Archive for the ‘Vardagsbetraktelser’ Category

Falun

Thursday, October 21st, 2021

Jag har spenderat några dagar i Falun! Och det har varit sååååå mysigt. Thomas och Ulrika ursäktade sig för att de inte hunnit pyssla om mig men jag har tbh tyckt det varit enbart mysigt att få vara med i deras vardag, från morgonkaoset till hämtning, middag och läggning, och däremellan föräldraledig-utflykter och en och annan plugg/jobbtimma. Har helt ärligt blivit mer inspirerad att skaffa barn hahaha. Det rycker i livmodern om man säger så. Gustaf tycker jag är lättast – han är i en sån underbar ålder där man liksom kan hänga ihop och han berättar så roliga grejer, men världen är liksom fortfarande öppen när man är i 3-6-årsåldern eller så, man är fortfarande ganska oförstörd av normer och allt är liksom möjligt. I somras ville exempelvis Gustaf veta varför jag hade håriga ben men han undrade bara genuint eftersom han inte brukar se det på kvinnor och det fanns inget dömande. Ingrid är 15 månader och ganska skeptisk mot nya människor men hon har i alla fall lärt sig mitt namn 🙂 (alltså inte att säga det, hon pratar inte ännu, men hon vet vem jag är). Men jag tycker det är svårare med så små barn – jag vet inte riktigt hur man ska vara med såna små människor för jag har ju ingen erfarenhet alls av bebisar. Erik är också roligt att få hänga med och höra hans resonemang och tankar om skolan och vi åkte massa roliga vattenrutschbanor på vattenland i tisdags, men som tween är man kanske inte riktigt lika intresserad av sin storkusin som lillbrorsan är haha.

Vi har gått upp tidigt och ätit frukost och i alla fall igår lämnade jag Gustaf på förskolan. Där har jag även hämtat två gånger – så himla mysigt! I tisdags var vi på Aquanova, ett vattenland i Borlänge, där det var två timmars full aktivitet (utmattande för övrigt – inte bara att bada utan också bara det mentala att hålla koll så ingen drunknar eller gör sig illa haha). Men så mysigt!

Igår var vi på länsmuséet och sedan fikade vi och åkte upp och spanade på gruvan. Gustaf var mycket fascinerad av filmen om Gustav Vasa och jag lämnade in ett formellt klagomål till museet över det faktum att de helt suddat ut ett stycke queer historia då det inte fanns en enda omnämning av Selma Lagerlöf som lesbisk! Sofie Elkan och Valborg Olander fanns med, men deras relationer beskrevs endast som ”kärleksfulla vänskaper” när Selma i själva verket var en riktig lesbisk heartbreaker som hade en mångårig kärleksrelation med Sofie Elkan och senare samtidigt också inledde en med Valborg Olander så det blev ett slags triangeldrama. Muséet sa att de var på g med att rätta till detta – tur!

Gruvan var också mäktig att se – tydligen försedde den hela Europa med koppar i flera hundra år, men peaken var på 1600-talet då 2/3 av Europas koppar kom från Falun. Roligast för Ingrid var att leka tittut under trappan med Gustaf, haha.

Nu sitter jag på tåget, jag har sex timmars tågresa framför mig som jag ska ägna åt jobb och plugg tänkte jag. Tack för den här gången Falun och finaste familjen! 🙂

På väg till Amsterdam

Friday, September 17th, 2021

Jaha nu är det freeeeeeeedag och jag är på väg till Amsterdam! Lång resa ahead: sitter nu på Öresundståget ner till Malmö där jag gör ett litet stopp för att äta middag med Daisy som numera bor där, sen åker jag över till Köpenhamn och därifrån går bussen 21.20. Har laddat med naturgodis, en extra tröja, öronproppar, en nerladdad film och inte mindre än två kuddar för att få en någorlunda natt. Det var en nitlott att åka i kavaj sist – var visserligen snyggt men inte bekvämt att sova i lol. För skojs skull kollade jag vad flygbiljetterna kostade och fan, det är i samma prisklass eller billigare. Att det ska behöva vara så!? Att den resa som är så mycket mer destruktiv för klimatet ändå ska vara billigare än den som är mer skonsam? Att det ska behöva vara en klassfråga att stanna på marken? Vad är det för fel på denna vääääääärld.

Ahja nog om det här är jag nu på tåget:

Jag och Paulina träffades sist i slutet av juli så det var ungefär en och en halv månad sen sist. Det är vårt max har vi bestämt, två månader (som det var sist) är för långt. Men nu bor hon ju i alla fall liiiite närmre 🙂 Dock ska vi faktiskt till Bryssel redan imorgon: vi ska på en festival som blev flyttad från i somras till just det här datumet efter att vi redan bestämt att jag skulle komma så jag får tag along med henne och hennes syrror men det blir kul. 🙂 På söndag ska jag äntligen få träffa hennes föräldrar!!!! AAH. Crazy, vi har varit ihop i more or less två år nu och jag har fortfarande inte träffat dom men nu är det dags. Är lite nervös p.g.a. man vill ju göra ett bra intryck plus de har aldrig sett Paulina med en tjej förut? Men det ska väl gå braaaa.

Imorse hade jag lektion med min favoritklass 9B, kul att 9B var min favoritklass förra terminen också haha. Detta är alltså de som var 8B förra terminen och nu har jag ju lärt känna dem ordentligt och de är så fina och roliga att ha. Vi håller på med samhällsekonomi just nu och nästa vecka ska vi prata om penningpolitik och finanspolitik, det blir kul! Är lite ledsen för att jag ska lämna dem snart, jag hade gärna stannat men får inte ihop det tidsmässigt med att plugga 150 % då 50 % av det är VFU på Polhem. Hade kanske gått an om det bara var distansplugg men nu ska jag vara på plats på Polhem och dessutom vara ansvarig över två moment i två olika kurser med två olika lärare.

Jag var förresten på möte på Polhem i onsdags och jag känner mig SÅ pepp!! Jag ska vara med en samhällstvåa i deras sociologi-kurs (det fanns inte som ämne när jag gick gymnasiet men har nu blivit ett som samhällarna läser, KUL!), där jag ska vara ansvarig över att utarbeta (d.v.s. planera, undervisa, bedöma – med guidning och handledning såklart) ett moment om klass och kön. Det gillar man ju (: De ska få läsa Marx, Bourdieu och nån genusteoretiker, antagligen Butler, och så ska de få analysera två böcker utifrån de här teorierna kring klass, kapital och kön. Och sen ska jag vara med en ekonomitvåa och en annan lärare där jag i en Samhällskunskap 2-kurs kommer vara ansvarig för ett moment med utvecklingsteorier, där de ska få den historiska bakgrunden från 50-talet och framåt och läsa postkoloniala teorier och analysera olika länder utifrån detta. Wow! Alltså det är UNDERBART att vara på högstadiet för man skapar verkligen relationer med eleverna, men jag ser verkligen framåt att få gå in mer i ämnet och kunna ta upp mer avancerade saker såsom olika teoretiker och att använda deras teorier för att anaysera olika händelser, skeenden, entiteter mm.

Ahja nog om mig, nu måste jag plugga. Konflikthantering är det som gäller nu i min kurs i socialpsykologi. Glad freeedag

Tropisk natt??

Thursday, September 9th, 2021

Young Royals

Sunday, August 29th, 2021

Sedan i juli har jag varit som besatt av Netflix nya original-serie Young Royals. Jag älskade den. Jag vet inte riktigt varför, men den kändes så jävla mycket bara? När jag började titta såg jag tre avsnitt på raken, och följande dag resterande tre. Detta var i juli när serien släpptes, och jag har sedan dess hunnit se om hela serien ett flertal gånger (tror jag är uppe i fem nu, och då räknar jag inte alla behind the scenes-klipp, TikTok-videos och annat material som läggs upp i en strid ström på sociala medier haha). Har även -håll i er nu – skaffat Instagram igen endast för att kunna följa the main actors Edvin Ryding och Omar Rudberg samt regissör Rojda Sekersöz och screenwriter Lisa Ambjörn (och sen råkade jag kanske lägga till några fler konton när jag ändå höll på…. la ju ner instagram för länge sen för det tog för mycket tid, jag fick bara bekräftelse för mina snygg-bilder och dessutom fyllde jag ett megatech-företags fickor med pengar. Bryr mig tydligen inte om detta längre hahaha vem e jag?) Ahja nog om instagram och nu till Young Royals a.k.a. det bästa som hänt på Netflix. Vad handlar serien om då?

Young Royals': New Netflix Teen Series About A Young Swedish Prince

Huvudpersonen i serien är prins Wilhelm, spelad av Edvin Ryding (som man bland annat sett tidigare som Fröken Frimans adoptivson i Svt:s Fröken Frimans krig och i Josephine Bonebuschs aktuella Svt-serie Älska Mig), som hamnat i blåsväder efter en blöt utekväll. Nu sätts han (mot sin vilja) på Hillerska internatskola för att “om han inte kan undvika sådana situationer så får man se till att de inte kan uppstå” som drottningen (spelad av Perniella August) uttrycker det. På Hillerska, bland de andra rikemansbarnen, är Wilhelm uppskattad och alla vill hänga med kungligheten, men Wilhelm är obekväm och olycklig i sin kungliga roll. Ganska snabbt får Wilhelm dock upp ögonen för arbetarklassgrabben Simon (som tidigare The FO&O-medlemmen Omar Rudberg skådespel-debuterar som). Simon, som kallas för “sossen” av Wilhelms pompöse syssling August (Malte Gårdinger) som också går på skolan, är en så kallad “extern” och går tillsammans med sin syster Sara (Frida Argento) på Hillerska genom stipendium. Och ja, även om Simon till en början är mycket skeptisk till monarkin så slår det gnistor om Simon och Wilhelm. 🙂

Omar Rudberg | Explore Tumblr Posts and Blogs | Tumgir
Love, The Phantoms — Young Royals | Official Teaser | Netflix

Young Royals är i klass med SKAM (speciellt säsong tre) i det att man lyckats casta otroliga skåespelare, inte för att vara så unga utan trots att de är så unga. Edvin Ryding är ju gammal i gemet men många av de andra är debutanter, inklusive supporting head actor Omar Rudberg, och alla gör det så jävla bra. Dessutom är regin (Rojda Sekersöz, som t.ex. tidigare gjort Dröm Vidare) galant, och tillsammans med manusskript-författaren Lisa Ambjörn (just nu Svt-aktuell med serien Sjukt) har hon gjort Young Royals till ett mästerverk.

Love, The Phantoms — Young Royals | Official Teaser | Netflix
Love, The Phantoms — Young Royals | Official Teaser | Netflix
Love, The Phantoms — Young Royals | Official Teaser | Netflix
dailyxray - Tumblr blog | Tumgir

Det är relaterbart, och det känns så jävla mycket. Även om det inte är många som kan känna igen sig i att vara adlig och gå på en pretto internatskola, så kan alla känna igen sig i de känslor och situationer en tonåring tampas med. Ångest, viljan att passa in och bara vara som alla andra, hur sociala medier är en självklar del av handlingen, acnen (tonåringar får faktiskt, till skillnad från många amerikanska tv-serier där high school-ungdomar spelas av 25-åringar, får se ut som tonåringar gör), åtråhet, osäkerhet, den första kärleken. För det är framför allt det som Young Royals har: young loooooooooove och allt vad det innebär: trånande blickar, stulna kyssar, trevande beröringar, heartache and agony. Och en hel del eye candy. Speciellt Omar Rudberg som spelar Simon, omg omg omg omg så het? Tror det är hans androgynitet (som privatperson framför allt). Han skådespelardebuterar som sagt och hans porträtt av Simon är riktigt träffsäkert. Jag älskar också att [SPOILER ALERT] Simon, som som sagt är arbetarklass och dessutom latino, får vara den som är stark, vet vem han är och har vetat det sen länge.

ch: omar Tumblr posts - Tumbral.com
Stuck at home since 2020 — YOUNG ROYALS - EPISODE ONE

Bäst är dock Edvin Rydberg som den unge prins Wilhelm av Sverige. Hur han levandegör Wilhelms inre frustration och ilska över maktlösheten över sitt eget liv, men samtidigt ger honom ömhet och känslighet.

tina's lake of thoughts — // young royals + delicate by taylor swift ~ gifs ...
ch: wilhelm | Explore Tumblr Posts and Blogs | Tumgir

I produktionen har intimitetskoordinatorn Sara Arrhusius varit involverad. Hon säger att “man förväntar sig inte att en skådespelare ska hoppa från ett tak utan repetition eller säkerhetslina. Då kan man inte heller förvänta sig att de ska ställa sig nakna framför kameran eller kyssa en kollega utan repetition och säkerhetstänk”. Så himla bra grej!? Och scenerna är så otroligt skickligt gjorda med fantastiskt skådespeleri – och med mycket jobb med säkerhet och samtycke bakom vilket ju är extra viktigt när skådespelarna är såpass unga. (Och heta, just sayin’).

young royals | Explore Tumblr Posts and Blogs | Tumgir
Young Royals: Teen Romance Done Right - blueprint
fem — May I present to you: my absolute favorite gifs of...

Ååååh, Young Royals kändes så mycket. [SPOILER ALERT]. Jag älskar att ingen någonsin behövde komma ut. Att problemet för Wilhelm inte var att han gillade en kille, utan att han är kunglig. Kronprins till och med. Älskade alla skådespelare och deras insatser, även birollerna som legendariska Maddie (Nathali Varli) och Felice (Nikita Ugglas) med så höga krav på sig själv. Älskade att den populäraste tjejen inte är vit och smal. Älskade allt det relaterbara. Älskade att serien var gay. Älskade, trots att det var så jävla sorgligt, slutet. Det kommer ju definitivt bli en fortsättning, det fattar man ju.

Pin by sun on wilmon/edmar in 2021 | Young, Royal, Omar

Och nu, innan jag avslutar, lite ögongodis på Omar Rudberg:

Belgien

Sunday, July 25th, 2021

För en vecka sedan (det vill säga i söndags den 18 juli) påbörjade jag resan mot Belgien och Paulina! Tjoho! 🙂 Jag skickade rapporter under hela resan:

13:30 Antigentest avklarat!
16:45 På SJ-tåg söderut!
18:50 Snabbt byte till Öresundståg i Lund
20:10 Paus i Köpenhamn (de kollade inte på mitt test-certifikat…………..)
21:10 På nattbussen söderut!
9:50 Efter en obekväm natt framme i Amsterdam Sloterjik på måndagsmorgonen! (De hade fortfarande inte kollat mitt negativa testresultat)
11:00 På sista flixbussen mellan Amsterdam och Bryssel! I Nederländerna (och Belgien) obligatoriskt med munskydd i kollektivtrafiken.

Var framme i Bryssel klockan 13.45 på måndagen och tog från Bryssel Norra ett citytåg söderut då Paulinas föräldrar bor i the suburbs söder om centrum. På stationen mötte Paulina mig strax innan kl 15 och det var så fint att ses igen <3 Allt som allt tog det alltså strax under 23 timmar. Och även om natten på en flixbuss är jäkligt obekväm, inte bara för att det är obekvämt att försöka sova i ett bussäte utan också för att vid varje stopp (det var tre stycken mellan Köpenhamn och Amsterdam) ropar de i högtalarna och tänder lamporna, så kan man också tänka att det värsta som händer är att man inte sover en natt, och det har man glömt bort en natt senare. Jag bestämde mig för att se en film och släcka lampan efter första stoppet (Odense, som fortfarande var i Danmark) så jag “vaknade” (eller snarare stördes ur mina sömnförsök) då “bara” tre gånger, d.v.s. i Kolding, Hamburg och när vi korsade tyska gränsen för då gick gränspolisen in i bussen och kollade passen. Bäst sov jag faktiskt efter Hamburg för då var det ett par ostörda timmar när man också visste att ingen kommer claim:a sätet bredvid mig (jag hade fått sitta ensam på två säten hela vägen men man var ju lite rädd vid varje stopp att nån skulle behöva det). Satte ett alarm kl 9 (då bussen skulle vara framme 9.20 i Amsterdam) för säkerhets skull, men tänkte att det kommer jag ju inte behöva för jag lär ju inte sova. Men det var tur att jag satte larmet för annars hade jag kanske missat stoppet haha.

Så nu har jag alltså varit i Belgien i nästan en vecka! Det vi gjort hittills? Well, mycket tid har bara spenderats till att ta det lugnt, cuddle och vara hud mot hud för det är ju det man framför allt saknar när man är ifrån varandra. Men vi har också hunnit med att gå på restaurang i Bryssel, dricka belgisk öl, göra en dagsutflykt till en av Belgiens få sjöar (visserligen fint, men helt ojämförligt med Sverige haha), sola och bada vid husets pool (mycket lyxigt hus det här), acroyoga, besöka några av Bryssels parker och grönområden, inspekterat en CBD-affär och inhandlat THC-fritt gräs haha, det är ju lagligt här i Belgien och skall verka avslappnande utan att göra en hög, varit på ett underground latin party (som tyvärr blev avstängt av polisen vid tre-tiden, men vi hann med mycket dans tills dess), träffat Paulinas systrar Lorena och Daniela, lagat mat, sett på Young Royals och bara tagit det lugnt. 🙂

Födelsedag

Thursday, July 1st, 2021

I tisdags den 29e juni fyllde jag 27 år! Hualigen sicken ålder. Men kul att fylla år! Jag tyckte det kändes deppigt att äta frukost själv på sin födelsedag (har ju flyttat in i min nya lägga nu!!!!!!!!) så jag bjöd över Olivia på födelsedagsfrulle 🙂 Det blev mango- och kokossmoothie, hallonjuice från Brämhults, nybakat bröd med gott pålägg och kaffe.

Efter frukost åkte vi till Bergsjön för att bada. Det var dock lite halvmulet så ibland liiite kallt så när två oförskämda män kom och satte sig på första parkett, öppnade varsin öl, satte på hög dunka- dunkamusik samt tände en cigg kände vi att det var dags att gå. Vi styrde cyklarna ner till Gamlestan där vi käkade lunch på Usagi! Jag beställde en födelsedagsöl 🙂

Sen sa vi hejdå och jag åkte hem och duschade etc, för jag skulle ha gäster på födelsedagsmiddag. Matilda, Mim, Popp, Erik och mamma närmare bestämt. Jag hade nämligen föreslagit för familjen att de skulle komma på min födelsedag men pappa och Olivia protesterade p.g.a. Sverige skulle ju spela match i tisdags. Jaja, alla som inte är fotbollintresserade får komma då sa jag, så mamma kom också ^^ Så blir det familjefödelsedagsmiddag imorgon 🙂

Som ni ser fick vi faktiskt plats alla sex på balkongen!! Jag har byggt en lastpalls-soffa (som jag ska köpa en anpassad dyna till idag på Bauhaus!) där man kan sitta tre, och sen klämde vi in tre stolar till. Sån himla bra balkong jag har va, i söderläge dessutom!

En ypperlig födelsedag 🙂

Nipfjället runt 17/6-2021

Friday, June 18th, 2021

Rapport från fjällen på ingång! Jag befinner mig i Idre sedan två dagar tillnaka tillsammans med m&p och sis. Vi körde upp i onsdags (under en del vånda för egen del – hade FOMO av att missa skolavslutningen med mina nior och en sista kväll med dem och kollegorna. Men well, vi har haft två jättefina dagar på fjället 🙂 Igår var vår första vandringsdag ocn vi slog på stort och gick Nipfjället runt, en ca 17-18 km lång vandring (det stod lite olika på olika ställen på internetz). Nipfjället ligger en tio minuters bilfärd från Idre fjäll så det var smidigt att parkera bilen. Vi parkerade på sommarparkeringen, och på vägen dit åkte man genom den så kallade “Trollvägen” eller “the magic road”. Vi googlade oss fram till att det egentligen är en optisk illusion skapad av avsaknaden av horisontlinje vilket gör att det känns som om bilen rullar uppåt, fastän det egentligen är en svafg nedförsbacke, men på riktigt, det kändes VERKLIGEN som om bilen rullade uppåt. Man frikopplade och släppte gasen och efter nån sekund började bilen literally rulla i uppförsbacke, uppåt (som det kändes). Men det var alltså en illusion. Magiskt hur som helst! 🙂

Efter den lilla upplevelsen började vi gå. Turen började på kalfjället och var behagligt flack. Man hade utsikt över Städjan som vi besteg idag (18/6), en av fjällens sydligaste toppar som tydligen inspirerade personen som skrev nationalsången?

Städjan från Nipfjället
Jag hade min lätta vandringsväska och bar mat och kök och mina egna grejer. Pappa hade jeans och bomullströja hahaha.
På vissa ställen låg snö kvar. Exotiskt!
Hela gänget
Kaffepaus

Vi tog kaffepaus vid första raststugan innan vi gick vidare och så småningom rundade fjället. På väg tillbaka var det blåsigt och snart kom vi ner nedanför trädlinjen där det var lite myggigt, men inte alls så illa som jag varit med om till exempel när jag och Sebbe vandrade på Kungsleden 2019. Vi hade tänkt att ta lunch vid andra raststugan som skulle ligga precis vid trädgränsen men efter nästan en timmes vandring i skog och stugan fortfarande inte dykt upp accepterade vi faktum att vi lyckats missa den och satte oss helt sonika i blåbärsriset och käkade lunch (det behövdes för moralen haha). Efter lunch steg stigen igen och det blev en ganska tuff backe upp till ovanför trädgränsen igen. När vi kommit ut på fjället och till vägen var det 2,5 km kvar av stigning på grusväg till bilen som jag och Olivia tog själva. 🙂 Jobbigare än vad vi tänkt efter många kilometers vandring i ryggen. Vi avslutade vandringen med att åka ner till en närliggande fjällsjö (iskall!!) där vi doppade oss.

Jag väntar på de andra som kämpar upp för sista backen haha
Nydoppade och möra

Det första pappa gjorde när vi kom hem var att nap:a. Jag hade kunnat göra samma sak haha, var så trött. Men we stayed awake, bastade och gick och la oss tidigt och sov i tio timmar (!). Klart slut på första Idredagen.

Till en högstadieelev

Monday, June 14th, 2021

Imorgon är min sista jobbdag på Fenestra centrum. Trots åttornas idoga kampanjande för att få mig fastanställd (så jävla gulligt – några i 8B startade till och med en namninsamling haha <3) så har jag inte fått förlängt – men det förstår jag iförsig då de behöver någon på 80 % (och helst med legitimation såklart) och så mycket kan jag inte jobba om jag ska bli klar med min lärarutbildning någon gång. Jag har bestämt mig för att köra på med KPU:n (= kompletterande pedagogisk utbildning) på heltid kommande läsår, så får jag min legitimation vid den här tiden om ett år för att undervisa i samhällskunskap på gymnasiet. Min tredje akademiska utbildning kommer det bli då… haha. Parallellt tänkte jag läsa historia eller sociologi på 50 % (beroende på vad som är mest strategiskt…. d.v.s. vilket av dessa två ämnen som jag snabbast skulle kunna få ytterligare behörighet i….) så då har jag ju ändå inte tid för så mycket jobb. Men jag hoppas på att få komma in och vicka ibland för tbh har den här terminen på Fenestra varit SÅ fantastisk för mig. Och det var ju det det här inlägget skulle handla om. En hyllning till de elever jag haft – och kollegorna jag fått jobba med. 🙂

Den här terminen (och en bit av förra) har på samma gång varit något av det absolut svåraste (eller okej, delad förstaplats med när jag med noll budget arrade en antikapitalistisk pridefestival) och roligaste jag gjort. Jag var skitnervös när jag började, utan lärarlegitimation och riktig lärarerfarenhet, och skulle ta över två nior som haft samma lärare sen sexan. Hur skulle de ta emot en ny vikarie precis i slutspurten, när betygen är så viktiga inför gymnasievalet, och när de haft samma omtyckta lärare de senaste 3,5 åren? Och hur skulle jag tackla uppgiften att ensam lotsa klasser på 25 ungar (mitt i brinnande pandemi…) genom hållbar utveckling, abrahamitiska religioner, samhällsekonomi och demografi…?

Well, såhär med facit i hand så gick det ju ändå bra. Jag hoppas och tror att de lärde sig något, och även om det var en hel del stök (speciellt i en av åttorna….), många övertimmar när jag läste niornas religionstexter, stress över bedömning och myndighetsutövande (literally…. det sätt på vilket jag bedömde niornas religionstexter och ekonomiprov kunde påverka deras möjligheter till att komma in på gymnasiet! Och därmed hela deras framtid! HJÄLP), upprörda vårdnadshavare, besvikna elever och andra utmaningar i stil med “hur agera när elever säger rasistiska/homofoba saker?”, “hur få med ALLA, även de med språk- eller koncentrationssvårigheter?”, “hur vara personlig men inte privat?” och så vidare…. så har det varit så HIMLA roligt.

Alltså det har varit ett sant PRIVILEGIUM att få vara med på ett litet hörn i dessa fjorton-, femton- och sextonåringars liv, och lotsa dem genom några av SO-ämnena efter bästa förmåga (som, såklart, ibland har brustit). Men lyckan när en stökig elev som vanligtvis får F faktiskt fattar slår allt. Eller när en elev med utomeuropeisk bakgrund kan relatera till och använda kunskap om sitt hemland för att förstå det aktuella ämnet. Eller när klassrumsdiskussioner om ekonomi, etik, moral, klass, hbtq+, rasism, politik eller vad det nu än må vara går varm, och elever vågar uttrycka sina ståndpunkter och argumentera för sin sak. Eller när man får ta del av elevernas tankar och resonemang i skrivna uppgifter. Det är visserligen ett jävla megajobb att rätta 50 elevers religionstexter (niorna) eller demografitexter (åttorna), och som sagt, det blev en del övertimmar, men också – så roligt det var att få läsa. Få se att saker som sagts under lektionstiden gått in, och hur eleverna sedan själva relaterar tillbaka och använder kunskapen.

Och för att inte tala om allt runt omkring själva undervisningen. Det tar ju såklart ett tag innan man som ny vikarie är accepterad, och för mig tog det ju ett tag innan jag lärde mig alla 100 nya namn, men så småningom börjar man bygga relationer, och det är så jävla fint att få höra om deras liv och tankar och aktiviteter utanför skolan. Minns också så himla mycket tillbaka till min högstadietid och att gå i åttan/nian. Kan se mig själv i många av eleverna, och kan se vilka jag som 14/15-åring hade fruktat/hatat/varit avundsjuk på/tyckt var söt o.s.v. Kan se hur många av tjejerna är sådana hardworking duktiga flickor med höga krav på sig själva, vilket jag känner igen mig i. Kan se hur det har hänt saker på feminismfronten på ett decennium – de har (åtminstone teoretisk) koll på samtycke vilket gör mig så jävla glad. De är så woke och politiskt medvetna på ett sätt – men fortfarande oroliga tonåringar mitt i den värsta tiden av kroppar som förändras, känslor som sprudlar och man vill vara så nära nära som det bara går, och några är fysiskt vuxna och andra inte och det är skitjobbigt, och man är stressad över skolan och gymnasiet och vill ha bra betyg men samtidigt vara cool och man vill bara passa in men samtidigt vara unik och man är mellan barn och vuxen och är så himla stor men samtidigt så liten. Ja herregud man vill ju inte tillbaka till högstadiet direkt, men jag minns samtidigt tiden med värme när jag nu varit tillbaka i högstadiets korridorer.

På många sätt är åttorna och niorna jag haft så vuxna och mogna, som det här med medvetenheten kring samtycke eller acceptansen för hbtq+ och att bryta de traditionella könsrollerna. Samtidigt är de ju så unga vilket man lätt glömmer bort. Men jag tycker mig se att man kanske blir vuxnare lite snabbare i stan? Eller så var det bara jag. Men om jag ser tillbaka till mig själv på högstadiet kändes jag så mycket mer som ett barn än vad jag betraktar dessa elever? Men som sagt, det kanske bara är så man känner, eller så är det annorlunda mellan stad och landsbygd, eller så är det en kombination eller har faktiskt förändrats.

IMG_3652 (small)
Jag när jag slutade nian år 2010, okysst och längtande, så stor och så liten samtidigt.

Hur som helst, jag har lärt mig en massa om mig själv både privat och som yrkesverksam lärare vilket jag förhoppningsvis lär bli om allt går enligt planerna, och det är framför allt tack vare eleverna (och fantastiska kollegor, t.ex. Ulla som varit min stabila klippa och kunskapskälla genom hela vikarietiden). Så från en tidigare högstadieelev till en annan, tack så himla mycket. Jag ser fram emot att fortsätta vara lärare för att tack vare er fick jag en sån bra första experience. Tänk att jag när jag slutade nian tänkte att jag “aldrig ska bli lärare” (eftersom pappa var rätt bitter på läraryrket på slutet) och nu elva år senare sitter jag här med lite mer än en termin av undervisning i ryggen och viljan att fortsätta med det. Life, ändå.

P.S. Bonusbild på mig, Anna och Mikael från i torsdags när vi klättrade höghöjdsbana i Partille. Perks of being a lärare – det är jävligt tufft under läsåret men sen får man belöning i form av långa sommarlov och en massa lekdagar i slutet på terminen.

Samlade verk och On earth we’re briefly gorgeous

Wednesday, June 9th, 2021

Jag har läst ut två nya böcker det senaste, skrivna av två unga författare (millenial-generationen som jag). Samlade verk av Lydia Sandgren och On earth we’re briefly gorgeous av Ocean Vuong.

Den förstnämnda vann ju Augustpriset 2020, så därför köpte jag denna tegelsten och oj så bra den var! En välskriven roman med många Göteborgsreferenser som är extra kul att läsa om man är akademiker, Göteborgare och/eller född på 60-talet eftersom detta är huvudteman som man kan känna igen sig mycket i 🙂 Boken handlar om Martin Berg, förläggaren vars fru Cecilia utan förklaring plötsligt en dag försvann och lämnade honom med deras två gemensamma barn efter sig, och inte hörts sedan dess. Parallellt som man får följa Martin i nutid, hans dotter Rakel i nutid, och han själv som ung när han träffar Cecilia, utvecklar sig långsamt historian och tvinnar ihop sig till en helhet. Mycket välskriven och gediget research:ad. En perfekt sommarbok eftersom man sugs med och vill veta vad som händer härnäst. Jag är också verkligt imponerad att denna debutant lyckats skriva en 700 sidor tjock roman som dessutom går och vinner Augustpriset. Wow!

Samlade verk
Samlade verk” av Lydia Sandgren | recension

On earth we’re briefly gorgeous – oerhört vacker titel för övrigt – är också en debutantbok som jag läste på originalspråk engelska (den svenska titeln är “En stund är vi vackra på jorden”). Visserligen har författaren Ocean Vuong gett ut poesi förut, men detta är hans första roman, och det märks att han är poet. Oerhört vackert och målande språk som långsamt lägger fram en våldsam historia om trauma som går i arv, familjeband, att vara “yellow” – d.v.s. ha ett vietnamesiskt arv i USA – och att våga vara sig själv. En läsvärd bok, även om den stundtals var svårt att hänga med i vad historien verkligen var, och herregud, ibland var den så oerhört mörk. Inte det bästa jag läst, men som sagt, helt klart läsvärd.

On Earth We're Briefly Gorgeous eBook by Ocean Vuong - 9781473564473 |  Rakuten Kobo Greece
Eavesdropping on Ocean Vuong's New Book - The New York Times

Fler vuxenpoäng plockas in

Wednesday, May 26th, 2021

Jahopp, förutom att man inte längre blir leggad på Systemet tydligen (testade en till gång och blev inte leggad då heller!!!! Den tredje gången fick jag dock slänga fram körkortet) så har jag nu också gått och blivit förstahandskontraktinnehavare!!!! Ojoj, historiens längsta ord, men jag har alltså gått och fått förstahandskontrakt.

…så nu ser det ut såhär på min Boplats-sida. Har samlat hela sju dagar. SJUKT!!!!

Samtidigt ser man också detta i min historik. Jag ska alltså flytta in på Kalendervägen 119b, en tvåa med balkong i söderläge i Kortedala. Hyran är billig så jag kan bo där själv, vilket jag skall göra under sommaren (inflyttning är den 16e juni) men sen ska en tjej flytta in i mitten på augusti så får vi megabillig hyra och jag får sällskap. Utmärkt! 🙂

Ser så HIMLA mycket fram emot att få inreda lägenheten. Packa upp alla mina tusen flyttlådor, ställa alla mina böcker (sådana har jag ju många av………..) i någon bokhylla (som jag måste köpa). Hänga upp tavlor. Upptäcka vilken stil jag har! För ärligt talat vet jag inte eftersom i alla mina 25 flyttar (literally) har jag bara möblerat/inrett en lägenhet en enda gång (min student-etta) och då var det ju med vetskapen att jag ändå snart skulle behöva flytta, så det räknas inte riktigt. Nu ska jag äntligen få bestämma själv och upptäcka hur jag vill ha det! Är så glad för det. Att döma av alla lampor jag köpte på Emmaus idag tror jag dock att jag har en ganska clean men lite industri-ig stil? I alla fall på lamporna. Men det återstår att se!!!!!! Vill i alla fall ha robusta material, naturliga varma färger i typ beige/brunt/vitt/orange, lite kulörer här och där (har t.ex. en vattenkokare och ett durkslag i rött så köket kanske får ha röda detaljer??), undvika plast och stora vita blanka grejer, mycket gröna växter, mycket belysning här och där, lättstädat (d.v.s. inte för många saker!!!!) (men det är väl ingen risk med tanke på att jag knappt äger några möbler hahaha), trä…. ja det är väl de visioner jag har. Men har ju inte varit i lägenheten ännu så vi får väl se vad som får plats och passar ¯\_(ツ)_/¯ (Obs, våldgästade lägenheten under min dock – åkte helt sonika dit och ringde på alla knappar för att få komma in i trapphuset och sedan knackade jag på första dörren som inte svarade men det gjorde andra som råkar vara lgh under min, där två förvånade barn storögt lät mig komma in och kolla runt ett par minuter hehehe).

Jaha vuxenpoängen rullar in!!!! Bara fast jobb som fattas!