunnit. Före det moderna industrisamhällets ankomst så BÖRJADE kärleksrelationer med att mannen tydligt uttryckte sina känslor och sin intention – efter att ha setts kanske en eller två gånger kunde en man deklarera att “jag älskar dig, låt mig uppvakta dig”. Det var alltså väldigt tydligt redan från start vad mannens intentioner var (att gifta sig) och vad hans känslor var (kärlek). Detta, menar Illouz, gör att det fanns en stabil grund att stå på. Detta arrangemang gav också kvinnan den enda makten som hon hade: att säga nej till giftermålet efter uppvaktningens slut. Men hon behövde aldrig fundera på vad mannen egentligen menade, eller tolka hans tvetydiga signaler – han hade bestämt sig för att gifta sig med henne och det var (oftast) upp till henne att säga ja eller nej till detta erbjudande.

    I dagens samhälle, menar Illouz, är det mer eller mindre tvärtom. Det är idag ofta, vilket flera av intervjupersonerna vittnar om, väldigt oklart vad intentionen hos de inblandade är, och vilken relation man över huvud taget har. Vad vill han? Vad menar han? Är vi ihop nu eller inte? Grunden är oklar, intentionen är oklar, relationen är oklar, vilket alltså beror på de här fyra fundamentala förändringarna som skett på relationernas område, vilket Illouz inte värderar på något sätt, men analyserar. Allt detta skapar enligt Illouz en osäkerhet som förhindrar de inblandade från att ha någon grund att bygga något på, för dörren mot något annat står hela tiden öppen.

    I seriealbumet Den rödaste rosen slår ut av Liv Strömquist (2019) undersöker hon just varför kärleken tar slut, eller snarare varför den kanske aldrig ens börjar. Boken börjar med Leonardo DiCaprio, som tydligen haft jättemånga relationer (med flickvänner som alla ser typ likadana ut) som aldrig håller.

    I boken använder Strömquist Illouz som källa, och förklarar hennes tes på ett som vanligt väldigt pedagogiskt sätt.

    Till vänster har vi 1800-talsmänniskor som säger såhär: “Det viktigaste är att respektera sexuell heder!”; “Och monogamins normer!”; “Självklart ligger vi inte med främlingar vi träffat på fyllan”; “Eller skiljer oss för att vi ‘slutat vara kära’”. Denna sexualmoral har alltså helt förändrats i och med att sexualiteten släppts fri under 1900-talet, och till höger har vi en bild som visar dagens sexualmoral, med moderna människor som säger såhär: “Det viktigaste är att bekräfta den ömsesidiga fryheten, symmetrin och autonomin”; “SJÄLVKLART slutar man vara ihop om det känns fel!”; “Självklart väntar man inte tills äktenskapet och har bara sex med en person hela livet! Det vore livsförnekande!”. Pedagogiskt!


    Parallellt med när jag läste boken Därför tar kärleken slut tittade jag också på Netflix-serien Queen Charlotte som är en spinoff på Bridgerton. Serien är helt okej, men något jag tänkte på var hur TYDLIGT relationer gjordes annorlunda på den tiden, jämfört med idag, och hur TYDLIGT sexualmoralen var helt annorlunda då jämfört med nu. Känslorna är så stora i serien, och de uttrycks väldigt tidigt i relationen, och väldigt tydligt, det är “jag älskar dig” och “låt mig gifta mig med dig” nästan från att knappt känna varandra. Precis i linje med det Illouz skriver, och i stark kontrast till idag, där folk har svårt att commit:a. Det blir extra tydligt i en scen där Charlottes son uttrycker rädsla och oro inför ett stundande äktenskap med en kvinna han knappt känner, han säger: “tänk om jag inte älskar henne?”. Och Queen Charlotte svarar: “men älskade vän, äktenskap handlar inte om känslor, det handlar om att VÄLJA din maka, varje dag, och fortsätta välja henne”. Detta är ju i princip motsatsen till dagens relationsbyggande, som är starkt känslobetonat, “om du inte är kär längre, dumpa honom” och “om du inte känner nåt efter två date:r är det dags att gå vidare”, ungefär så. Relationer bygger i princip enbart på känslor idag och då var det tvärtom (även om vissa äktenskap förstås var kärleksäktenskap). Men de flesta äktenskap i i alla fall överklassen var ändå strategiska, och oavsett om man från början älskade varandra eller inte så var det bara att gilla läget, och LÄRA sig älska den andra, genom att ständigt fortsätta välja den, varje dag.

    Illouz argumenterar förstås inte för att vi ska återinföra arrangerade äktenskap, och hon är inte heller emot känslostyrda relationer på något sätt (vilket hon betonar i inledningen) men detta nya sätt att bygga relationer på, är ändå en förklaring till varför relationer så ofta tar slut idag, jämfört med för 200 år sedan.


    To Paradise – Hanya Yanagihara (2022)

    To Paradise är en tegelsten på över 700 sidor, uppdelad i tre delar: den första som utspelar sig i ett fiktivt Nordamerika på slutet av 1800-talet, där gayäktenskap är tillåtna i The Free States och där gränserna är något annorlunda än idag; i New York och Hawai’i på slutet av 1900-talet; och i en dystopisk framtid på 2040-talet fram till 2090-talet, då pandemierna och klimatförändringarna gett upphov till en alltmer auktoritär stat.

    Eftersom man redan från början vet att boken består av tre delar, blir man först väldigt nyfiken på hur alla delar egentligen skall vävas ihop. Men sedan dras man in så mycket i historian att man glömmer bort att det finns två ytterligare delar av boken. Den första delen kretsar kring överklassonen David Bingham och hans rastlösa liv i The Free States med uppvaktning, besök på herrklubbar och volontärarbete på skolan som drivs i familjen Binghams namn. Det var i och med den skildrade uppvaktningen à la 1800-tal som jag tänkte på Eva Illouz Därför tar kärleken slut, för åter igen är det så tydligt vilken annorlunda sexualmoral det var då (även om boken som sagt skildrar ett parallellt förflutet där gayäktenskap är tillåtna, även om de i The Free States oftast är arrangerade). Hur som helst bryts huvudpersonen Davids tristess en dag då han träffar Edward, en man som visserligen kommer från en helt annan samhällsklass, men som får Davids hjärta att fladdra på ett sätt som det aldrig tidigare gjort. Samtidigt blir han ju också uppvaktad av en hederlig gentleman, som från dag nummer ett varit väldigt tydlig med sin intention – han vill gifta sig. Och precis när det är som mest spännande lämnas David åt sitt öde, och vi som läsare dyker istället ned i 1990-talets New York där AIDS-pandemin skördar offer. Även denna del drar med en direkt, och även denna del lämnar en med fler frågor än svar, men det är inte på ett irriterande sätt, det finns nämligen fortfarande en, om än mycket subtil, koppling mellan de olika historierna. Sista delen är som mest spännande – den utspelar sig ömsom på 2040-talet och framåt, ömsom på 2090-talet, och långsamt vecklar en dystopisk värld post-pandemi ut sig.

    Jag tyckte verkligen mycket om denna bok. Den är så smart, så lång (men inte för lång), och så medryckande. Helt annorlunda än den tidigare Ett litet liv, men samtidigt går vissa teman igen – som manliga relationer, queerhet, och förstås, skådeplatsen för hela dramat – New York. Rekommenderar denna bok å det starkaste!!

    Leave a Reply

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

    I april läste jag två böcker: fackboken Därför tar kärleken slut (2018) av den israeliska sociologen Eva Illouz (aka husgurun Liv Strömquists inspiration för seriealbumet Den rödaste rosen slår ut) samt To Paradise av Hanya Yanagihara (2022). Jag börjar med att berätta om den första, för det relaterar nämligen till den andra. Därför tar kärleken…

  • April 2024

    Hur var april?

    Oj, nu minns jag knappt för att det var så länge sen det var april. Men det var väl gött att det blev vår? Och att vi snart skulle flytta till hus? 🙂

    Vad gjorde du för socialt i april?

    Jag och Mim hängde på hotell en natt i Varberg och läste böcker och spa:ade. Det var underbart. Rekommenderar detta hotell, och Leninbadet, som var prisvärt och veganvänligt!

    Dagen efter hotellnatten åkte vi direkt till Klara på våffelbrunch. Det var myz.

    Olivia fyllde 27 och det bjöds på utsökt trerätters.

    Popp och jag tog en fika i solen.

    Och Valborg “firades” på en bergstopp vid Bergsjön tillsammans med Ellen!

    Och Are!

    Vad såg du för film?

    Såg Svinalängorna och den var toppen. Såg också klart säsong två av Amy Deasismonts (eller hur man stavar) serie “Thunder in my heart” som golvade mig. Så jävla bra!

    Vad läste du för böcker?

    Därför tar kärleken slut (2020) och To Paradise (2022) – recensioner kommer!

    Vad åt du för mat?

    Skagenröra-mackan på Olivias födelsedag var great.

    Det åts också mycket god mat på ballen! T.ex. detta:

    Leave a Reply

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

    Hur var april? Oj, nu minns jag knappt för att det var så länge sen det var april. Men det var väl gött att det blev vår? Och att vi snart skulle flytta till hus? 🙂 Vad gjorde du för socialt i april? Jag och Mim hängde på hotell en natt i Varberg och läste…

  • Mars 2024

    Hur var mars?

    Hoppfull! Vår i luften, ljusare kvällar och morgnar (nu har jag inte längre lampa ens på morgonen när jag cyklar hemifrån 06.15!), kul på jobbet, snart husägare!

    Har det blivit nån scenkonst i mars?

    Jo men du det har det faktiskt! Mim och jag var och såg Göteborgsduon Glitterfittans revy på Teater Aftonstjärnan den 9e mars och det var mycket trevligt och bra och vi var exakt rätt målgrupp (30ish och postfeminist) och därför såg alla exakt ut som vi (kort hår, white skin, docs, högmidjade jeans, tatueringar, typ). Jag och mamma var också och såg Hilda på Stadsteatern som var helt OK.

    Har du läst nåt i mars?

    Jovars! Läste ut En dag i Ivan Denisovitjs liv från 1962, på rekommendation från Olivia (dock för ungefär tre år sedan apropå att jag pratade om att jag borde läsa Dostojevskij eller Tolstoj och Olivia istället sa att jag borde läsa denna mycket mer lättillgängliga). Läste också ut Jävla karlar av Andrev Walden (2023), och började med fackboken Därför tar kärleken slut av Eva Illouz, eftersom min husguru Liv Strömquist har pratat om henne mycket.

    Har du sett nån kul TV/film?

    Jag har sett Roma från 2020 (?), en stillsam klasskildring i svartvitt som utspelar sig i Mexiko på 1970-talet. 3,5 av 5.

    Har också sett Nomadland från 2020 (?) och den var visserligen inte dålig men inte heller fantastisk vilket jag blev lite besviken på, trodde den skulle vara bättre. 3 av 5 får den.

    Sen har jag kollat på diverse dokumentärer och serier, bl.a. Love is blind Sweden (oförskämt fängslande), Young Royals säsong 3 (loved it, även om första säsongen är bäst) och den tillhörande BTS-dokumentären, Framtiden och AI på SvtPlay, två avsnitt av nya Ronja Rövardotter (dåligt barnskådespeleri som vanligt, kommer ej kolla vidare, speciellt då man saknar Lena Nyman, Allan Edwall m.fl.), Rapport (lol) mm mm.

    Några kul sociala grejer?

    Jovars, påsk bland annat, det var mycket trevligt om än lite för tidig påsk. Så långt kvar till nästa lov (Kristi Himmelsfärd) nu. Vi åt otrolig mat och eldade mycket blygsam påskbrasa.

    Månadens mat?

    Svårt att säga en maträtt så, men Ellens libanesiska lunch går till historien. Hon bjöd in det forna bokklubbsgänget och ba: “Jag har jättemycket vindolmar, kom och ät lunch”.

    Hur har träningen sett ut i mars?

    Det klättras mycket just nu, och det spelas beach. Är hooked på båda dessa sporter. Här är en bild som jag tog efter min och Ares sedvanliga fredagsklättring då det fortfarande var liiite lite sol och jag därför premiärade årets första glass (ny smak – blåbär cookie!).

    Jag och mamma skulle klättrat en måndag i början av mars men det var så fint väder så vi (jag) stöpte om planerna till uteträning på Kvibergs hinderbana istället, vilket jag förstås ville föreviga.

    Sen har det tränats på som vanligt. Känner mig just nu väldigt stark vilket jag ville skryta med och därför tog en bild vars skuggor framhäver detta:

    Något sista du ska skryta med innan vi avslutar?

    Ja faktiskt!!! Den 6e mars höll jag EU-rollspel med mina tvåor inom juridikkursen Rätten och samhället (en kurs jag undervisar i utan att ha läst ett enda högskolepoäng juridik så jag har lärt mig JÄTTEMYCKET om juridik det senaste läsåret). Det gick i alla fall så JÄVLA bra!!! Alla elever var nöjda enligt utvärderingarna jag gjorde (det var endast en som skrev att det var, quote, “helt okej” nedan alla andra hade positiva åsikter) och jag styrde upp det som en queen ensam med 60 elever (med litte stöttning från min kollega lisa i början av dagen) då han jag skulle haft rollspelet med blev sjuk. Är mycket mycket stolt över mig själv och eleverna för denna bedrift som made front page i Trollhättans lokaltidning!

    Hur var mars? Hoppfull! Vår i luften, ljusare kvällar och morgnar (nu har jag inte längre lampa ens på morgonen när jag cyklar hemifrån 06.15!), kul på jobbet, snart husägare! Har det blivit nån scenkonst i mars? Jo men du det har det faktiskt! Mim och jag var och såg Göteborgsduon Glitterfittans revy på Teater…

  • Vår i luften

    Är det en vårig kvällshimmel jag skådar där bakom huskroppen??? Ja det är det!!!!

    Är det en vårig kvällshimmel jag skådar där bakom huskroppen??? Ja det är det!!!!

  • Februari 2024

    Hur har du känt dig?

    Helt ok i början, mycket glad på slutet pga ARE OCH JAG GICK OCH BLEV HUSÄGARE! LÄNGTAR SÅ MYCKET!!!

    Vad har du tänkt?

    • Va krångligt med husköp
    • Sjukt att man redan första året som lärare tänker på vad man ska göra sen, eftersom det är så slitigt
    • Sånt himla genidrag att snacka med grannarna till det hus man vill buda på
    • Vad är rimligt pris att betala för ett hus???
    • Va KUL med husköp!!!
    • Ska nog inte plugga vid sidan om jobbet nästa läsår så jag kan läsa mer romaner som jag gör nu för satan va bra böcker jag  läst denna månad
    Jag när jag provcyklade sträckan till numera vårt (!!) hus från Trollhättan central. Det tog 30 min dit och 25 hem!!

    Vad har du läst?

    Statistisk verktygslåda 0 av Mimmi Barmark och Göran Djurfeldt, för min delkurs i kvantitativ metod inom sociologi B. Bra grundbok där jag kände igen mig i början men där det blev rätt så komplicerat ändå på slutet, med bivariat analys och signifikanstest och P-värde och allt vad det är.

    Women, race and class av Angela Davis (1981). En alternativ historiebok om kvinnokamp, klasskamp och civil rights-kamp som borde ingå i varje historiakurs med fokus på USA och/eller rasism. Skrev om här.

    Allegro Pastell av Leif Randt (2020). Läste jag iförsig egentligen ut i januari men jag skrev inte om den förrän i februari, här. En bok om den moderna människan. Skrev om här.

    Stacken av Annika Norlin a.k.a. Säkert! (2023). Hennes debutroman (efter novellsamlingen Jag ser allt du gör) som var helt m a g i s k. Skrev om här.

    Håller på med Systrarna av Jonas Hassen Khemiri (2023) efter att ha hört om den i En varg söker sin podd, där Caroline lovordade den. Med rätta!! Den är jättebra!! Så skönt att jag läser en statistikkurs just nu som inte kräver massa läsning av kurslitteratur för nu har jag tid att läsa romaner igen 🙂

    Vad har du gjort?

    Förutom att köpa hus och läsa böcker då menar du? Tja, jag hade sport”lov” vilket innebar jobb i form av planering de första dagarna men det är för att bespara mig själv framtida stress och jag hann också med annat. Och det är ju skönt bara att inte vara på jobbet. Avundas alla som kan/får jobba hemifrån!!! Sen var jag i Uppsala och Stockholm en sväng och hälsade på Lise och Erik och det var mycket mysigt!!!

    Ja och så firade ju jag och Are två år tillsammans också! Om kärlek vid första ögonkastet finns så var det nog ändå det närmsta jag kommit. Är så glad för honom. Så här fint hade han gjort det:

    Hur går det med nyårslöftet?

    Du menar det att äta ute en gång i månaden? Jo men det går bra, jag lyckades (se bilden ovan med Lise).

    Klart slut februari vi ses i mars

    Det bästa var som sagt att jag blev husägare tillsammans med “mitt hjärtas fröjd och eviga längtan”

    Ni som fattar ni fattar

    Hur har du känt dig? Helt ok i början, mycket glad på slutet pga ARE OCH JAG GICK OCH BLEV HUSÄGARE! LÄNGTAR SÅ MYCKET!!! Vad har du tänkt? Vad har du läst? Statistisk verktygslåda 0 av Mimmi Barmark och Göran Djurfeldt, för min delkurs i kvantitativ metod inom sociologi B. Bra grundbok där jag kände…

  • Husägare

    Idag hände detta – vi blev husägare!!! Till Tranebo Lärkebo 4 i Trollhättans kommun. Nu börjar det!!! 😍

    Idag hände detta – vi blev husägare!!! Till Tranebo Lärkebo 4 i Trollhättans kommun. Nu börjar det!!! 😍

  • Januari 2024

    Hur har du känt dig?

    Ändå bra tror jag? Summa summarum? Jobbigt att börja jobba igen dock. Så jobbigt att jobba heltid. Men kände mig ändå utvilad efter jullovet after all.

    Vad har du gjort?

    Nyår firades i Spekeröd (även om det tekniskt sett var i december). God mat åts, och Ellen var där. Skrivit tenta som jag fick VG på. Börjat jobba igen, energized efter ledighet (som försvann efter ungefär en vecka). Sett filmer på filmfestivalen. Klättrat. Börjat leta hus med Are! Fått lånelöfte! Vart på examensceremoni när min bästa person blev färdig socionom!

    Vad har du läst?

    Har skummat en jäkla massa akademiska artiklar om education for sustainable development för en doktorandansökan. Har läst Allegro pastell och Women, race and class men den senare har jag inte hunnit läsa ut ännu.

    Vad har du sett för film/TV?

    Good will hunting (1997)

    Såg åtminstone halva innan jag gav upp pga trött – det var inte jag som valde den och ja, den föll mig inte riktigt i smaken helt enkelt.

    This is going to hurt (2021)

    Briljant brittisk TV-serie i sju avsnitt. Lite Grey’s anatomy-feeling fast mindre cringe, mindre alarmism och mer brittisk sarkasm + queert. Kul men också lite deppigt. Finns på HBO. Rekommenderar!

    Tillsammans (2000)

    En film jag och Are såg om (fast han hade aldrig sett den) pga, ja, bra? 🙂

    The hunger games (2012)

    En klassiker som håller måttet riktigt bra! Så många episka scener.

    The hunger games – catching fire (2013)

    Same. Nough said.

    Hur har du känt dig? Ändå bra tror jag? Summa summarum? Jobbigt att börja jobba igen dock. Så jobbigt att jobba heltid. Men kände mig ändå utvilad efter jullovet after all. Vad har du gjort? Nyår firades i Spekeröd (även om det tekniskt sett var i december). God mat åts, och Ellen var där. Skrivit…

  • En kylig dag och slut på jullov

    Idag var det sista dagen på jullovet, imorgon börjar verkligheten igen. Känner mig ändå ganska pepp! Så skönt också för snart är det ju sportlov igen! 😀 Ska bara jobba sex veckor och sen lite respit. Vårterminen går ju alltid snabbt och jag har ändå planerat upp mina kurser åtminstone en månad framåt i detalj, och hela terminen på ett övergripligt plan så det känns bra.

    De senaste dagarna har varit kyliga. Det har varit soligt och krispigt, men idag när jag tog en promenad med Jonna i Norsesund var det snarare grådisigt men samtidigt flera minusgrader. Den galningen hoppade ändå i plurret!! Men vackert var det 🙂

    Den sista bilden var från min mobil och de andra från Jonnas. Hon måste ha mycket bättre filter??? Blev så grått på min bild?? Haha.

    Som sagt, imorgon börjar vardagsrutinerna igen. Men innan dess ska jag läsa ut Harry Potter och se nåt avsnitt av någon dokumentär eller så. Vi hörs!!

    Idag var det sista dagen på jullovet, imorgon börjar verkligheten igen. Känner mig ändå ganska pepp! Så skönt också för snart är det ju sportlov igen! 😀 Ska bara jobba sex veckor och sen lite respit. Vårterminen går ju alltid snabbt och jag har ändå planerat upp mina kurser åtminstone en månad framåt i detalj,…

  • Utelunch

    Ett nyårslöfte jag gett mig själv är att äta utomhus minst en gång i månaden, så idag checkade jag av januari!

    Såg typ ingenting när jag tog bilden men var ju tvungen att ha bildbevis för *bloggen* haha. Promenerade runt Bergsjön och tog motsatt håll mot vad brukar ta för att komma till utkikspunkterna mot Kviberg på slutet av rundan, där jag satte mig för att äta min matlåda.

    Ett nyårslöfte jag gett mig själv är att äta utomhus minst en gång i månaden, så idag checkade jag av januari! Såg typ ingenting när jag tog bilden men var ju tvungen att ha bildbevis för *bloggen* haha. Promenerade runt Bergsjön och tog motsatt håll mot vad brukar ta för att komma till utkikspunkterna mot…

  • December 2023

    Hur var december?

    Blandat och upp och ner. Hade mycket att göra på jobbet med slutet på terminen, men inte så det blev överväldigande. Har gjort min första termin på MÅG nu och överlevt och till och med mer än så tror jag! Jag trivs! 🙂 Den allra sista jobbdagen kom jag dock aldrig fram pga tågkrångel haha. Tog denna bild någonstans mellan Trollhättan och Göteborg, finklädd och allt, men kom aldrig fram:

    Hur var jul och nyår?

    Det bästa med julen var nog den 23e då det var så fint väder och vi gick ut på en promenad i skogen och stekte korv i en solfläck. Ozzy var med också och det var bara väldigt mysigt och härligt. Julen var fin under omständigheterna, men det var skönt att komma hem på annandagen. Även nyår var fin! Vi fick bortfall pga att Mim blev sjuk men vi var fem tappra själar (Are, jag, Olivia, Emil och Ellen) som firade i Spekeröd och det blev riktigt trevligt! Jag hade gjort förrätt i form av filodegsrutor (skulle egentligen varit smördeg) med ett lager ost och sedan stuvad grönkål + citronzest eller stuvade kantareller + rårörda lingon. Olivia och Emil hade ordnat huvudrätt i form av biffar med ugnsrostad potatis och en fantastisk rödvinssås och Are hade gjort chokladpaj till efterrätt. Vi lekte mörkgömme i sedvanlig ordning mitt i natten!

    Vad såg du för TV/film i december?

    Scener ur ett äktenskap (1974)

    Jag bestämde mig för att se den här klassikern en fredagkväll då jag var ensam hemma. Jag såg de första två timmarna den kvällen och sista delen några dagar senare. Insåg dock nu när jag ska skriva detta att det jag sett är den nedklippta filmversionen à tre timmar – originalmanuset är drygt 100 minuter till. Hur som helst.

    “Filmen” (eeh..) är speciell. Den består nästan bara av en enda lång konversation mellan två äkta makar – gestaltade av Liv Ullman och Erland Josephsson – och deras till synes perfekta äktenskap. Men man förstår redan i öppningsscenen – ett slags intervju av dem som ett lyckat par – att det är för bra för att vara sant. Och det är det ju förstås. Han har en annan kvinna och vill skiljas. Filmen gestaltar sedan deras fragmentariska relation efter avslöjandet, och hur makten förflyttar sig mellan de båda parterna – ibland har hon makten och ibland har han den.

    Även om dialogen ibland känns lite overklig, speciellt från Johan (Josephsson), så är det utan tvekan en sevärdig film och jag tror att det stundtals overkliga i samspelet nog beror mer på att det är en gammal film än något annat – sättet man interagerar med varandra hinner ju förändras på ett halvt sekel (!) som det ändå är sedan filmen gjordes. Och Liv Ullman är ju briljant som vanligt.

    Mean girls (2004)

    Efter en tråkig nyhet ville jag och Are se något enkelt och lättsmält gärna med nåt jultema så vi såg Mean girls för den hade Are aldrig sett och det finns en julscen (när de dansar till Jingle Bell Rock ni vet). Trots sina år på nacken funkar den ändå fortfarande, förutom hela “grew up in Africa”-grejen kanske (känns outdated att inte specificera vilket av alla länder hon skulle ha vuxit upp i). Men förutom det som sagt så funkar den sändå! Lättsmält light-feminism-komedi 🙂

    The Lord of the Rings: The fellowship of the ring – extended edition (2001)

    Förra julen blev jag sjuk och jag och Are kunde inte åka till Spekeröd förrän på eftermiddagen på själva julafton och då var jag fortfarande lite shaky. Vi spenderade sjukdagarna med film-marathon och såg alla Lotr-filmer extended edition och bestämde då att det får bli en jullovstradition. Nu hann vi då tyvärr bara se den första men så får det vara. Hur som helst en episk och fantastisk film som ju alla vet, och det är så värt att se extended edition för det är en massa extra roliga scener som klippts bort där karaktärerna fördjupas lite mer som man får se. En mycket bra scen i extended edition är tex när the fellowship skall lämna Rivendell och Frodo, som går först, precis när de går ut genom portarna frågar Gandalf åt vilket håll Mordor ligger. Kul ju!

    Triangle of sadness (2022)

    Såg Ruben Östlunds hype:ade satir igen efter att ha förlorat omröstningen mot Emil, Olivia och Ade och den är ju helt okej även om det är lite on-the-nose så att säga.

    Vad läste du för böcker i december?

    En dag ska jag bygga ett slott av pengar – Evin Ahmad

    Läste om den här godingen till och från jobbet en dag, för att vi nästa år kommer jobba med klass, ras och kön med mina ekonomi-tvåor och den här boken tar upp det. En rapp autofiktionär (eller självbiografisk?) kortroman om att växa upp längst ut på Blåa linjen och aldrig riktigt passa in, varken där eller på den prestigefyllda scenskolan. Underbart språk och utläst på drygt en timme. Rekommenderar starkt!!

    Cities in a world economy – Saskia Sassen (2020)

    En bok för min sociologikurs som jag “läste” (eller snarare skumläste) som handlar om just det titeln avslöjar dvs städers roll i en global ekonomi. Temat på delkursen är moderniteten och i boken tas för moderniteten (eller kanske senmoderniteten/postmoderniteten – det beror på vem man frågar) centrala teman upp, såsom finansmarknaden, ökad migration, globalisering, gig-ekonomin, o.s.v. Det är mycket data i boken och alla kapitel var inte toppenintressanta men det som handlade om ojämlikhet tyckte jag var mest intressant. Där står det bland annat om hur städer blivit centrum både för eliten – de högavlönade finans- och bolagsanställda tjänstemännen med koldioxidintensiv livsstil – och för det absoluta bottenskiktet som jobbar med olika tjänster (men även inom produktion) relaterat till toppskiktet – även högkvarter för multinationella bolag behöver ju exempelvis städare, och många av dessa högavlönade tjänstemän outsourcear hushållsarbete till lågavlönade migrantarbetare som arbetar under osäkra arbetsvillkor.

    Harry Potter and the half Blood Prince

    Japp då var sjätte boken i ordningen utläst. Underbar som vanligt, även om det nu börjar bli riktigt dark.

    Cartographies of diaspora: contesting identities – Avtar Brah (1996)

    Ytterligare en bok jag “läste” (eller snarare skummade) för min sociologikurs. Om intersektionalitet.

    Nåt annat kul i december?

    Jag har klättrar mer!! Det har varit jättekul, speciellt att jag och Are har klättrat så mycket ihop 🙂 Har lärt känna Jonna. Utvecklat vänskapen med Ellen (vi firade ju nyår ihop som sagt). Hängt med Mim och Alex och familjen. 🙂

    Hur var december? Blandat och upp och ner. Hade mycket att göra på jobbet med slutet på terminen, men inte så det blev överväldigande. Har gjort min första termin på MÅG nu och överlevt och till och med mer än så tror jag! Jag trivs! 🙂 Den allra sista jobbdagen kom jag dock aldrig fram…