Archive for the ‘Vardagsbetraktelser’ Category

jobb & plugg update

Monday, May 2nd, 2022

Sköna maj, välkommen, till vår stad igen! Osv. Kul! Att! Det! Är! Vår! Men den får gärna ta det lite lugnt nu. Vill hinna dofta både på hägg och syrén och nu har ju körsbärsträden nästan hunnit blomma klart!!! AAAH! Stanna upp! Lite så känner jag. Man vill ju hinna *njuta*. Fast njuta har jag ändå gjort, det får man ge våren. Carpat ganska bra faktiskt. Men har en jäkligt hektisk period atm, med min sista VFU på Nösnäsgymnasiet på 80 % (är där fyra dagar i veckan men just den här veckan alla dagar), och 100 % plugg på det (den sista kursen inom KPU, plus min historiakurs som är inne på sin sista del d.v.s. 1900-talet). Det är fan _HELT_ sjukt men jag har haft över 150 % sysselsättning hela detta läsår och hittills nail:at högsta betyg på alla kurser SAMT extrajobbat några timmar i månaden för att dryga ut lite?

Tyvärr har jag INTE lyckats naila något jobb ännu – har sökt ca 35 SO- och samhällskunskapslärarjobb i VG-regionen (med som mest 1 h pendling) men än så länge bara fått en intervju på Sätilaskolan i Mark. 45 min buss från Korsvägen, men tyvärr är det “bara” 30 % SO och resten spanska hahaha. Jag hade missat den detaljen när jag sökte – söker typ alla jobb där jag får träff för “SO” + “Västra Götalandsregionen” och när de ringde sa jag att “ja… jag har ju bara läst steg 1 och 2 i spanska men om ni vill ha mig för SO-tjänsten kommer jag gärna på intervju”. De bad att få återkomma om saken ifall de inte hittade nån annan och det gjorde de tydligen inte för nu är jag kallad imorgon. Har således anmält mig för spanska steg 3 på komvux i sommar som den *flexibla* löntagararen jag är. Ser fram emot att lämna prekariatet men då måste man vara *anställningsbar*. Hoppas ju såklart på att få en ren SO/ samhällskunskapsläraretjänst (eller åtminstone franska om det nu ska vara språk eftersom jag åtminstone kan det språket hyfsat haha) men vet inte hur kräsen jag kan vara? Det är som sagt tyvärr inte brist på samhällskunskap- och SO-lärare. Har därför dessutom anmält mig för sociologi till hösten (för sociologi skall utökas i de nya kursplanerna 2025 och det finns inte så många behöriga sociologilärare) och matematik för lärare 7-9 – för det är det ju iallafall brist på haha. Man behöver “bara” 45 poäng för att få behörighet på högstadiet (:

Ahja nog om det. Hektisk period som sagt – ser fram emot om två veckor när min praktik är slut och jag “bara” kan plugga. Och resten av maj som kommer vara så skön jämfört med nu, för då blir det 100 % tentafokus och inte som nu så många grejer i luften. Att plugga 150 % motsvarar inte 60 h aktiv studietid i veckan, men bara att plugga tre olika kurser samtidigt tar en massa mental kraft när man byter mellan olika grejer och ska navigera mellan olika tider för inlämningar o.s.v., och nu är det också lektionsplaneringen på det.

Oj vilket tråkigt inlägg detta blev. Skulle egentligen publicera bilder från det senaste men det blev tydligen ett enda långt och osammanhängande jobb- och plugg-skryt varsågod okej hejdå

Jane Eyre – Charlotte Brontë (1847)

Sunday, April 10th, 2022

Jag har läst ännu en klassiker! Jane Eyre av Charlotte Brontë från 1847. Hon var en av de tre mycket produktiva och uppenbarligen litterärt begåvade systrarna Brontë: Emily Brontë har bl.a. skrivit Svindlande höjder (Wuthering heights) och Anne Brontë Agnes Grey. Jane Eyre handlar om just Jane Eyre, en föräldralös flicka uppvuxen hos en avlägsen släkting, Mrs Reed, där hon behandlas mycket styvmoderligt (bokstavligt talat). När hon får komma till en boarding school slipper hon äntligen ifrån sin miserabla situation, men livet på Lowood school är tämligen hårt. Flickorna får dåligt med mat och under ett tuberkulos-utbrott dör Janes bästa vän. Ickedestomindre får Jane sin utbildning på Lowood, där hon så småningom också blir lärare som ung vuxen. Detta är bokens första del, men i resten av boken får man följa Jane när hon prövar sina vingar. Hon ansöker till tjänsten som governess på Thornfield Hall, där hon utvecklar en romans med Mr Rochester, hennes master. Och det var först här som boken började bli riktigt intressant!

Jane Eyre var en av de första böckerna som fokuserade på huvudpersonens moral, d.v.s. Jane Eyre, och hennes känslomässiga och spirituella utveckling genom boken. Tidigare hade böcker inte haft ett sånt här intimt förstapersons-perspektiv där man liksom får komma in i protagonistens huvud sådär, och Jane Eyre har ett i 1800-talsmått mätt rikt känsloliv och ett exquisite mind. Det är svårt att tänka sig idag, men detta var unikt på Charlotte Brontës tid, varför boken blev så populär under det viktorianska England och idag fortfarande räknas till en av Storbritanniens viktigaste och mest inflytelserika böcker.

Jane Eyre - Charlotte Bronte | Science Fiction Bokhandeln

Boken gick ganska långsamt att läsa. Jag tror jag började redan under våren 2021, och sedan la jag ner den, och så tog jag upp den igen i höstas, och har fått kämpa en del för att komma igenom. Stundom har den varit fängslande, men oftare seg. Ibland har det också varit lite svårt att förstå dramaturgin: å ena sidan går det väldigt långsamt, och sedan händer en annan grej orimligt snabbt? Icke desto mindre var det intressant att läsa 1800-talslitteratur, och dessutom parallellt med min historiakurs där jag nu på min senaste tenta (som jag för övrigt fick högsta betyg på fick jag veta igår woho!) hade just upplysningstiden, och jag tycker att fiktion kring en viss epok är ett så himla bra komplement till studier av samma epok, det ger liksom ytterligare en dimension för förståelse. Dessutom är språket helt fantastiskt, det är nästan som varenda sida är ett stycke poesi? Ett så otroligt rikt skrivet stycke litteratur med framförallt vackra adjektiv jag aldrig hört förut, men också bara generellt vackra stycken. Typ som det här:

A lover finds his mistress asleep on a mossy bank; he wishes to catch a glimpse of her fair face without waking her. He steals softly over the grass, careful to make no sound; he pauses – fancying she has stirred – he withdraws; not for worlds would he be seen. All is still – he again advances – he bends above her; a light veil rests on her features – he lifts it, bends lower; now his eyes anticipate the vision of beauty – warm and blooming and lovely in rest. How hurried was their first glance! But how they fix! How he starts! How he suddenly and vehemently clasps in both arms the form he dared not, a moment since, touch with his finger! How he calls aloud a name, and drops his burden, and gazes on it wildly! He thus grasps and cries, and gazes, because he no longer fears to waken by any sound he can utter – by any movement he can make. He thought his love slept sweetly: he finds she is stone-dead.

Kan ändå försiktigt rekommendera denna bok, även om den inte direkt blew my mind. Och man får vara beredd på att den är seg, så det är ett långsamt projekt som man kanske bör åta sig vid sidan om en annan mer catch:ig bok (typ jag läser ju GoT-böckerna parallellt med alla böcker jag läser hehe).

Öland

Thursday, April 7th, 2022

JAG VAR PÅ ÖLAND FÖRRA HELGEN! Det var underbart!!! Tog en selfie på väg från bussen till Capellagården där Mim pluggar. Hej här är jag och nu är jag snart framme!!

Jag kom på torsdag morgon och dagen ägnades åt plugg för min del, och fotografera alster för Mims del. Jag i min tur fotograferade Mim haha. Så kul att se henne i sin (framtida) yrkesroll!! Och så är hon så duktig. Är så impad.

Efter ett gediget dagsverke packade vi ihop och lagade middag. Mim bjöd på ett jättegott riesling-vin som jag var tvungen att fota för att minnas. Det var torrt och fruktigt – precis så som jag gillar vitt vin (och öl för den delen). Ska köpa nästa gång jag är på systemet!! Smakade jättemycket äpple utan att vara sött – mmmmmmmmmmmmm.

Efter en utsökt middag som Mim svängt ihop (vilket tydligen var första gången hon lagade mat på mycket länge eftersom mat ingår i deras hyra så de får tre mål om dagen!! SÅ LYXIGT!) (dock semi-svälter alla på helgerna enligt Kara, då kökspersonalen har ledigt) gick vi ut på en kvällspromenad i solnedgången. Kallt men fint.

Vi svängde också förbi ugnen som precis blivit klar. Sanningens ögonblick!!! Vi tog dock beslutet att inte tömma ugnen förrän imorgon vilket var ett bra beslut med tanke på att man hade lite vin i kroppen – var tillräckligt nervös över att ta ut lampfoten som nykter dagen efter. Efter kvällspromme bastade vi i Capellagårdens bastu och sen var det bums i säng för det var en dag imorgon också.

Fredag! Plugg och keramik på varsitt håll. Jag lämnade in en tenta och Mim grejade med sin keramik. Jag fotade Mim när hon grejade med sin keramik 🙂 Haha. Så fina grejer!!!!! Vill köpa anemon-lampan.

På fredagskvällen var det fest! Jag hade lyckats pricka in technoklubb på en av Kalmars få klubbar, och en av två gånger som Mim & company hittills åkt över bron för att partaja. Kul!!! Kvällen levererade! Jättebra dans, jättebra sällskap, jättebra hångel, vad mer kan man begära? Har dock inga bilder, men däremot från dagen efter då vi var trötta men vid god vigör. Lapade sol vid en vägg:

….samt chillade lite inomhus haha. Man får inte anstränga sig för mycket efter en massa timmars dansande. Älskar denna fina människa, hon e så bra <3

Så på eftermiddagen åkte jag in till Kalmar och tog tåget tillbaka till Gbgay, hejdå Öland för den här gången. Kommer definitivt komma tillbaka.

I en annan klass – Emma Leijnse (2022)

Sunday, April 3rd, 2022

Jag har läst I en annan klass av Emma Leijnse, från 2022. En lättläst reportagebok om svensk skola och specifikt ojämlikheten i svensk skola. Det är ju ingen rocket science och egentligen inget nytt, men Leijnse gör det smärtsamt tydligt hur Sverige inte lyckas ge alla barn och unga samma möjligheter i skolan, därför att ojämlikheten är närmast grotesk. Systemet är riggat från början, eftersom de som har sämst förutsättningar att klara skolan också har mindre tillgång till skolböcker, färre legitimerade lärare, mer personalruljans och sämre arbetsmiljö – bara för att nämna några saker.

DN skriver: “Kärnan i ‘I en annan klass’ sammanfattas redan i titeln – utbildning har åter blivit en klassfråga, där barn från välbärgade områden får den skolgång de enligt skollagen har rätt till, och barn från socioekonomiskt svaga områden inte får det. Lägg till att i den förstnämnda kategorin finns nästan inga barn med invandrarbakgrund och i den sistnämnda kategorin finns inga eller nästan inga barn med etniskt svensk bakgrund och bilden av den segregerade osköna nya värld vi har skapat är komplett.

I en annan klass - Natur & Kultur

Leijnse har följt två mellanstadieklasser från två olika skolor: en skola i ett välmående område i Lund, och en i ett s.k. utsatt område i Malmö. Urvalet av de två klasserna är endast baserat på föräldrarnas utbildningsbakgrund – för eleverna i Lund är föräldrarna högutbildade, och för eleverna i Malmö är föräldrarna lågutbildade. Att Leijnse valt ut de två klasserna endast baserat på utbildningsnivå beror på att:

föräldrarnas utbildningsnivå är fortfarande den enskilda faktorn som ger störst avtryck i elevernas skolresultat på gruppnivå. Och den väger allt tyngre. Elever med högutbildade föräldrar som gick i nionde klass 2019 och 2020 hade drygt 80 meritpoäng mer än elever med lågutbildade föräldrar. Av maximala 320 meritpoäng snittade de högutbildades barn på drygt 240 meritpoäng. De lågutbildades barn nåde knappt upp till 160, som motsvarar det lägsta godkända betyget E i alla ämnen. För tio år sen var skillnaden drygt 60 meritpoäng.”

Hur kan det bli såhär? Med föräldrarnas utbildningsbakgrund kommer förstås en rad andra saker. Barn till lågutbildade har exempelvis generellt sämre fysisk och psykisk hälsa, vilket förstås negativt påverkar skolarbetet. I Lunda-klassen måste barnen ha full koll på när och hur de gör sina läxor, eftersom nästan varje dag upptas av någon typ av träning eller annan fritidsaktivitet. I Malmö-klassen går man förbi flera ställen där personer har fallit offer för gängkriminaliteten när man går hem från skolan, och man går inte till någon fritidsaktivitet. Vi vet att träning är viktigt för att kunna lära sig, men de lågutbildades barn rör inte på sig i samma utsträckning, vilket i sin tur beror på en rad faktorer där bl.a. fattigdom spelar in. Lågutbildade är generellt också mer trångbodda, vilket gör att barnen kanske inte har någon plats med lugn och ro där de kan göra läxorna. Kanske delar de rum med föräldrar eller syskon, medan barnen i Lundaklassen har eget rum – eller kanske till och med två. Med stor sannolikhet har de lågutbildades barn heller ingen vuxen som kan hjälpa till med läxorna, medan föräldrarna till Lunda-barnen är läkare, lärare, psykologer, forskare, jurister och ingenjörer som alla har förmåga att hjälpa sina barn (och i större utsträckning också lägger sig i lärares yrkesutövning). De lågutbildades barn är mer utsatta för våld eftersom de bor i områden där det skjuts – kanske går de förbi platser där folk fallit offer för gängkriminaliteten på väg till skolan, vilket skapar en otrygghet. Barn till lågutbildade har i högre utsträckning ett annat modersmål än svenska, och ett sämre ordförråd än barn till högutbildade föräldrar, vilket negativt påverkar deras skolgång. Kanske måste de hjälpa sina föräldrar med att översätta myndighetsdokument, medan de högutbildade barnens föräldrar hjälper dem med läxorna. Lågutbildade är generellt fattigare eftersom arbetslösheten är högre och lönerna lägre. Och så vidare i all oändlighet. Sverige var som mest jämlikt på 80-talet, och sedan dess har det bara gått utför, så ock i skolan. Och som Leijsne skriver:

Arbetslivet i Sverige kommer under lång tid framöver att präglas av sämre kunskaper och större spridning i läsförståelse, konstaterar en statlig utredning som handlar om konsekvenser av utbildning på lägre sikt. Det resulterar i större skillnader i lön och sysselsättning. Om de ekonomiska klyftorna i samhället inte ska öka på grund av detta, så behövs mer fördelningspolitik. Totalt sett förlorar hela samhället på att barn släpar efter i grundläggande färdigheter, som att läsa, skriva och räkna bra, slår utredningen fast”.

Det är ju sorgligt att man ska behöva påpeka att hela samhället drabbas av växande social och ekonomisk ojämlikhet, vilket spiller över på en alltmer ojämlik skola – är det inte värt att bry sig om detta även om det inte drabbar en själv? Med det sagt är det en oerhört viktig poäng att hela samhället drabbas negativt av ojämlikheten. Effekterna är dock långsiktiga, men om utvecklingen fortsätter på det här sättet kommer det att få konsekvenser på lång sikt, t.ex. i form av brist på kompetent arbetskraft vilket kommer generera minskade skatteintäkter och minskad tillväxt, samtidigt som behovet av bidrag kommer att öka. En annan effekt är ökad gängkriminalitet eftersom en gemensam erfarenhet gängkriminella unga män har är en misslyckad skolgång. Faktum är att det är unga män som drabbas värst av den ökande ojämlikheten. Leijnse skriver:

Särskilt unga män blir sjuka av det växande gapet. En ökning av de sociala skillnaderna i dödlighet, kallar forskarna det. Alla andras hälsa blir bättre, medan unga män släpar efter. För tjugo år sen hade Sverige den lägsta dödligheten i Västeuropa bland unga vuxna i ålder 20-34 år . Idag hör Sverige istället till de länder i Västeuropa som har den högsta dödligheten bland unga vuxna. Män som precis blivit vuxna har tre gånger så hög dödlighet som kvinnor i samma ålder. Det är mer drogproblem, mer självförvållade skador och mer våld. Mest har dödligheten ökat hos män med låg utbildningsnivå. Risken att ha drogproblem är sex gånger högre hos killar med låga grundskolebetyg än hos andra elever. De har oftare värk i kroppen. De dör oftare i trafikolyckor. Och lågutbildade män löper mer än tre gånger så hög risk att skadas allvarligt på grund av mänskligt våld, jämfört med unga män med en gymnasieexamen. Killar i utsatta områden klarar sig extra dåligt i skolan – här är gapet mellan tjejers och killars betygsresultat extra stort.”

Ojämlikheten gynnar alltså absolut ingen, och i synnerhet inte unga män med låg utbildning. Ändå låter vi det fortgå. Systemet är riggat, redan från början. I förskolor i fattiga och invandrartäta områden har man svårt att rekrytera utbildade förskollärare, och detta fortsätter i de högre åldrarna: de mest utbildade och erfarna lärarna söker sig till skolor där de högpresterande eleverna går – d.v.s. de vars föräldrar är högutbildade. Detta gör att personalruljansen på skolor där de lågutbildades barn går är mycket högre än skolor där de högutbildades barn går, eftersom obehöriga lärare bara får anställas ett år i taget (och det är svårt att rekrytera behöriga lärare till dessa skolor). Men som Leijsne skriver:

Det ironiska är att för Lundaskolans elever spelar det inte lika stor roll hur bra deras lärare är. Deras stöd hemifrån är så starkt att kvaliteten på lärarna och skolan inte påverkar dem så mycket. De elever som allra mest behöver kontinuitet och stadiga relationer med vuxna, får det alltså minst. De elever som mest behöver utbildade lärare, får minst tillgång till dem. Elever i störst behov av bra undervisning, får sämre undervisning än elever med bättre förutsättningar att lyckas. Detta kallas pedagogisk segregation. I Sverige är den tydligare än i nästan vilket annat OECD-land som helst. Vi tillhör de länder som lyckats sämst med att rekrytera välutbildade och erfarna lärare till skolor i utsatta områden”.

Det är ett jävla depp att läsa den här boken. För som sagt, det blir bara värre och värre. Men Leijnse avslutar ändå on a somewhat positive note: “Vi kan välja annorlunda”. I podden Lära från lärda (min favoritpod atm förresten) föreslår hon några saker man skulle kunna göra – men det krävs förstås politiskt engagemang och att vi röstar på politiker som tar det här på allvar:

  • Återförstatliga skolan så att hur mycket pengar man lägger på utbildning inte beror på var man bor – det cementerar ojämlikheten.
  • Reformera det s.k. “fria” skolvalet så att man måste ta in en viss kvot elever från vissa områden, så att det blir mer socioekonomiskt heterogent vilket alla gynnas av.
  • Minska skolpengen för friskolor, eftersom de inte har samma ansvar att ta emot alla elever som t.ex. nyanlända. Eftersom de inte har samma ansvar bör de inte heller ha samma ersättning.
  • Fördela pengar till skolan efter behov – de skolor som har fler elever med sämre förutsättningar (i form av t.ex. lågutbildade föräldrar vilket alltså är en avgörande faktor för elevers skolprestationer) bör också få mer pengar för att kunna kompensera för dessa sämre förutsättningar genom t.ex. mindre klasser, mer planeringstid och högre lärartäthet, vilket kostar pengar.

Rekommenderar denna bok å det starkaste – i synnerhet till de som jobbar/ska jobba i skolan, men i allmänhet till folk som är intresserad av samhälle och politik.

Lördagsmorgon

Saturday, March 26th, 2022

Godmorgon från min säng – idag har jag något så ovanligt som en oplanerad lördag! Eller åtminstone under dagen för på kvällen kommer Popp och Klara hit på middag. Men det känns väldigt lyxigt att inte ha några direkta planer nu under dagen – och att jag igår avklarade inte mindre än två (2) tentor!!! Jag pluggar ju 150 % det här läsåret – utöver det sista året på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) så pluggar jag även en grundkurs i historia på 50 %, men en vag plan om att så småningom samla ihop 90 hp historia för att utöka min behörighet. Kommer ha 52,5 hp till sommaren så det är på rätt väg 🙂 Dock tar jag paus i historian i sommar och har sökt in på sociologi-kurser istället. Älskar att lära mig grejer! Älskar känslan av att hjärnan är som en svamp som bara suger åt sig kunskap. Har verkligen känt så det senaste året på ett helt annat sätt än när jag pluggade LUMES eller Globala. Kanske har det att göra med att jag är äldre och att mina studier inte ”kostar” mig något då jag inte tar några lån, det minskar liksom pressen. Eller så är jag mer intresserad? Eller bara helt enkelt mer kunskapstörstig.

Hur som helst. Skrev salstentamen i modern historia igår (dvs 1700-talet och framåt till Första världskrigets början ungefär) och nailade det, kunde allt. Kände mig kass kvällen innan för jag hade sovit dåligt och pluggade typ ingenting dagen innan men min pluggteknik funkar uppenbarligen för som sagt, tentan kändes skitbra. Ont i handen efteråt bara – skrev 20 sidor för hand, phiew.

Efter tentan cyklade jag i alla fall hem och tog itu med min andra tenta i den tråkigaste kursen jag hittills läst inom KPU, som handlar om handledning, kommunikation och ledarskap. Jag tycker på riktigt alla kurser varit jättebra, men denna…. Nä. Vet inte vad det är men jag tror tycker disciplinen ”kommunikation” är för… mikro? Opolitiskt? Man kan ju politisera allt och kommunikation är i allra högsta grad politiskt men att plugga olika kommunikationsteorier och -traditioner har inte direkt blown my mind om man säger så. Inte heller ”handledning” pga om möjligt ännu tråkigare. Har fortfarande heller inte fattat om jag läste två jättetråkiga böcker om handledning för att jag som lärarstudent blir handledd på min VFU, eller för att jag senare i mitt yrke kommer att handleda…? Oklart. Anyway, hade i alla fall förberett hemtentamen lite under kursens gång, typ lagt in användbara referenser medan jag läst kurslitteratur och gjort bullet points och sådär så igår gick jag in i execute mode och ba BAM BAM BAM – ferdig! (idk why men ”färdig” blev på norska). Lyckades skriva klart hela tentan och lämna in skiten WOHO. Så jävla grym. 15 hp avklarade bara igår – hemtentamen (eller snarare VFU-rapporten) för de resterande 7,5 lämnade jag in för länge sen (eller efter min praktik dvs för typ två veckor sen). Nu har jag bara ett seminarium i Linköping kvar på tisdag (uuuh…. Kommer behöva ta ett tåg klockan FEM (5!!!!!) på morgonen….. helt ohemult okristlig tid) och sen är den här terminens första 22,5 hp avklarade. WHAT

Det här blev tydligen ett skryt-inlägg om min utbildning varsågod. Egentligen skulle det handla om att jag som sagt sitter i min säng med en kopp kaffe och njuter av att inte ha något planerat förutom ikväll då som sagt. Men när jag ändå är inne på plugg kan jag ju lika gärna fortsätta denna redovisning och berätta om resterande termins planering för alla mina två läsare (dvs, jag själv och min mor). Jag ska göra min fjärde och sista VFU (dvs praktik) i april och en bit in på maj på Nösnäsgymnasiet (!) – alltså där jag själv gick i gymnasiet. Kommer bli spännande minst sagt. Ser fram emot att hänga med Anna-Lena som alltså hade mig i samhällskunskap, och få se hur Nösnäs ser ut idag ett decennium senare. Ser dock ej fram emot heltids”jobb” för kommer behöva försumma mina nära relationer lite grand under denna tid 🙁 Får försöka ta igen i slutet av maj sen när jag ”bara” kommer ha plugg igen, dvs den sista delen av historian (från WWI till idag) och den sista kursen i KPU:n som jag hoppas blir roligare än den jag hade nu.

En sista grej. Erik och jag var på ”Moderna tider” igår på Folkteatern och den var jättebra! Kanske nååågot lång, det var väl det enda minuset, men oj så roligt det är att gå på teater. Skådespelarna är så JÄVLA duktiga och dom är liksom där i rummet och skådespelar här och nu? Det är ett privilegium att få vara med om nåt sånt förgängligt – för även om de spelar samma sak igen är ju varje gång unik. Man kommer liksom så nära. Och pjäsen var också väldigt rolig, med flera fyndiga kommentarer om, just det, moderna tider. Rekommenderar!

Det var nog allt för nu. Över och ut.

På sistens (igen)

Wednesday, March 9th, 2022

Saker som hänt de senaste dagarna och som jag uppenbarligen funnit intressant/kul/fint nog att föreviga:

Jag en morgon när jag skulle cykla och såg ut som en ninja? Eller nåt?:

Fina vyer från Älvsnabben på väg någonstans från Polhemsgymnasiet i förra veckan tror jag?

Erik förevigade mig i kvällsljuset på Redbergsplatsen när vi sågs förra onsdagen och käkade middag. Cool va? (:

Premiärade balkongen förra torsdagen. Gbgay bjuder på så fint väder just nu va!!!!!!

Var på Storaholms säteri i fredags och promenixade med m&p samt käkade lunch i solen. De har världens bästa sol-läge där och fixade som alltid gott veganskt fastän de inte har det på menyn. Men om man bara ringer i förväg så är de alltid världens gulligaste. Så mysigt att träffa m&p också 🙂

Bad pappa fota oss. Bra att han fick med så mycket av bakgrunden osv!

Hängde med partyloppan Popp i söndags efter beachvolleyn. Hon bjöd mig på jättegod lunch igen (sicken grej!!) och så drack vi kaffe och läste kurslitteratur i eftermiddagssolen tills det blev för kallt.

Jobbade i måndags och hade en av skolans mest högljudda klasser. Jag efter lektionen: Gud giv mig styrka

Olivia och jag sågs på en kaffe igår <3

Och sist ut: Are som fågelskådar vid Välens naturreservat haha så gullig. Själv *skådade* jag…. ska vi se om jag kommer ihåg nu då…. tofsvipa, vitkindad gås (som jag trodde var kanadagås), grågås, gråtrut och havstrut (de är tydligen inte endast en simpel “mås”… WHO KNEW?). Och skillnade mellan de två sistnämnda: gråtruten = ljusgrå rygg, havstrut = mörkgrå rygg. Även: skata, kaja och kråka (skillnaden på kaja och kråka lärde jag mig också: kaja = lite mer enfärgad och isblå ögon medan kråkan är tvåfärgad med svarta ögon). SAMMMMT björktrast men de räknas typ inte för såg knappt hur den såg ut för den var så långt bort. Japp. Har tydligen blivit *skådare* efter 15 minuters skådning frågor på deeet?

Just nu sitter jag och *utbildar mig* inför högskoleprovet som jag EVENTUELLT ska jobba med på lördag. Är uppskriven som reserv och måste vara available 06-09 (: Men även om jag inte får jobb så får jag ändå 600 kr så det är ju ett bra arvode för två timmars utbildning nu ikväll. Dock är utbildningen O-TE-ROLIGT tråkig tbh. De läser innantill. Då kan man ju lika gärna läsa själv…? Ahja. Över och ut klart slut

På sistonde

Monday, February 28th, 2022

Saker som hänt på sistonde (blev förresten sjukt osäker på om det stavas “sistonde” eller “sistone” – var tvungen att googla och tydligen verkar båda vara okej??): hängde vid Härlanda tjärn en sväng igår med Popp i eftermiddagssolen och snackade skit. Hon var så jävla gullig och tog med lunch till mig eftersom jag kom direkt från beachvolley-match. Älskar henne!!!!!!!!!!<3<3<3<3<3<3<3<3 Var tvungen att föreviga detta våriga ögonblick. Det var på eftermiddagen så solen stod lågt – därav de ansträngda facen lol

Pappa har fyllt år (den 24 febuari) och detta firades med pompa och ståt i Spekeröd i lördags. Jag och mamma hängde hela fredagen och lagade mat och snackade och det var så mysigt <3 Jag gjorde bl.a. vegansk tiramisu som blev lyckad!! Efter Fridas Vegobaks recept (typ), men med lite alternations, jag la t.ex. till amaretto och konjak (p.g.a. amaretton tog slut haha) för vi hade inte bittermandel-arom. Hur som helst blev all mat fantastisk och jag tror pappa var nöjd med firandet också! 🙂

När jag sov över hos m&p i fredags låg den här gullisen i sängen när jag skulle gå och lägga mig. DÖR så gullig.

Klippte mig också i fredags! Välbehövligt. Blev det gamla vanliga. Av kommentarerna att döma på pappas fest är det ingen frisyr som är populär bland medelålders män lol. Jag är i alla fall nöjd!! 🙂

En kul meme jag hittade bara:

Jag redo att cykla hem från jobbet förra veckan. Underställ, dunjacka, etc etc. Det är inte helt lätt att klä sig för enmils-cykelturer mitt i vintern, för man blir ju varm medan man cyklar!

Och sist ut: var på Skaftö i Bohuslän förra helgen, eftersom Ellens (som jag känner via Popp) föräldrar har hus där ute. Sååå fint i vinterskrud. Längtar till våreeeeeen

Ja och det var väl alles?

Amsterdam

Friday, February 11th, 2022

15.40 Fredag: Etapp 1, Öresundståg till Köpenhamn. Lämnar ett soligt och krispigt Gbgay och åker söderut!

19.54: Har anlänt i Köpenhamn sedan ca 20 min tillbaka, tidspessimist som jag är. Hade egentligen kunnat ta ett en timme senare Öresundståg men man vet ju aldrig vad som kan hända på vägen! Således sysslolös på Köpenhamns tråkiga (och iskalla) centralstation. Dödar tid med dyr juice på Joe and the juice.

21.23: Etapp 2, bussen har börjat rulla mot Amsterdam tjoho! Ser inte fram emot denna natt, för man sover ju KASST men va ska man göra när man har ett klimatsamvete?? Ahja hej hej vi hörs imorgon på KONTINENTEN

8.13 lördag: natten har överlevts och nu är det bara en timme kvar till Amsterdam Sloterdijk. Inte en enda gång kollade dom mitt pass denna gång?

14.40: Årets första uteserverings-öl intas!!!! Det blev lite kallt på slutet tbh men e de semester så e de va. Innan dess hade vi förstås mötts på spårvagnshållplatsen vid 10, kramats länge, promenerat på Kinkerstraat till Paulinas kollektiv på nr 80, druckit en stark kaffe i köket, ätit en redig brunch på cafét precis utanför dörren (avocadomacka, smoothie och cappuccino mmmm) och promenerat runt planlöst (dvs – flanerat) på Amsterdams gator i solen, i den ordningen. Så jäkla fint att se henne <3 Hon är så bra på alla sätt och vis.

20.54: och nu är klockan strax 21 och jag är supertrött hehe. Vi har precis käkat middag lagat av Paulinas roomie och jag hade inte haft något emot att sova snart hehe. Har gått till hennes säng för att vila lite medan hon socialiserar efter middagen. Hälsningar från Amsterdam hej!

Oplanerat planlös

Saturday, February 5th, 2022

Jaha så min helg blev oplanerat planlös pga Ellen (min roomie) testade positivt för covid i torsdags. Jag kan potentiellt ha blivit smittad i onsdags kväll när vi snackade i hallen i typ tio min men annars har vi inte umgåtts nära varandra innan dess (eller sen dess). Och hittills har jag inte blivit sjuk, peppar peppar! Men karantänreglerna gäller ju till på onsdag så jag ställde in att åka till Spekeröd vilket jag hade planerat, så tråkigt 🙁 Längtar efter huset och familjen. Men men, jag gjorde det ända rätta igår, dvs lagade en lyxig brakmiddag till mig själv, öppnade en flarra vin och åt lyxigt naturgodis till en bra film. Älskar att skämma bort mig själv med god mat på helgerna hehe. Handlade igår efter ”jobbet” (dvs praktiken på Polhem – om man tagit tredje dosen och går i skolan eller jobbar med samhällsviktigt yrke, samt är symptomfri, är man undantagen från karantänsregeln att stanna hemma från skola och jobb om någon i hushållet är sjuk – däremot ska man undvika att träffa andra) (fram till onsdag då). Hur som helst, handlade gott och gjorde hemmagjord gnocchi med en gräddig spenat-, kronärtskocks- och citronzestsås. Blev mycket gott! Imorse bakade jag bröd (lyxa för sig själv som sagt) och ikväll blir det en ny omgång gnocchi (har fortfarande deg kvar i kylen). Och ännu en film från filmfestivalen! Men innan dess: ett yogapass, plugg och en städrace. Vi hörs!! 🙂

Böcker 2021

Wednesday, February 2nd, 2022

Jag har också listat alla böcker jag läste 2021 (vilket blev en hel del – både romaner och på slutet mest facklitteratur). Så here we go, en compilation av de böcker jag läste färdigt (jag började t.ex. på två romaner på slutet av året som kommer få komma med på 2022 års lista istället).

Call me by your name – André Aciman (2017). Har skrivit om i detta inlägg. En otroligt vacker bok om Elio, sjuttonåringen som blir blixtförälskad i sin pappas några år äldre amerikanske doktorand som spenderar en sommar på 80-talet hos dem i deras hus i Italien. Det är sensuellt, det är sexigt, och det är otroligt vackert. Mycket läsvärd!

Call Me by Your Name (2017) - IMDb

Samlade verk – Lydia Sandgren (2020).Har skrivit om i detta inlägg. Det var länge sedan jag läste en sån här tegelsten, som var en roman med deckarinslag, då den kretsar kring mysteriet med Martins frus oförklarliga försvinnande för tjugo år sedan, då barnen var små. Sedan dess har han inte hört av henne, men livet rullar på. Göteborgsbeskrivningarna är romantiserade men ickedestomindre härliga att dyka ned i, man blir sugen på att vara akademiker när man läser, och jag tror att både tjugo-nånting och femtio-nånting kan relatera till den här boken, med tanke på att dess huvudpersoner är just tjugo-nånting och femtio-nånting. Det finns en anledning att den vann Augustpriset. Mycket läsvärd!

Samlade verk

On Earth we’re briefly gorgeous – Ocean Vuong (2020). Har skrivit om i detta inlägg. En vackert skriven bok om våld, klass, rasism och sexualitet. Läsvärd, men stundtals något svår att följa med i.

On Earth We're Briefly Gorgeous e-bok av Ocean Vuong – 9781473564473 |  Rakuten Kobo Sverige

GoT-serien – George R.R. Martin. Jag gick och köpte alla böcker second hand och fastän jag läst dem påbörjade jag dem om igen. Det är så avslappnande att läsa något man redan läst och vet bra! För tillfället är det min frukost-lektyr (har hunnit fram till sjätte boken). De böcker jag läste under 2021 var alltså A game of thrones (1996); A clash of kings (1998); A storm of swords 1 (2000) samt A storm of swords 2 (2000). Tyvärr kommer jag väl hinna läsa ut de existerande böckerna (d.v.s. A feast for crows som jag håller på med nu, och A dance with dragons 1 och 2) innan de planerade två uppföljarna hinner komma ut (de har ju varit planerade ett tag om man säger så, haha, eftersom A dance with dragons kom ut 2011.

Game of Thrones Books Boxed set (Song of Ice and Fire) | Shopee Philippines

Sen for jag hem – Karin Smirnoff (2020). Skrev om här. Tredje och sista boken i trilogin om Jaana Kippo. Den här boken handlar lite mer om Jaanas tidigare liv i Stockholm, men fortfarande är den fylld av mörker och misär, arga gubbar, avlägsen landsbygd och våldsamma män. Och liksom tidigare är språket något alldeles särskilt. Läs!!

Sen for jag hem | Karin Smirnoff | Bokförlaget Polaris

Chockdoktrinen – Katastrofkapitalismens genombrott – Naomi Klein (2007). Skrev om här. En 700 sidor lång fackboks-tegelsten, vars tes är att de neoliberala marknadsfrämjande policies (à fria marknadsvurmaren a.k.a. Milton Friedman) som drivits igenom i många länder från 70-talet fram till idag – från Chile till Kina till Polen till Sydafrika – har gjorts så genom medvetna “chockterapi-strategier” som Klein kallar det.. D.v.s. att man har exploaterat och utnyttjat (och i vissa fall till och med provocerat fram) chocker och kriser för att införa kontroversiella ekonomiska policies. Boken handlar om att argumentera för och bevisa denna tes, med ett gediget research-arbete. Tung att läsa p.g.a. obvious reasons, men mycket läsvärd ändå!

Chockdoktrinen : Katastrofkapitalismens genombrott - E-bok - Naomi Klein -  Storytel

De vuxnas lögnaktiga liv – Elena Ferrante (2020). Skrev om här. Boken utspelar sig i Neapel, i de finare kvarteren där tolvåriga Giovanna bor med sina intellektuella föräldrar i en fin lägenhet där olika universitetslektorer och professorer kommer på middag för att diskutera sina senaste publiceringar, marxism och politik. En dag råkar hon höra sin pappa säga att hon är ful och liknar sin faster, som är paria i familjen. Detta blir startpunkten på en familjekris, och Giovannas resa från villkorslöst älskat och bekymmerslöst barn till trasslig tonåring som gläntar på de vuxnas lögnaktiga värld. Jag tyckte om bokendet är roligt att läsa om Italien och Neapel och Ferrante skriver vackert om fula saker. Det är kanske inte den allra bästa bok jag någonsin läst, men absolut läsvärd och när jag väl kom in i den ville jag inte sluta läsa.

Girl, woman, other – Bernardine Evaristo (2019). Skrev om här.  Boken är skriven på ett väldigt poetiskt sätt, med väldigt få skiljetecken och effektfulla radbrytningar som ger texten ett slags romantisk touch och rytm. Varje kapitel handlar om en ny karaktär, som oftast introduceras i slutet av föregående kapitel. Ju längre man läser, ju mer utvecklas det lilla universum där alla karaktärer på ett eller annat sätt befinner sig, mer eller mindre connect:ade med varandra genom tid och rum. Nästan alla tolv karaktärer delar erfarenheten att vara en woman of colour – men det är också den enda erfarenheten många av dem delar – och det är kring det som boken kretsar. En mycket läsvärd bok.

Girl, Woman, Other Audiobook by Bernardine Evaristo - 9780241987728 |  Rakuten Kobo Greece

Ordinary men – Christoffer R. Browning (1992). Skrev om här. Ännu en fackbok (det blev fler såna under andra halvan av året). Boken är en analys av åtalshandlingarna mot polisbataljon 101, en bataljon inom Nazitysklands ordningspolis, och tesen är helt enkelt att den bestod av just helt “vanliga människor”. D.v.s. människans kapacitet till besinningslöst våld. Mycket intressant bok (om än tung).

Ordinary Men: Reserve Police Battalion 101 and the Final Solution in  Poland: Browning, Christopher R.: 9781538408735: Books - Amazon.ca

Stalin’s Genocides – Naimark (2010). Ännu en fackbok, skrev om här. Naimarks case i boken är att alla de människor som dog under Stalins regim på 1930-talet bör räknas som ett folkmord (trots att det inte passar in i Folkmordskonventionen). Naimark utreder bland annat kollektiviseringen av mark samt dekulakiseringen ‒ handlingar motiverade som nödvändig finansiering av industrialiseringen ‒ som politiska åtgärder som orsakade massmord. Naimark anser att likheterna mellan Stalins och naziregimens mord är så pass många att de gör dem båda genocida i sin essens: båda hade en karismatisk ledare, diktatur, ideologiska motiveringar samt “prometeiska” transformativa strävanden, vilket ledde till massmord. Detta står som sagt i kontrast till FN:s definition av folkmord. Ett intressant bidrag till diskussionen om vad som egentligen ska räknas som ett folkmord.

Stalin's Genocides | Princeton University Press

De som är oskyldiga idag kan bli skyldiga imorgon – Karlsson (2012). Skrev om här. Boken är en analys av folkmordet i Armenien, utifrån frågan huruvidadet fanns en intention bakom det (en av kriterierna för att det skall räknas som folkmord enligt FN:s konvention). Boken går igenom kronologin men analyserar också efterbörden av folkmordet, t.ex. hur Turkiets officiella hållning ser ut idag (enligt dom skedde det inte över huvud taget). Jag lärde mig mycket av boken, eftersom jag inte visste att folkmordet ens ägt rum. Ytterligare ett intressant bidrag till diskussionen om vad som egentligen ska räknas som ett folkmord. Ni börjar kanske se ett mönster – jag läste en historiakurs om folkmord i somras. Happy times!

De som är oskyldiga idag kan bli skyldiga imorgon : det armeniska folkmordet och dess efterbörd

Utrota varenda jävel – Sven Lindqvist (1992).
Skrev om här. Ett viktigt verk i den postkoloniala litteraturen, som rör sig någonstans mellan poesi och fackbok. Bokens grundtes är att Nazitysklands förintelse av judar i Europa inte är unik, utan ett kulminerande av Europas sedan länge rotade rasism och imperialism, med början i den spanska invaderingen av Kanarieöarna på 1400-talet. Mycket välskriven och intressant, och inte så tungt skriven som en “vanlig” fackbok (dock ett som ni förstår väldigt tungt ämne).

Utrota varenda jävel ; Nu dog du

Ingenbarnsland – Eija Hetekivi Olsson (2015). Svensk socialrealism. Det är 80-tal och man får följa bokens huvudperson Miira, vars föräldrar är finska invandrare, som bor i en förort till Göteborg tillsammans med andra finnar. De har inte mycket pengar, och det är ganska mycket misär, men Miira tampas med life på sitt eget sätt. Slogs av att boken var ganska… äcklig? Emellanåt. Alltså som att inget lämnas åt fantasin när det gäller typ folks äckligheter som att prutta och rapa, haha. Läste boken för att samhällsettorna jag VFU:ade hos i sociologin skulle förklara huvudpersonens öde utifrån någon av de teorier som de fått till sig under undervisningen (marxism, genus och Bourdieus kapitalteori). Mycket bra bok för ändamålet! Boken var helt OK – tror den är bra att läsa för blonda Polhemsbarn idag, uppvuxna i typ Billdal och som är rädda för att ta spårvagnen åt Nordost, för att få en förståelse i hur rasism och samhällets ojämlikhet såg ut, och fortfarande ser ut idag, fast med andra människor än finnar.

Ingenbarnsland eBook by Eija Hetekivi Olsson - 9789113123226 | Rakuten Kobo  United States

Martin Mutumba – äkta hela vägen – Martin Mutumba & Erik Niva (2020). Hahaha den här boken hade jag ALDRIG läst självmant, men liksom den föregående ingick den i elevernas kurslitteratur så jag var tvungen att få lite koll. Mycket bra för ändamålet att analysera huvudpersonens öde utifrån sociologiska teorier om klass, kön och “ras”, men själva boken är enligt mig inte mycket att ha. 🙂 Men det klart, om man inte har någon läsvana och gillar fotboll kan väl den absolut vara intressant, men inte för någon som är van att läsa och som inte gillar fotboll hahaha. Men jag tog mig igenom den i alla fall.

Äkta hela vägen

Det sociala livet i skolan – Thornberg (2020)
Ja den här låter ju ganska tråkig och den gjorde inte särskilt stort intryck, även om jag läste från pärm till pärm i min socialpsykologi-kurs i höstas. Handlar bl.a. om mobbning och konflikter och tar upp olika teorier om varför mobbning sker och vad man kan göra åt det.

Lärande bedömning – Anders Jönsson (2020)
Den här boken däremot! OJ så bra den var!!!! Också en fackbok (det blev många sådana på slutet av året) som jag läste i min bedömnings-kurs och jag har haft SÅ stor behållning av denna. Dels tar den upp intressant fakta och teori kring bedömning generellt, men framförallt ger den också en konkreta verktyg och strategier kring hur man skall ta sig an bedömning och betygsättning, som ju är en stor del av en lärares yrke. Framför allt varför och hur man använder analytiska bedömningsmatriser har jag verkligen tagit till mig sedan jag läste boken. Rekommenderar starkt till alla lärarstudenter och yrkesaktiva lärare! Skrev om här.

Lärande bedömning 2:a uppl

Konflikthantering i professionellt ledarskap – Hakvoort & Friberg (2020)
Den här boken är ytterligare en fackbok som jag läste inom kursen socialpsykologi. Det är en antologi så jag tyckte olika kapitel var olika intressanta, men det jag verkligen tar med mig från den här boken är konflikthanteringsverktyg, och då speciellt Non Violent Communication (NVC). Jag hade läst om verktyget tidigare, men här lärde jag mig det verkligen och har också tillämpat det i diverse vardagssituationer sedan dess (framför allt i relationer) – och det funkar verkligen!

Specialpedagogik och funktionsvariationer – Jacobsson & Nilsson (2018)
Det här är en fackbok om olika funktionsvariationer och hur man skall bemöta elever med det i vardagen som lärare. Gjorde inget stort intryck, kanske mycket för att jag upplevde att boken var riktad mycket till pedagoger för yngre barn? Det var ofta jag tänkte att “jaha, och hur är detta användbart för oss som ska bli gymnasielärare?”.

Perspektiv på specialpedagogik – Claes Nilholm (2020)
Den HÄR boken däremot! Såååå intressant. En av de bästa böckerna jag läst hittills under KPU:n, along with Lärande Bedömning av Anders Jönsson jag skrev om ovan. En mycket pedagogiskt skriven bok (surprise – men alla pedagogiska böcker är inte pedagogiskt skrivna!) och olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik, d.v.s. vad problemet är och vem/vad som anses vara bärare av problemet, och i sin tur hur det i såfall skall tacklas. Boken tar upp tre perspektiv: det kategoriska/medicinska/kompensatoriska som kommer från en psykologisk/medicinsk tradition och ser problemet ligga hos individen, och därmed är det individen som ska kompenseras för sina brister. Det kritiska perspektivet som kommer från en sociologisk tradition och ser problemet ligga i strukturen, t.ex. hur samhället och skolan är ordnade, därmed är det dessa strukturer som skall ändras så att alla oavsett diagnos kan bli inkluderade (inkludering är alltså ett nyckelord). Och så det tredje s.k. dilemmaperspektivet, som är mer pragmatisk och till skillnad från de båda andra inte ser en självklar lösning utan erkänner att det inom specialpedagogik alltid kommer finnas olösliga dilemman som man helt enkelt måste hantera, d.v.s. välja vad man vill betona. Lärde mig supermycket av denna bok och tyckte den var så intressant att läsa.

Perspektiv på specialpedagogik - 9789144138626 | Studentlitteratur

Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla elever – Bengt Persson & Elisabeth Persson (2012)
En fackbok om en fallstudie av en skola som på kort tid fick ner antalet elever som gick ut med ofullständiga betyg genom ett inkluderande och pragmatiskt arbetssätt. Ändå intressant för att vara en fackbok men inget man skulle läsa utanför pedagogiksfären.

Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder – Bo Hejlskov Elvén (2018)
En bok om hur man rent konkret skall hantera elever med “problemskapande beteende”, d.v.s. beteende som skapar problem för andra, vilket författaren noggrant betonar inte nödvändigtvis betyder att personen har problem – det är snarare omgivningen som har problem med personens beteende. Helt okej bok som gav en lite insikter, men återigen upplevde jag att den inte var så användbar för mig som gymnasielärare.

Under slutet av 2021 började jag också läsa Jane Eyrie men har inte hunnit klart, så den fortsätter in på 2022, och samma med nästa bok i GoT-serien som jag också läser parallellt och fortsätter med in på 2022. Dessutom har jag läst en massa artiklar och delar av andra böcker som kurslitteratur, d.v.s. inte pärm till pärm, men de får inte komma med på den här listan. 🙂