Denna söndag bjöd på fint väder så jag fick med mig Are ut i skogen för promenad och svampplockning. Vi fick i Lexbybergen som blivit min nya favorit-plats nära Kortedala! Mer folktomt än Bergsjön, och mer skogigt såattaäga.
Vi plockade massor av sorter: gul kantarell, trattkantarell, rödgul taggsvamp, blek taggsvamp, gulkremla, blodriska, skäggriska, pepparriska, blodsopp, brunsopp och tegelsopp. Sopparna skar jag upp och torkade, resten hamnade i en stuvning som vi åt med pasta toppat med persilja som alltid är gott till svamp tycker jag. Riskorna förvällde jag två gånger eftersom de är så kallade “finska riskor” som är skarpa i smaken. Utöver dessa ätliga sorter hittade och artade vi även oätlig gallsopp (vilket var första gången för mig!) giftig lakritsriska (som blöder genomskinlig vätska istället för vit, också första gången jag artat den) och pepparkremla. Det var första gången jag hittat en giftig kremla men det var otroligt tydligt – den verkligen brände på tungan. Känns skönt att ha artat en sådan också! 🙂
Är hos mamma och pappa i Spekeröd, min bästa plats på jorden. Har plockat massor med svamp och idag har vi varit på Ramsvikslandet i Bohuslän och promenerat.
Lite besviken över att vädret varit piss, men glad över att jag ändå gjort så otroligt mycket under juli månad!!
Månadens mat
Definitivt Sofies goda frallor som jag bakat massor av gånger sedan jag åt dem i Köpenhamn när jag var på besök hos Alex, Sofie och Falke. Minimal arbetsinsats (man behöver inte ens knåda) och fantastiskt resultat.
Månadens soundtrack
Har såklart lyssnat på massa olika låtar och artister men en återkommande är Baltimore med Nina Simone så det får vara Månadens soundtrack. Är besatt.
Månadens firanden
Mammas födelsedag den 9 juli firades i Spekeröd med pompa och ståt. Eller ja, med mys i alla fall. Mamma hade gjort otrolig hemmagjort blåbärsglass och saffransglass bland annat. Omnomnom.
Månadens resor
Jag var i Köpenhamn 10-12 juli, och hälsade på Alex, Sofie och Falke. Det var mycket mysigt.
Malmö 12/7
På väg hem från Köpenhamn stannade jag till ett slag i Malmö 12-13 juli och hälsade på Daisy. Vi åt ramen på Möllan och hade det mysigt.
Sen nästa vecka bar det vidare till Bornholm med Mim 17-21 juli, vilket jag skrivit om här. Vi hike:ade, lagade och åt god mat, snackade om allt möjligt (men mest relationer och politik, förstås), badade och tittade på Bornholms vackra vyer. Samt var liiite nerviga över huruvida vår bil skulle klara av färjan tillbaka till Sverige, men det gick ju bra trots allt 🙂
Den sista resan för månaden var Dalsland med Daisy och Lise 25-29juli. Det var den resan som blev planerad sist, eller ja, vi hade bestämt datum sedan länge men vad vi skulle fylla dessa datum med var oklart ganska länge. Till slut blev det alltså Dalsland, närmare bestämt en liten röd gullig stuga fem minuter från en liten sjö, där vi spenderade tre dagar med att läsa böcker, äta god mat, promenera och prata. Det var så mysigt och vilsamt!! Vi konstaterade efteråt att det är inte ofta som man hänger med folk konstant i fyra dagar (de sov en natt hos mig och Are innan) och inte känner sig socialt trött efteråt, men så var det. Tror det är en kombo av att vi är ganska synkade i vad vi ville göra (lägga oss tidigt, sitta och läsa, gå i skogen) och att det bara helt enkelt är ganska avslappnat häng? Tycker mycket om dem. <3
Månadens böcker
Det hann bli många utlästa böcker i juli! Sju stycken närmare bestämt.
Din stund på jorden – Wilhelm Moberg(1963)
“Vad jag sorglöst förslösade, blev det bäst tillvaratagna”. Dessa vackra och vemodiga ord skrev jag ner när jag hörde dem läsas upp i denna lilla pärla från 1963, tio år innan Wilhelm Moberg begick suicid. Och kanske är detta ett slags avskedsbrev, för det är en hyllning till livet och det som varit, men också en sorgeyttring över det som aldrig blev. En klassiker som är minst lika läsvärd som Utvandrarna och Invandrarna. Läs den! Skrev om här.
How race survived US history – David Roediger (2011)
En bok jag löste för kursen om rasismens historia jag läser nu över sommaren, som i sex kapitel plus prolog och epilog förklarar hur ras kunde överleva det amerikanska frigörelsekriget från England på 1700-talet, självständighetsförklaringen 1776 och konstitutionen med dess storartade anspråk om att “all men are born equal”, inbördeskriget och det slutgiltiga avskaffandet av slaveriet 1863, Jim Crow och medborgarrättsrörelsen 100 år senare, ända fram till Obama. Rasismen peakade under Jim Crow, mellan inbördeskriget och första världskriget och den segregering och det monstruösa våld som riktades mot svarta men även andra icke önskvärda grupper som kineser och ursprungsbefolkningen under denna tid, men is still alive and kicking, även under Obama. Boken behandlar ju USA och ibland kan de amerikanska referenserna vara något svårbegripliga, speciellt som det är en komplicerad fackbok, men ändå läsvärd och lärorik!
Boy swallows universe – Trent Dalton (2018)
En fantastisk ungdomsbok om 13-åriga Eli Bell och hans stumme bror August, och deras ibland ganska mörka liv bland droger och kriminalitet, i resan mot frågorna till svaren. Boken har mycket gemensamt med I’ll give you the sun av Jandy Nelson men det är mycket mörkare här. Det älskvärda med boken är barnets/tonåringens naiva men också roliga perspektiv på det hela. Läs!! Skrev om här.
Harry Potter and the philosopher’s stone (1997) och Harry Potter and the chamber of secrets (1998)– J.K. Rowling.
‘Nough said. Ibland är det bara så skönt att läsa trygg och familjär litteratur som man vet till 100 % är asbra, som man direkt kommer in i och som är lättläst. ÄLSKAR Harry Potter-böckerna och nu äger jag hela sviten på engelska. Tog således upp dem för lite enkel litteratur nu i juli och hann läsa ettan och tvåan och halva trean på ett kick. Vilsamt.
Det ohyggliga arvet – Christian Catomeris (2017)
Det ohyggliga arvet av Christian Catomeris är en fackbok som på ett systematiskt sätt går igenom svensk rasism från medeltiden till modern tid, utifrån ett antal rasstereotyper: afrikanen, asiaten, orientalen, samen, juden, finnen, “tattare” (resande) och romer. Varje kapitel belyser alltså Sveriges bild av dessa grupper under historiens gång, med nedslag både i populärkultur som filmer och böcker och i konkret politik. Mycket viktig och allmänbildande bok som alla borde läsa. Skrev om här.
Racism – a short history – George M. Fredrickson (2003)
Det här är en ca 120 sidor lång exposé över rasismens historia, exklusive en läsvärd bilaga om termen “rasism”. Fredrickson definierar här rasism som dels en idé om att det finns raser (det gör det inte rent biologiskt – alla människor tillhör rasen homo sapiens sapiens) och att dessa raser besitter medfödda (och därmed oföränderliga) egenskaper, och dels att samhället, genom statlig sanktion, organiseras utifrån den här idén d.v.s. med aktivt isärhållande av de olika “raserna” och i extremfall utrotning av den underordnade gruppen (som var fallet i Nazityskland). Boken ägnas sedan åt att, utifrån denna definition, gå igenom rasismens historia och dess kulmen (Nazityskland, Apartheid-Sydafrika och Jim Crow-USA). Mycket läsvärd! Skrev om här.
Månadens filmer
Clara Sola (2021)
Vi såg Clara Sola på Draken film, en lågmäld, vacker, magisk film. Draken film beskriver filmen som “Magisk realism, religiös mysticism och omhuldade ondska när en helgonförklarad, kuvad 40-årig oskuld gör sexuell revolt i Nathalie Álvarez Meséns Guldbaggebelönade debut” och det tycker jag sammanfattar filmen ganska väl. Här får vi möta Clara, boendes i en liten by på den costarikanska landsbygden, som otvunget kommunicerar med djur och har ett speciellt, nästan magiskt, band till naturen. Samtidigt ses hon av sin mor och av befolkningen i byn som ett helgon, som har mött Maria, Nuestra Madre. Clara ombeds bota sjukdomar och välsigna byborna, men själv lever hon ett väldigt begränsat liv under moderns ständigt vakande ögon. Men någonting väcks i Clara när Santiago kommer till byn, ett frö till en frigörelse.
Filmen vad mångbottnad och vacker, en hyllning till naturen och en känga till kristendomen. Mycket sevärd! 4 av 5.
Blackberry (2023)
Såg denna på Hagabion med Mim och blev starkt påmind om The Hummingbird project från 2018 som har typ samma tema. D.v.s. några tech-killar som kommer på nåt (i Blackberry den första smartphone, i Hummingbird nån slags kabel) som revolutionerar tekniken och gör dem asrika/framgångsrika/cocky men som sedan också blir deras fall. Filmen är helt okej och lite rolig på sina ställen och jag ger den 2,5 av 5.
The royal affair (2012)
Såg om denna rulle med Alicia Wikander och Mads Mikkelsen om triangeldramat mellan den danske kungen Christian VII, som var psykiskt sjuk, hans drottning Caroline Mathilde som han behandlade tämligen kallt, och kungens livläkare Johann Struensee, som å ena sidan hjälper kungen genom hans nycker men också är en upplysningarna som blir förälskad i drottningen. Egentligen är det kanske inte kärleksdramat som är det intressanta utan den lysande gestaltningen av denna tid, då Upplysningen står för dörren med krav på emancipation, samtidigt som adeln klamrar sig fast vid sin makt. 4 av 5
Sjätte sinnet(1999)
Are och jag bjöd spontant över Olivia och Emil för att kolla på denna gamla skräckrulle, eftersom den fanns på SvtPlay. Tydligen visste alla utom jag om plot-twisten trots att ingen av oss hade sett den, men trots att jag visste att det skulle vara en plot-twist var den ändå ganska twist:ig (fast antagligen inte så twist:ig som den hade varit om jag inte vetat om att det skulle vara en plot-twist – nu räknade jag ut vad det skulle vara relativt snabbt, före Are till och med vilket jag är mycket stolt över). Hur som helst en sevärd film, det är inte för intet det är en hyllad skräck/thriller, men tyvärr märks det att den är föråldrad. Den har ändå åldrats med viss värdighet, men som sagt, det märks att den gjordes för nästan 25 år sen. Hur som helst sevärd, jag ger den 3,5 av 5. Och vad den handlade om…? Ja, men en liten pojke med ett sjätte sinne 🙂
Rurangi (2020)
Som en del av SVT:s “Pridesommar”-satsning (yaay) visades denna fina lilla film om transaktivisten Caz som efter tio år och en transition senare återvänder till sitt barndomshem Rurangi på den Nya zeeländska landsbygden. Hemkomsten blir dock svår eftersom det också innebär att komma ut. En fin liten film som (utan att avslöja för mycket) tack och lov inte är totaldeppig utan lyckas väva samman transkamp, ursprungsbefolkningen maoris rättigheter och till och med miljökamp. Så lite, lite krystat och skriv-på-näsan blir det på slutet men allt är förlåtet. En queer film, vad mer kan man begära? 3,5 av 5.
Juni har varit lugn och till en början väldigt somrig. Månaden avslutades med lite sämre väder kanske, men åtminstone i början (medan man fortfarande jobbade) var det otroligt varmt. I juni gjorde jag min sista dag på Kunskapsskolan (för till hösten ska jag byta jobb, yaay!), jag fyllde år (ett år kvar tills trettio nu) och hann med en hel del natur, socialt, läsande, fina filmer och annat smått och gott. Här kommer en liten sammanfattning.
Månadens sociala
Den här månaden fyllde Falke två år, och vi var på tvåårskalas. Kolla sicken gullis.
Falke och dens föräldrar Alex och Sofie <3
Jag tog en tur till Daisy och Erik i Malmö. Jag var bara där över natten, men det var så fint att träffa dem båda igen. Jag sov hos Daisy som flyttat till ett underbart (men ännu inte helt färdigställt) kollektivhus och det var så mysigt att hänga där. <3
Det var också midsommar, i år igen. Förra midsommaren var ju Daisy och Lise hos oss i Spekeröd och jag hade bjudit in dem i år igen. Tyvärr kunde inte Daisy ansluta denna gång, men Lise kom – och hennes föräldrar! De hade bilat från Frankrike och det var succé. Vi sa att det kändes lite som att vi var ihop och våra föräldrar för första gången skulle mötas, typ som på ett bröllop eller nåt, men Lises föräldrar matchade hur bra som helst in med oss. En toppen-midsommar.
Veganska “ägghalvor” d.v.s. avocados med tångrom och vegansk majonnäs mmmmBröd som Emil bakatLise och hennes mamma får fördrinkLunch ätsMargit var där också!Post-lunch-badSånt fotogénique! Det är Are som är fotografenTänk att Lise hade såhär kort hår för två år sedan!?Post-bad-hängDet spelades kubbSen var det frisörsalong à moiÄven Lise fick sig en frissaAlbus höll kollSåhär blev det på Lise, fint va?Mark, Lise och hennes mamma Nathalie. Hunden Jolene inte på bild 🙂Sen bestämde vi oss för att gå och plocka blommor för (mycket sen) midsommarkrans-verkstad. Här ser ni också både Olivias och Lises håruppsättningar!Det bands och fixadesDet är Are som står för de vackra korten i motljus<3Såhär blev det!Lise gjorde en till mamma också!Are fick låna min vid middagenGullisarMidsommarmiddagGruppfoto dagen efterEtt tillOch när Lise och hennes föräldrar hade åkt tog vi ännu ett par gruppfoton på kvällen
En eminent midsommar!!
Månadens natur
Den 10e juni hade jag bokat “hemlig date” med Are sedan typ februari. Jag och Olivia gav ju pappa i födelsedagspresent paddling i Vättlefjäll med oss, och nu tänkte jag att jag skulle ge Are detsamma till hans födelsedag (som är den 13e juni). Sagt och gjort, paddling i Vättlefjäll blev det! Han blev jätteglad 🙂 Han fick också en annan födelsedagspresent på själva födelsedagen, nämligen kylskåpspoesi som blivit mycket omtyckt. Men åh, Vättlefjäll ändå <3 Så jävla fint!!
Inne i kanalerna är det magiskt vackertStilla vatten och stilla naturVi såg en huggorm!!Lunch-paus på öUte på öppet vattenEn snygging
En mycket vacker lördag, dagen efter min och Ares paddling faktiskt, bestämde Andrews family sig för att mötas upp på Amundön. Jag och Olivia cyklade dit, en härlig 25 km cykeltur från mig i Kortedala. Amundön, också så himla fint. Två av Göteborgs pärlor, långt i nordost och långt i sydväst, på en helg.
Ett av 2023 års kalenderkort måhända?På väg till andra sidan udden för ett bad……eller kanske inte alls? För mycket maneter och tång för Olivias och mammans smak
Ja, och så var ju jag och Are i Tiveden också nu i slutet av juni, som jag redan berättat om. Snabb-repetition:
Huset vi bodde iPlatsen jag badade påVi som var därBerg vi stod emellanSjö vi åt lunch vidPotatis jag skalade.
Slut på bilder från Tiveden, man får titta i tidigare inlägg. 🙂
Månadens födelsedag
Ja, och så fyllde jag år då. Och även Are, men det har jag ju redan berättat om. Men min egen födelsedag måste få en egen kategori eftersom det var så trevligt. 🙂
Vi började med att åka hem från Tiveden, vilket vi gjorde i etapper där vi besökte olika vattenfall. Tyvärr var alla uttorkade :)) Men det var fint i alla fall. Som den här utsikten:
Som sagt, fin utsikt i alla fall!Vid detta andra stopp (som jag inte minns vad det heter) åt vi matTredje stoppet var på Vargön, där vi såg detta “vattenfall”
Och sen kom vi fram till Spekeröd! Där fanns ett helt program planerat, så himla himla gulligt <3 Älskar min familj!! Först ut var mammas gren: ölprovning!
Olivia och pappa mycket koncentreradeJag och Emil var i samma lag (det var blindtest)Till slut fick vi reda på alla ölArbogan var med som en joker
Till slut fick vi reda på alla öler. Olivia och pappa satte alla, jag och Emil 6 av 8 och Are, den öl-nörden, 5 av 8! Men det var kul att jag och Are har lik ölsmak, åtminstone vad gäller IPA:or. Även om ingen av dem var hazy (som är min favorit) så var de två IPA:orna som var med både min och Ares favoriter. Arbogan hamnade sist på listan hos oss båda också, nästintill odrickbar. En 10 %-ig lager. Konstigt nog pappas favorit på blindtestet!?
Den helt fantastiska maten
Maten, sen. Det var så JÄVLA gott. Friterad zucchini, hemmagjorda dumplings och en fantastiskt god umamig soppa som puttrat i flera timmar.
Kockarna och efterrätts-drinken i förgrunden
Tack älskade älskade familj för den fina födelsedagen <3 <3 <3
Månadens böcker
Från Signe till Alberte – kärleksfullt och förtvivlat – Kerstin Thorvall (2013)
Jag lyssnade klart sista delen av Kerstin Thorvalls autobiografiska romansvit i tre delar. Första delen, När man skjuter arbetare, handlar om Signes mamma, skogshuggardottern Hilma, som på 30-talet och mot bättre vetande gifter sig med en charmig men sinnessjuk man belagd med äktenskapsförbud. Andra delen, I skuggan av oron, handlar om resultatet av detta äktenskap som aldrig borde ingåtts: Signe, och om det potentiella Arvet, som Himla ständigt går och oroar sig för. I Från Signe till Alberte får vi istället följa Signe som ung vuxen och sedermera vuxen, och greppet i denna bok är lite annorlunda än de två tidigare. Här berättas det utifrån Signes perspektiv, och hon har fått en samtalspartner i Alberte, vars livsöde hon speglar sig i. Jag skrev om boken här.
Mödrar och sönder – Per Anders Fogelström (1991)
En fristående fortsättning på en av Per Anders Fogelströms Stockholms-skildringar, denna gång utspelar den sig kring förra sekelskiftet på Kungsholmen. Läsvärd, även om den inte var lika bra som Barn- och Stad-serierna. Skrev om här.
Ras och vithet (2011)
En mycket intressant, läsvärd och lärorik antologi om just ras och vithet och om svenska rasrelationer idag och igår, redigerad av Tobias Hübinette. Skrev om här.
Vidare håller jag också på att lyssna på Din stund på jorden av Wilhelm Moberg, men den är jag inte klar med ännu, och så håller jag också på med diverse andra böcker på temat rasism, som jag förmodligen kommer läsa ut i juli istället. 🙂
Månadens filmer
High life (2018)
En rymdfilm starring Robert Pattinson. Den hade potential, men var mycket märklig, så…. nä. 1,5/5.
Interstellar (2014)
Are blev chockad över att jag inte hade sett Interstellar, så vi såg den. En episk och smart film set in a future apocalypse, som självklart är värd sina höga betyg. 4 av 4.
The father
En psykologisk thriller, eller ett thriller-aktigt spykologiskt drama med Anthony Hopkins och Olivia Coleman i huvudrollerna, båda briljanta. Det är andra gången jag ser filmen som är mycket smart och intressant berättad ur en gammal dement mans perspektiv. Se den! 4 av 4.
Aftersun (2022)
En lågmäld men mångbottnad film om relationen mellan förälder och barn, och hur föräldraskapet inte är svartvitt. Man kan vara en fantastisk förälder och samtidigt inte så bra. Filmen utspelar sig under en charterresa till Turkiet, ditt pappan Calum tar med sin 11-åriga dotter Sophie. Man förstår ganska snabbt att Calum och Sophies mamma sedan länge är separerade men att relationen ändå är bra. Far och dotter carpar järnet ur resan, solar, badar, spelar biljard och äter gott, men efter att solen gått ner lurar mörkret. Calum försöker hålla ihop det och Sophie är kanske ibland den vuxna. Hjärtat brister. En mycket bra film med a lot of trust in the viewer (d.v.s. det skrivs absolut inte på näsan hör utan det är subtilt och lågmält som sagt) och det tycker jag om. Hjärtskärande draman är verkligen en av mina favoritgenrer och skådespelarna här är briljanta. Rekommenderar! 4 av 5!
Jesus Christ superstar (1973)
Are ville verkligen verkligen att vi skulle se denna gamla dänga så så blev det. Sevärd och intressant, speciellt med alla anakronismer (ett ord jag nyss lärt mig som betyder kronologiskt felaktig rekvisita, kostym, ord mm som är placerade med intention) och för att det är kul att se film från 70-talet. Men det räcker att se den en gång. 3 av 5!
Ännu en månad har gått, som började extremt kall. Direkt efter att jag och Are anlänt till Göteborg efter Stockholmsvistelsen så gick jag till Bältesspännarparken för att fira Första maj med syndikalisterna. Trots regnet och rusket var det UNDERBART.
Månadens sociala häng
Jag åkte till Floda en fredagseftermiddag och hände med Lina:
Jag och Olivia bestämde spontant en fin dag i början av maj att vi skulle ses vid Delsjön på picknick och bad. Därefter rullade vi ner till Matilda och Milla på middag och häng, och så avlöste Are och Olivia. En så härlig spontan lördag!
Jag och Are blev bjudna över till Alex, Sofie och Falke på söndagsgrillning i solen på deras innergård. Vilken lyx.
Månadens natur
Lärjeån är fantastiskt fin på försommaren. Jag och Are gick ner en ljus kväll och insöp naturen.
Jag och Olivia bjöd också pappa på kanotande i Vättlefjäll! Detta var vår födelsedagspresent till pappa planerad sedan februari och det blev en riktig kanondag. Det är SÅ lyxigt att vi har Vättlefjäll så lättillgängligt här i Gbg.
Månadens scenframträdande
Mamma bjöd mig och Olivia på cirkus i form av Cirque du Soleil på Scandinavium vilket förstås var otroligt imponerande. Vilken kroppskontroll och vilken flexibilitet. Och sedan, icke att förglömma, Skogsfesten! Massor av bra band som jag inte minns namnet på men Boo boo bama orchestra var en höjdpunkt (otrolig scennärvaro, så queert och glittrigt och sexigt allt på samma gång), liksom Slowgold och Girafe.
Månadens filmer
Jag har inte sett så mycket film i maj, men jag tror jag sett åtminstone en mer än Murina? Men det är den jag har skrivit ner, och så här skrev jag om den:
Murina (2021)
I beskrivningen på Drakenfilm står det att detta är en “sunshine” noir, och det förstår man när man ser den. En till synes paradisisk ö i Adriatiska havet är Julijas hem, en brådmogen flicka i övre tonåren som, trots idyllen, inget annat vill än att lämna ön, eftersom hennes pappa där styr med järnhand. När en förmögen familjevän kommer på besök för att diskutera affärer ser hon sin chans. En suggestiv film som trots sitt solskimmer ständigt har nåt mörkt lurande i hörnen. Bra! 4 av 5.
Månadens böcker
I maj har jag läst ut I skuggan av oron av Kerstin Thorvall (2013), som jag skrev om här, Den rödaste rosen slår ut av Liv Strömquist , som jag skrev om här, och Kapital, rationalitet och sammanhållning – introduktion till samhällsteori av Boglind, Eliaeson & Månson (2005), som jag inte har skrivit om men använt som kurslitteratur i min senaste tenta i sociologi A. En mycket användbar bok om man vill förstå sig på de sociologiska klassiker-gubbarna Marx, Weber och Durkheim bättre!
Jag var på festival förra helgen! Med Erik och Lisa. Det var mycket trevligt och såg t.ex. ut såhär, tror detta var när Slowgold spelade på fredagkvällen:
På Slowgold
Men innan dess hände förstås massa saker! Först och främst körde vi dit från Göteborg på fredagseftermiddagen. Det var spännande ända in i det sista kring vilken bil det skulle bli men den gamle nästan-veteranbilen hann bli klar på verkstan så Erik hämtade den och sen Lisa och sen mig lagom till jag slutade. Väl på plats på festivalområdet fixade vi våra sängplatser (jag sov bekvämt i bilen med tre lager liggunderlag, och de lite mindre bekvämt i tält) och sen var det dags att festivala!
PiprökarN
Vi rökte till exempel pipa! En ny upplevelse för min del. Arv från Eriks farfar!
En mycket tinder-vänlig bild right?En inte lika tinder-vänlig bild?En helt otrolig spaghetti med “kött”färssås som serverades på fredagskvällen
Och nu tror jag Slowgold snart är på G att spela där nere på scenen! I förgrunden syns gamla bekanta i form av Claes, Annelie och Wendela!
Slowgold var toppen! Och här på bilden nedan syns också den orange-klädde sångaren i Boo boo bama orchestra som vi såg dagen efter
Lite senare på kvällen
Ja och vad hände sen efter att Slowgold hade spelat? En massa andra band spelade som jag inte minns namnet på men som var jättebra. Vi drack vin och dansade på och trots att det var mycket kyligt hade jag det mycket trevligt. Här är klockan mitt i natten när vi tar en paus i en hängmatta.
Ny dag! Jag började dagen med morgondopp och frukost vid bryggan.
Vi spenderade ganska lång tid vid sjön innan vi gick tillbaka upp till festivalområdet för att kolla på dagens band, som inleddes med en jazztrio som hette något med “Knarrby” om jag minns rätt. Mycket trevligt!
Ja, på dagen var det varmt!
Sen hade det blivit lite kallare framåt eftermiddagen, och tyvärr lite mulnare (?). Mer kläder på!
Min bäste festkompanjon och ja. Ja, alltså han är ju inte bara en bra festkompanjon utan en mycket kär vän också som tyvärr ska flytta till Stockholm nu :(((((
Ja men det var väl typ det tror jag? Tack Skogsfesten för denna gång! Favorit i repris från 2019, då jag senast var på Skogsfesten:
Jag har lyssnat ut en ny bok! När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall (1993). En modern klassiker! Som jag egentligen lyssnade ut i april, det här inlägget har bara legat i utkast jättelänge.
När man skjuter arbetare är första delen i en självbiografisk trilogi, där Kerstin egentligen berättar sina föräldrars historia: om mamman Hilma (i verkligheten Tora), en arbetarflicka uppvuxen i ett kristet skogshuggarhem i Norrland, och läroverksadjunkt Sigfrid Thornvall (i verkligheten Åke Thorvall, utan N), som möts en sommar i början av 1900-talet och blir blixtrande kära. Eller åtminstone Sigfrid, som med sitt allra charmigaste jag uppvaktar Hilma, som smickrad faller för den stilige, lärde och på alla sätt fantastiske adjunkten. Kutym är att förlovning varar åtminstone ett år för att folk inte skall tro att man oansvarigt blivit “på det viset”, men för Sigfrid och framförallt hans familj är det bråttom med bröllopet. Hilma anar kanske oråd, men oerfaren och ung ser hon inte det andra ser – att Sigfrids blickar och svårigheter att hindra lidelsen att helt ta över inte är en vanlig förälskelse, utan ett maniskt skov i en sjukdom som egentligen ger upphov till äktenskapsförbud. Något som Sigfrids familj vet om, och som är anledningen till brådskan. Bröllopsnatten urartar till en traumatiserande våldtäkt som resulterar i en liten dotter – Signe (eller i verkligheten Kerstin) – vars eventuella arv av faderns sinnessjukdom skall oroa Hilma för resten av livet.
“Bokserien är delvis självbiografisk och börjar med att den blyga småskollärarinnan och skogshuggardottern Hilma möter sitt öde i den charmige, skönsjungande läroverksadjunkten Sigfrid. På bröllopsnatten våldtar han henne brutalt och det visar sig att Sigfrid är sinnessjuk. Något som hans fina familj är väl medvetna om men valt att hålla hemligt. Han lider av en sjukdom belagd med äktenskapsförbud, men istället för att slå upp äktenskapet finner sig den fromma Hilma i sitt öde. Samtidigt som de får dottern Signe slår en livslång oro klorna i Hilma. Har fadersarvet – själva sjukdomen – gått vidare till dottern?
Vi får följa Kerstins alter ego Signe under uppväxten och vuxenlivet. Under hennes äktenskap, otrohetsaffärer, karriären som modetecknerska och så småningom omstridd författare. Med det sköra psyket som en efterhängsen skugga. Det är stundtals mörkt och ofta frustrerande. Men det är också riktigt bra litteratur.
Mycket väl formulerat tycker jag, och jag håller helt med! Därför håller jag just nu på med andra delen. Medan jag lyssnade på första tänkte jag flera gånger att det är Moa Martinson-vibes på detta – samma raka, liksom unapologetic, stil och samma klassikerkvalitet. Sedan läste jag på Wikipedia att Kerstin Thorvall faktiskt vunnit just Moa Martinson-priset för denna bok, och det ante mig. Ännu ett stycke must-read arbetarlitteratur, om en svunnen tid som känns långt borta men ändå så nära, för man kan känna igen sig i känslorna. Oron, förälskelsen, ångesten, glädjen och sorgen. Rekommenderar varmt!
[…] Jag har också lyssnat på När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall (1993) som jag skrev om här. Speciellt den sista var väldigt bra! Stor litteratur som jag verkligen […]
April inleddes med en resa (Öland) och slutade med en resa (Stockholm). Månaden har bjudit på sol och kompisgäng, lite lugnare på jobbet, mycket bra film, och annat smått och gott.
I Stockholm
Socialt
April gjorde efter Öland stark entré med påskfirande i Spekeröd! Med Olivia, Erik, Lisa, Milla, Matilda, Ester och Are. Otroligt väder hade vi, och otrolig mat åt vi. Har varit vid Hornborgarsjön med Are och Ares pappa, har hängt på Amundön med Alex (uunnnddeeerrrbaaarrt) och njutit av solen t.ex. ovanför Bergsjön med utsikt över Kviberg och en vacker solnedgång.
Lisa, Erik och Matilda i sol på altan!Påskamat som äts! Premiär för ute-ät generellt!Are som spelar gitarr medan jag rättar prov under påsk”lovet”.Jag och Chili som hängde i Spekeröd i nästan en vecka under påsk <3Are, jag och Ester en fredagkväll vid BergsjönEn snyggTvå gulligaAre hann med att både skaffa och göra sig av med en mustasch under april!
Scenkonst
Are bjöd mig på Göteborgsoperan! Vi såg Touched, som var helt fantastisk. Jag blev så berörd och hade så många olika känslor. Den första delen av första akten, som hette Dust and disquiet, var otroligt vacker med kropparna som dansade i symbios, ljudlöst och explosivt och ömt samtidigt. Här började jag faktiskt gråta för jag blev så berörd av skönheten, av rörelserna tillsammans med musiken, men också för att jag tänkte på att något så här berörande och vackert också på många håll i världen skulle tolkas som obscent och provocerande, och det gjorde mig ledsen. Någonstans i mitten av första akten tog en glädjefylld trumrytm vid, och den gjorde mig glad, för beatet liksom kändes glädjefylld och dansarna var så energiska, men sedan, utan att man märkte det, blev det våldsamt på något sätt, glädjen förvandlades till något destruktivt i takt med att musiken blev hårdare och rörelserna likaså. Även i andra akten, To kingdom come, kastades man mellan olika känslor, i samband med att gestaltningen förändrades. Ett älskande par, där den ena alltid bär den andra, som bönar och ber. Ett hysteriskt leende, ett technoparty. Som sagt, en fantastisk föreställning! Gå och se!
Böcker
Jag har läst Morgonstjärnan av Karl-Ove Knausgård (2020) och Människans frigörelse: Karl Marx ungdomsskrifter i urval och översättning av Sven-Eric Liedman (1995), jag skrev om båda här. Jag har också lyssnat på När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall (1993) som jag skrev om här. Speciellt den sista var väldigt bra! Stor litteratur som jag verkligen rekommenderar.
Filmer
The girl with all the gifts (2016)
Denna udda zombie-apokalyps-film var helt fantastisk. Den utspelar sig i en dystopisk parallell samtid där en svamp har spridit sig och gjort en majoritet av mänskligheten till människoätande zombies (en plot som är märkligt lik den nya HBO-serien The last of us som bygger på ett TV-spel, medan denna film bygger på en bok, och jag och Are kollade upp vilken som kom först men de kom mer eller mindre samtidigt). Instängda på en militärbas befinner sig ett gäng människor som ännu inte är smittade av zombie-svampen, och så en grupp barn – eller testobjekt för vaccin – som är någon slags korsning mellan människa och zombie. De beter sig och är som människobarn, speciellt the girl with all the gifts, men vid doften av människa, som ibland tar sig förbi block-gelen, blir de hysteriska köttätande zombies. Därför måste de hållar fastkedjade tjugofyra timmar om dygnet, men samtidigt får de också gå i skolan, dock under sträng övervakning. I skolan finns den snälla läraren som vägrar se zombiebarnen som människoätande zombies, utan ser dem just som barn. Speciellt the girl with all the gifts. Jag vill inte säga så mycket mer än så här, men rekommenderar starkt denna fantastiska lilla film! 4,5 av 5
Huesera (2022)
Huesera, eller The bone woman som den engelska titeln var, är en peruviansk skräckfilm som fanns på Drakenfilm i två veckor som efter att ha läst beskrivningen jag verkligen ville se. Den handlar om Valéria som lever ett tryggt medelklassliv med sambo och som längtar efter att bli gravid. När stickan väl visar plus blir hon först överlycklig, men snart visar sig något vara fel. Valéria ser saker som inte finns, och i takt med att det som växer i hennes mage blir större blir känslan av att något är fel också starkare. En mycket obehaglig film (som faktiskt till och med skrämde Are!!) med många spännande teman (t.ex. hbtq, moderskap och galenskap) som var mycket svårt att förutsäga. Rekommenderar, 4,5 av 5!
Titanic (1997)
Well, ‘nough said, en bra jävla rulle. Blev dock ej lika berörd som sist, hade antagligen PMS då? Are var måttligt road hahaha men det var faktiskt han som föreslog en “film man vet är bra”. 3,5 av 5.
Persona (1966)
En speciell, trippig och vacker film av Ingmar Bergma med Liv Ullman och Bibi Andersson i huvudrollen. Skrev om här. 4 av 5.
Undine (2020)
Märklig tysk film med Franz Rogowski (en av mina favoritskådespelare) i huvudrollen, men som sagt, mycket märklig. Den skall handla om en vattennymf som bara kan överleva på true love, men om man inte läser beskrivningen är det inte helt tydligt alltså. Ger den kanske 2 av 5.
The Ritual (2020)
En märklig skräckfilm som är supposed to utspela sig i Sverige, men där ingenting stämmer vilket jag stör mig på – t.ex. skall det vara de svenska fjällen på sommaren, ändå blir det mörkt (det blir aldrig mörkt i fjällen på sommaren) och ändå är det en massa granskog (finns inte så mycket skog i fjällen). Så det gjorde att jag störde mig jättemycket hela tiden. Dessutom enligt mig en ganska tråkig story, som jag tyckte liknade Midsummer-filmen. Rekommenderar ej. 0,5 av 5.
Anything for Jackson (2020)
Också en skräckis som började mycket obehagligt men sen blev mer okej att se. Om ett satanistiskt par som försöker bring back their lost grandson to life med alla medel möjliga (d.v.s., satanistiska ritualer). Det går dock ej helt som de tänkt sig och ja, ni hör ju att det blir obehagligt. Helt OK film som började relativt starkt men sen gick det utförm 2 av 5.
Utflykt/natur
Hornborgasjön!! Vi hade en sån härlig dag där, jag Are och hans pappa Birger. Det var också mycket äventyrligt, för jag och Are gick en promenad längs en led där delar av den var avstängd p.g.a. översvämningar. “Äsch”, tänkte vi, “det kan ju inte vara så farligt”. Och det var det inte först. Men sen fick Are bära mig några bitar, p.g.a. jag hade sneakers och han hade ordentliga vandringskängor. Men sen blev det literally en sjö så då var det bara att snöra av sig skorna. Mycket äventyrligt och vårigt. Nynnade på “Blåsippan ute i backarna står, niger och säger att nu är det vår, barnen dom plockar små sipporna glatt, rusar sen hem under rop och skratt. Mor nu är våren kommen, mor, nu får vi gå utan strumpor och skor….” hela vägen
FikapausFörsöker kanske omedvetet härma en trana?Sjö som sagtUt på tur aldrig sur
Jag och Alex var också iväg till Amundön en helg och det var också en otrolig dag. Jag tog ett dopp i havet och så var det så mysigt att få lite egentid.
Falke och jag mkt koncentrerade
Månadens mat
Påskmaten var riktigt 👌🏼, och så pizzan på La Piccola Nonna i Stockholm mmmmm drömmer fortfarande om den. Måste gå tillbaka nästa gång jag är där. Och så har Are lagat god mat till mig, tex krämig pasta med tofu :))
På La Piccola Nonna i StockholmUtsökt påskmatMat som jag äter varje dag på jobbet, vi har verkligen en toppen-salladsbuffé!
Och det var allt för denna månad! Hejdå april hejhej maj, du är ju redan här!
Jag har varit i Stockholm!! En liten weekendresa tillsammans med Are som vi planerat sedan i vintras, lagom precis efter att han lämnat in sin uppsats (och lagom till långhelg tack vare första maj). Vi tog eftermiddagståget från Gbg i fredags och kom fram vid sju-tiden. Vi åkte direkt till Reimers för att få nycklar till gästlägenheterna från Björn, men efter att vi hade installerat oss i vad som kändes som en bunker (mycket valuta för pengarna för den BRF:en eftersom de får in 1250 kr/natten för de tre små gästrummen) drog vi ut i den kyliga aprilkvällen för att hitta nåt att äta. Det blev Babel Bazar vid Hornstull som jag hade sparat i Google Maps. Otroligt god falafel, men något otrevlig personal. Vi käkade vid Bergsund strand och tog sedan en promenad runt området bort till Pålsunds park och tillbaks till Hornsgatan där vi satte oss på en bar och drack en öl. En mycket bra inledning på Stockholmsvistelsen!
Inte ful utsiktGullig kille + Långholmens båtar och på andra sidan… Norrmalm?? Äsch jag vet inteMmmMmm!!!Vi lyssnade på kvällsfågelsången och spanade på utsikten.
Nästa dag, i lördags, stod Hermans på agendan. Men först skulle vi byta till Thomas gästlägenhet på andra sidan Reimers (som vi egentligen bokat för hela vistelsen men som behövde avbokas en natt för att Thomas & co behövde kunna boka en natt och man kunde tydligen bara boka sju nätter i taget). Men flyttningen kunde inte göras förrän klockan tolv så vi tog en morgonpromenad runt Reimers och tittade på körsbärsblom. Fick så mycket nostalgikänslor, det är ändå mycket tid i min barndom jag spenderat här. Springa mer med ett par mynt och köpa något på Coop, leka på lekplatsen nedanför lägenheten, hälsa på kaninerna.
Kyligt men fintKom på att solglasögonen var överflödigaVacker!!!Han poserade helt självmant på detta sätt hahaha
Prick klockan tolv stod vi redo för att blippa brickan utanför Thomas gästlägenhet på Anders Reimers väg, men Are gick i förväg för att handla en present på Ve och fasa, en liten affär nära Högalidskyrkan. Sen möttes vi på Hornsgatan och promenerade i rask takt mot Slussen eftersom vi hade bord bokat på Hermans klockan ett. En fantastisk helvegansk buffé hade de, och allt var verligen hur gott som helst. Minus för att det är trångt och stimmigt, och tyvärr satt ett väntar precis bredvid oss där den ena höll en timmes monolog (med några instick från kompisen) om allt från hennes cancer till hur öppen hon var till hur hon hanterade sin pappas små-rassighet till hur hon hittat Gud osv osv osv. Jag hade så svårt att koncentrera mig på Are för vi fick höra så mycket om denna människa under lunchen och det var svårt att inte lyssna.
Efter Hermans styrde vi stegen tillbaka till Slussen och sedan tillbaka samma håll mot Fotografiska, där vi bl.a. såg en utställning med flera konstnärer på tema natur och miljö. Mycket vackra foton, även om jag också sett andra mer inspirerande utställningar på Fotografiska. Vi båda tyckte mycket om ett videoverk som visades över en hel vägg och som vi satt länge och tittade på.
Efter Fotografiska promenerade vi hemåt längs vattnet, ganska trötta i benen vid det här laget. Vilade hemma i lägenheten en timme (som för övrigt kändes mycket bättre än bunkern – här hade vi en lägenhet för oss själva och det fanns fönster) innan vi tog tunnelbanan till Rådmansgatan där vi mötte upp Lise för att äta middag på Lao Wai, en helvegansk kinesisk restaurang som jag hade läst om. Det var jättetrevligt att träffa Lise men tyvärr var jag inte så imponerad av maten. Eller, den var god, och det är alltid nice med helveganska restauranger, men det var inte värt att betala 250-300 kr per huvudrätt, när det kändes som att man kunde få ungefär samma mat också på ett “vanligt” Kinaställe. Också lite tråkig öl hälsar Are.
“Tänk vad lyxigt”, sa Are på väg hem, “att vi har en hel dag till i Stockholm!” och så var det ju! Målet för söndagen var att se slottet och riksdagen (eftersom Are inte varit i Stockholm förut) så vi promenerade hela vägen från Reimers via Mariatorget där vi tog en glass på Stikkinikki (en gelato-kedja som har ett ställe med bara veganska smaker på just Mariatorget mmmm) och den famösa Guldbron, Gamla stan och Kungsträdgården. Vi fick till och med se en parad (Valborgsmässoafton till ära antar jag??) som marscherade förbi med pompa och ståt. Jag var mest imponerad av hästarnas lynne som klarar av en hel orkester och dessutom att gå mitt i stan bland bilar, turister och bussar.
Innan han kom på att det var lite för kallt utan mössaNu såUt på tur aldrig sur
Sen gick vi till Medelhavsmuséet där vi hade gratis inträde eftersom vi var på Världskulturmuséet förra veckan och årskort kostar bara 140 kr. Hade vi inte haft den nuvarande skit-regeringen hade det iförsig varit gratis, tack Uffe. Vi hann se utställningarna om Antikens Grekland, Romarriket och Egypten, inklusive föremål som skapats för mer än 5000 år sedan. Det är hisnande!!! Rekommenderar detta museum.
Efter muséet styrde vi kosan mot Rådmansgatan igen, för däromkring låg MyVegina som jag kollat upp, ett veganskt lunchställe med bl.a. smoothies och mackor. En otrolig smoothie drack vi, dock i dyraste laget, men så krämig och len i konsistens och smak, samt grillade mackor mmmm.
På kvällen hade vi bokat deg på La Piccola Nonna, en napolitansk pizzeria med veganska och vegetariska pizzor som drivs av två vänner. Pizzerian ligger ganska anonymt på en tvärgata till Götgatan, nära Skanstull, och så fort man klev in kände man att det här är ett riktigt trevligt place. Vänster, queert och otroliga pizzor. Man kan inte boka bord utan kan bara boka deg för att få en garanterad pizza, så får man plats om man får plats och annars blir det take away. Men vi fick plats!! Och det var såååå gott och prisvärt, en pizza för 110 kronor. Rekommenderar detta starkt, inte bara för maten utan också för att det är ett mysigt ställe att stötta. Önskar de startade i Göteborg också!!!
En gullis!!!<3Dricker koncentrerat
Efter pizzan gick vi till Mikkeller-baren nära Medborgarplatsen, som jag och mamma var på när vi var i Stockholm i höstas. Många goda öler och lagom lugnt när man vill kunna konversera.
Ett trevligt ställe!!En bild jag skickade till Ester för att illustrera att vi drack god öl. Jag drack IPA och Are en redig stout.
Sen gick vi hela vägen hem i en otrolig marsch-fart för att Are behövde gå ner sitt blodsocker lite grand, och idag på Första maj, var det dags att säga hejdå till Stockholm för denna gång. Har haft det så bra och ätit så mycket god mat mmmm. Speciellt pizzan som sagt. Min och Ares första lilla resa tillsammans också, hoppas det blir många fler!!
En (snart) trettioårig person med (snart) tjugo års (!) bloggkarriär, som nuförtiden mest upprätthåller bloggandet för min egen nostalgis skull, men du är förstås välkommen att hänga på. Skriver mest om kultur jag konsumerar, men även om min vardag, politik och annat smått och gott. Borgerliga intressen – god mat och vin, vackra tavlor, klassisk litteratur och dyra sporter – med hjärtat på rätt ställe (d.v.s. vänster).
Denna söndag bjöd på fint väder så jag fick med mig Are ut i skogen för promenad och svampplockning. Vi fick i Lexbybergen som blivit min nya favorit-plats nära Kortedala! Mer folktomt än Bergsjön, och mer skogigt såattaäga.
Vi plockade massor av sorter: gul kantarell, trattkantarell, rödgul taggsvamp, blek taggsvamp, gulkremla, blodriska, skäggriska, pepparriska, blodsopp, brunsopp och tegelsopp. Sopparna skar jag upp och torkade, resten hamnade i en stuvning som vi åt med pasta toppat med persilja som alltid är gott till svamp tycker jag. Riskorna förvällde jag två gånger eftersom de är så kallade “finska riskor” som är skarpa i smaken. Utöver dessa ätliga sorter hittade och artade vi även oätlig gallsopp (vilket var första gången för mig!) giftig lakritsriska (som blöder genomskinlig vätska istället för vit, också första gången jag artat den) och pepparkremla. Det var första gången jag hittat en giftig kremla men det var otroligt tydligt – den verkligen brände på tungan. Känns skönt att ha artat en sådan också! 🙂
En (snart) trettioårig person med (snart) tjugo års (!) bloggkarriär, som nuförtiden mest upprätthåller bloggandet för min egen nostalgis skull, men du är förstås välkommen att hänga på. Skriver mest om kultur jag konsumerar, men även om min vardag, politik och annat smått och gott. Borgerliga intressen – god mat och vin, vackra tavlor, klassisk litteratur och dyra sporter – med hjärtat på rätt ställe (d.v.s. vänster).
Denna söndag bjöd på fint väder så jag fick med mig Are ut i skogen för promenad och svampplockning. Vi fick i Lexbybergen som blivit min nya favorit-plats nära Kortedala! Mer folktomt än Bergsjön, och mer skogigt såattaäga.
Vi plockade massor av sorter: gul kantarell, trattkantarell, rödgul taggsvamp, blek taggsvamp, gulkremla, blodriska, skäggriska, pepparriska, blodsopp, brunsopp och tegelsopp. Sopparna skar jag upp och torkade, resten hamnade i en stuvning som vi åt med pasta toppat med persilja som alltid är gott till svamp tycker jag. Riskorna förvällde jag två gånger eftersom de är så kallade “finska riskor” som är skarpa i smaken. Utöver dessa ätliga sorter hittade och artade vi även oätlig gallsopp (vilket var första gången för mig!) giftig lakritsriska (som blöder genomskinlig vätska istället för vit, också första gången jag artat den) och pepparkremla. Det var första gången jag hittat en giftig kremla men det var otroligt tydligt – den verkligen brände på tungan. Känns skönt att ha artat en sådan också! 🙂
Denna söndag bjöd på fint väder så jag fick med mig Are ut i skogen för promenad och svampplockning. Vi fick i Lexbybergen som blivit min nya favorit-plats nära Kortedala! Mer folktomt än Bergsjön, och mer skogigt såattaäga. Vi plockade massor av sorter: gul kantarell, trattkantarell, rödgul taggsvamp, blek taggsvamp, gulkremla, blodriska, skäggriska, pepparriska, blodsopp,…
Är hos mamma och pappa i Spekeröd, min bästa plats på jorden. Har plockat massor med svamp och idag har vi varit på Ramsvikslandet i Bohuslän och promenerat.
Är hos mamma och pappa i Spekeröd, min bästa plats på jorden. Har plockat massor med svamp och idag har vi varit på Ramsvikslandet i Bohuslän och promenerat.
Lite besviken över att vädret varit piss, men glad över att jag ändå gjort så otroligt mycket under juli månad!!
Månadens mat
Definitivt Sofies goda frallor som jag bakat massor av gånger sedan jag åt dem i Köpenhamn när jag var på besök hos Alex, Sofie och Falke. Minimal arbetsinsats (man behöver inte ens knåda) och fantastiskt resultat.
Månadens soundtrack
Har såklart lyssnat på massa olika låtar och artister men en återkommande är Baltimore med Nina Simone så det får vara Månadens soundtrack. Är besatt.
Månadens firanden
Mammas födelsedag den 9 juli firades i Spekeröd med pompa och ståt. Eller ja, med mys i alla fall. Mamma hade gjort otrolig hemmagjort blåbärsglass och saffransglass bland annat. Omnomnom.
Månadens resor
Jag var i Köpenhamn 10-12 juli, och hälsade på Alex, Sofie och Falke. Det var mycket mysigt.
Malmö 12/7
På väg hem från Köpenhamn stannade jag till ett slag i Malmö 12-13 juli och hälsade på Daisy. Vi åt ramen på Möllan och hade det mysigt.
Sen nästa vecka bar det vidare till Bornholm med Mim 17-21 juli, vilket jag skrivit om här. Vi hike:ade, lagade och åt god mat, snackade om allt möjligt (men mest relationer och politik, förstås), badade och tittade på Bornholms vackra vyer. Samt var liiite nerviga över huruvida vår bil skulle klara av färjan tillbaka till Sverige, men det gick ju bra trots allt 🙂
Den sista resan för månaden var Dalsland med Daisy och Lise 25-29juli. Det var den resan som blev planerad sist, eller ja, vi hade bestämt datum sedan länge men vad vi skulle fylla dessa datum med var oklart ganska länge. Till slut blev det alltså Dalsland, närmare bestämt en liten röd gullig stuga fem minuter från en liten sjö, där vi spenderade tre dagar med att läsa böcker, äta god mat, promenera och prata. Det var så mysigt och vilsamt!! Vi konstaterade efteråt att det är inte ofta som man hänger med folk konstant i fyra dagar (de sov en natt hos mig och Are innan) och inte känner sig socialt trött efteråt, men så var det. Tror det är en kombo av att vi är ganska synkade i vad vi ville göra (lägga oss tidigt, sitta och läsa, gå i skogen) och att det bara helt enkelt är ganska avslappnat häng? Tycker mycket om dem. <3
Månadens böcker
Det hann bli många utlästa böcker i juli! Sju stycken närmare bestämt.
Din stund på jorden – Wilhelm Moberg(1963)
“Vad jag sorglöst förslösade, blev det bäst tillvaratagna”. Dessa vackra och vemodiga ord skrev jag ner när jag hörde dem läsas upp i denna lilla pärla från 1963, tio år innan Wilhelm Moberg begick suicid. Och kanske är detta ett slags avskedsbrev, för det är en hyllning till livet och det som varit, men också en sorgeyttring över det som aldrig blev. En klassiker som är minst lika läsvärd som Utvandrarna och Invandrarna. Läs den! Skrev om här.
How race survived US history – David Roediger (2011)
En bok jag löste för kursen om rasismens historia jag läser nu över sommaren, som i sex kapitel plus prolog och epilog förklarar hur ras kunde överleva det amerikanska frigörelsekriget från England på 1700-talet, självständighetsförklaringen 1776 och konstitutionen med dess storartade anspråk om att “all men are born equal”, inbördeskriget och det slutgiltiga avskaffandet av slaveriet 1863, Jim Crow och medborgarrättsrörelsen 100 år senare, ända fram till Obama. Rasismen peakade under Jim Crow, mellan inbördeskriget och första världskriget och den segregering och det monstruösa våld som riktades mot svarta men även andra icke önskvärda grupper som kineser och ursprungsbefolkningen under denna tid, men is still alive and kicking, även under Obama. Boken behandlar ju USA och ibland kan de amerikanska referenserna vara något svårbegripliga, speciellt som det är en komplicerad fackbok, men ändå läsvärd och lärorik!
Boy swallows universe – Trent Dalton (2018)
En fantastisk ungdomsbok om 13-åriga Eli Bell och hans stumme bror August, och deras ibland ganska mörka liv bland droger och kriminalitet, i resan mot frågorna till svaren. Boken har mycket gemensamt med I’ll give you the sun av Jandy Nelson men det är mycket mörkare här. Det älskvärda med boken är barnets/tonåringens naiva men också roliga perspektiv på det hela. Läs!! Skrev om här.
Harry Potter and the philosopher’s stone (1997) och Harry Potter and the chamber of secrets (1998)– J.K. Rowling.
‘Nough said. Ibland är det bara så skönt att läsa trygg och familjär litteratur som man vet till 100 % är asbra, som man direkt kommer in i och som är lättläst. ÄLSKAR Harry Potter-böckerna och nu äger jag hela sviten på engelska. Tog således upp dem för lite enkel litteratur nu i juli och hann läsa ettan och tvåan och halva trean på ett kick. Vilsamt.
Det ohyggliga arvet – Christian Catomeris (2017)
Det ohyggliga arvet av Christian Catomeris är en fackbok som på ett systematiskt sätt går igenom svensk rasism från medeltiden till modern tid, utifrån ett antal rasstereotyper: afrikanen, asiaten, orientalen, samen, juden, finnen, “tattare” (resande) och romer. Varje kapitel belyser alltså Sveriges bild av dessa grupper under historiens gång, med nedslag både i populärkultur som filmer och böcker och i konkret politik. Mycket viktig och allmänbildande bok som alla borde läsa. Skrev om här.
Racism – a short history – George M. Fredrickson (2003)
Det här är en ca 120 sidor lång exposé över rasismens historia, exklusive en läsvärd bilaga om termen “rasism”. Fredrickson definierar här rasism som dels en idé om att det finns raser (det gör det inte rent biologiskt – alla människor tillhör rasen homo sapiens sapiens) och att dessa raser besitter medfödda (och därmed oföränderliga) egenskaper, och dels att samhället, genom statlig sanktion, organiseras utifrån den här idén d.v.s. med aktivt isärhållande av de olika “raserna” och i extremfall utrotning av den underordnade gruppen (som var fallet i Nazityskland). Boken ägnas sedan åt att, utifrån denna definition, gå igenom rasismens historia och dess kulmen (Nazityskland, Apartheid-Sydafrika och Jim Crow-USA). Mycket läsvärd! Skrev om här.
Månadens filmer
Clara Sola (2021)
Vi såg Clara Sola på Draken film, en lågmäld, vacker, magisk film. Draken film beskriver filmen som “Magisk realism, religiös mysticism och omhuldade ondska när en helgonförklarad, kuvad 40-årig oskuld gör sexuell revolt i Nathalie Álvarez Meséns Guldbaggebelönade debut” och det tycker jag sammanfattar filmen ganska väl. Här får vi möta Clara, boendes i en liten by på den costarikanska landsbygden, som otvunget kommunicerar med djur och har ett speciellt, nästan magiskt, band till naturen. Samtidigt ses hon av sin mor och av befolkningen i byn som ett helgon, som har mött Maria, Nuestra Madre. Clara ombeds bota sjukdomar och välsigna byborna, men själv lever hon ett väldigt begränsat liv under moderns ständigt vakande ögon. Men någonting väcks i Clara när Santiago kommer till byn, ett frö till en frigörelse.
Filmen vad mångbottnad och vacker, en hyllning till naturen och en känga till kristendomen. Mycket sevärd! 4 av 5.
Blackberry (2023)
Såg denna på Hagabion med Mim och blev starkt påmind om The Hummingbird project från 2018 som har typ samma tema. D.v.s. några tech-killar som kommer på nåt (i Blackberry den första smartphone, i Hummingbird nån slags kabel) som revolutionerar tekniken och gör dem asrika/framgångsrika/cocky men som sedan också blir deras fall. Filmen är helt okej och lite rolig på sina ställen och jag ger den 2,5 av 5.
The royal affair (2012)
Såg om denna rulle med Alicia Wikander och Mads Mikkelsen om triangeldramat mellan den danske kungen Christian VII, som var psykiskt sjuk, hans drottning Caroline Mathilde som han behandlade tämligen kallt, och kungens livläkare Johann Struensee, som å ena sidan hjälper kungen genom hans nycker men också är en upplysningarna som blir förälskad i drottningen. Egentligen är det kanske inte kärleksdramat som är det intressanta utan den lysande gestaltningen av denna tid, då Upplysningen står för dörren med krav på emancipation, samtidigt som adeln klamrar sig fast vid sin makt. 4 av 5
Sjätte sinnet(1999)
Are och jag bjöd spontant över Olivia och Emil för att kolla på denna gamla skräckrulle, eftersom den fanns på SvtPlay. Tydligen visste alla utom jag om plot-twisten trots att ingen av oss hade sett den, men trots att jag visste att det skulle vara en plot-twist var den ändå ganska twist:ig (fast antagligen inte så twist:ig som den hade varit om jag inte vetat om att det skulle vara en plot-twist – nu räknade jag ut vad det skulle vara relativt snabbt, före Are till och med vilket jag är mycket stolt över). Hur som helst en sevärd film, det är inte för intet det är en hyllad skräck/thriller, men tyvärr märks det att den är föråldrad. Den har ändå åldrats med viss värdighet, men som sagt, det märks att den gjordes för nästan 25 år sen. Hur som helst sevärd, jag ger den 3,5 av 5. Och vad den handlade om…? Ja, men en liten pojke med ett sjätte sinne 🙂
Rurangi (2020)
Som en del av SVT:s “Pridesommar”-satsning (yaay) visades denna fina lilla film om transaktivisten Caz som efter tio år och en transition senare återvänder till sitt barndomshem Rurangi på den Nya zeeländska landsbygden. Hemkomsten blir dock svår eftersom det också innebär att komma ut. En fin liten film som (utan att avslöja för mycket) tack och lov inte är totaldeppig utan lyckas väva samman transkamp, ursprungsbefolkningen maoris rättigheter och till och med miljökamp. Så lite, lite krystat och skriv-på-näsan blir det på slutet men allt är förlåtet. En queer film, vad mer kan man begära? 3,5 av 5.
Månadens känsla Lite besviken över att vädret varit piss, men glad över att jag ändå gjort så otroligt mycket under juli månad!! Månadens mat Definitivt Sofies goda frallor som jag bakat massor av gånger sedan jag åt dem i Köpenhamn när jag var på besök hos Alex, Sofie och Falke. Minimal arbetsinsats (man behöver inte…
Juni har varit lugn och till en början väldigt somrig. Månaden avslutades med lite sämre väder kanske, men åtminstone i början (medan man fortfarande jobbade) var det otroligt varmt. I juni gjorde jag min sista dag på Kunskapsskolan (för till hösten ska jag byta jobb, yaay!), jag fyllde år (ett år kvar tills trettio nu) och hann med en hel del natur, socialt, läsande, fina filmer och annat smått och gott. Här kommer en liten sammanfattning.
Månadens sociala
Den här månaden fyllde Falke två år, och vi var på tvåårskalas. Kolla sicken gullis.
Falke och dens föräldrar Alex och Sofie <3
Jag tog en tur till Daisy och Erik i Malmö. Jag var bara där över natten, men det var så fint att träffa dem båda igen. Jag sov hos Daisy som flyttat till ett underbart (men ännu inte helt färdigställt) kollektivhus och det var så mysigt att hänga där. <3
Det var också midsommar, i år igen. Förra midsommaren var ju Daisy och Lise hos oss i Spekeröd och jag hade bjudit in dem i år igen. Tyvärr kunde inte Daisy ansluta denna gång, men Lise kom – och hennes föräldrar! De hade bilat från Frankrike och det var succé. Vi sa att det kändes lite som att vi var ihop och våra föräldrar för första gången skulle mötas, typ som på ett bröllop eller nåt, men Lises föräldrar matchade hur bra som helst in med oss. En toppen-midsommar.
Veganska “ägghalvor” d.v.s. avocados med tångrom och vegansk majonnäs mmmmBröd som Emil bakatLise och hennes mamma får fördrinkLunch ätsMargit var där också!Post-lunch-badSånt fotogénique! Det är Are som är fotografenTänk att Lise hade såhär kort hår för två år sedan!?Post-bad-hängDet spelades kubbSen var det frisörsalong à moiÄven Lise fick sig en frissaAlbus höll kollSåhär blev det på Lise, fint va?Mark, Lise och hennes mamma Nathalie. Hunden Jolene inte på bild 🙂Sen bestämde vi oss för att gå och plocka blommor för (mycket sen) midsommarkrans-verkstad. Här ser ni också både Olivias och Lises håruppsättningar!Det bands och fixadesDet är Are som står för de vackra korten i motljus<3Såhär blev det!Lise gjorde en till mamma också!Are fick låna min vid middagenGullisarMidsommarmiddagGruppfoto dagen efterEtt tillOch när Lise och hennes föräldrar hade åkt tog vi ännu ett par gruppfoton på kvällen
En eminent midsommar!!
Månadens natur
Den 10e juni hade jag bokat “hemlig date” med Are sedan typ februari. Jag och Olivia gav ju pappa i födelsedagspresent paddling i Vättlefjäll med oss, och nu tänkte jag att jag skulle ge Are detsamma till hans födelsedag (som är den 13e juni). Sagt och gjort, paddling i Vättlefjäll blev det! Han blev jätteglad 🙂 Han fick också en annan födelsedagspresent på själva födelsedagen, nämligen kylskåpspoesi som blivit mycket omtyckt. Men åh, Vättlefjäll ändå <3 Så jävla fint!!
Inne i kanalerna är det magiskt vackertStilla vatten och stilla naturVi såg en huggorm!!Lunch-paus på öUte på öppet vattenEn snygging
En mycket vacker lördag, dagen efter min och Ares paddling faktiskt, bestämde Andrews family sig för att mötas upp på Amundön. Jag och Olivia cyklade dit, en härlig 25 km cykeltur från mig i Kortedala. Amundön, också så himla fint. Två av Göteborgs pärlor, långt i nordost och långt i sydväst, på en helg.
Ett av 2023 års kalenderkort måhända?På väg till andra sidan udden för ett bad……eller kanske inte alls? För mycket maneter och tång för Olivias och mammans smak
Ja, och så var ju jag och Are i Tiveden också nu i slutet av juni, som jag redan berättat om. Snabb-repetition:
Huset vi bodde iPlatsen jag badade påVi som var därBerg vi stod emellanSjö vi åt lunch vidPotatis jag skalade.
Slut på bilder från Tiveden, man får titta i tidigare inlägg. 🙂
Månadens födelsedag
Ja, och så fyllde jag år då. Och även Are, men det har jag ju redan berättat om. Men min egen födelsedag måste få en egen kategori eftersom det var så trevligt. 🙂
Vi började med att åka hem från Tiveden, vilket vi gjorde i etapper där vi besökte olika vattenfall. Tyvärr var alla uttorkade :)) Men det var fint i alla fall. Som den här utsikten:
Som sagt, fin utsikt i alla fall!Vid detta andra stopp (som jag inte minns vad det heter) åt vi matTredje stoppet var på Vargön, där vi såg detta “vattenfall”
Och sen kom vi fram till Spekeröd! Där fanns ett helt program planerat, så himla himla gulligt <3 Älskar min familj!! Först ut var mammas gren: ölprovning!
Olivia och pappa mycket koncentreradeJag och Emil var i samma lag (det var blindtest)Till slut fick vi reda på alla ölArbogan var med som en joker
Till slut fick vi reda på alla öler. Olivia och pappa satte alla, jag och Emil 6 av 8 och Are, den öl-nörden, 5 av 8! Men det var kul att jag och Are har lik ölsmak, åtminstone vad gäller IPA:or. Även om ingen av dem var hazy (som är min favorit) så var de två IPA:orna som var med både min och Ares favoriter. Arbogan hamnade sist på listan hos oss båda också, nästintill odrickbar. En 10 %-ig lager. Konstigt nog pappas favorit på blindtestet!?
Den helt fantastiska maten
Maten, sen. Det var så JÄVLA gott. Friterad zucchini, hemmagjorda dumplings och en fantastiskt god umamig soppa som puttrat i flera timmar.
Kockarna och efterrätts-drinken i förgrunden
Tack älskade älskade familj för den fina födelsedagen <3 <3 <3
Månadens böcker
Från Signe till Alberte – kärleksfullt och förtvivlat – Kerstin Thorvall (2013)
Jag lyssnade klart sista delen av Kerstin Thorvalls autobiografiska romansvit i tre delar. Första delen, När man skjuter arbetare, handlar om Signes mamma, skogshuggardottern Hilma, som på 30-talet och mot bättre vetande gifter sig med en charmig men sinnessjuk man belagd med äktenskapsförbud. Andra delen, I skuggan av oron, handlar om resultatet av detta äktenskap som aldrig borde ingåtts: Signe, och om det potentiella Arvet, som Himla ständigt går och oroar sig för. I Från Signe till Alberte får vi istället följa Signe som ung vuxen och sedermera vuxen, och greppet i denna bok är lite annorlunda än de två tidigare. Här berättas det utifrån Signes perspektiv, och hon har fått en samtalspartner i Alberte, vars livsöde hon speglar sig i. Jag skrev om boken här.
Mödrar och sönder – Per Anders Fogelström (1991)
En fristående fortsättning på en av Per Anders Fogelströms Stockholms-skildringar, denna gång utspelar den sig kring förra sekelskiftet på Kungsholmen. Läsvärd, även om den inte var lika bra som Barn- och Stad-serierna. Skrev om här.
Ras och vithet (2011)
En mycket intressant, läsvärd och lärorik antologi om just ras och vithet och om svenska rasrelationer idag och igår, redigerad av Tobias Hübinette. Skrev om här.
Vidare håller jag också på att lyssna på Din stund på jorden av Wilhelm Moberg, men den är jag inte klar med ännu, och så håller jag också på med diverse andra böcker på temat rasism, som jag förmodligen kommer läsa ut i juli istället. 🙂
Månadens filmer
High life (2018)
En rymdfilm starring Robert Pattinson. Den hade potential, men var mycket märklig, så…. nä. 1,5/5.
Interstellar (2014)
Are blev chockad över att jag inte hade sett Interstellar, så vi såg den. En episk och smart film set in a future apocalypse, som självklart är värd sina höga betyg. 4 av 4.
The father
En psykologisk thriller, eller ett thriller-aktigt spykologiskt drama med Anthony Hopkins och Olivia Coleman i huvudrollerna, båda briljanta. Det är andra gången jag ser filmen som är mycket smart och intressant berättad ur en gammal dement mans perspektiv. Se den! 4 av 4.
Aftersun (2022)
En lågmäld men mångbottnad film om relationen mellan förälder och barn, och hur föräldraskapet inte är svartvitt. Man kan vara en fantastisk förälder och samtidigt inte så bra. Filmen utspelar sig under en charterresa till Turkiet, ditt pappan Calum tar med sin 11-åriga dotter Sophie. Man förstår ganska snabbt att Calum och Sophies mamma sedan länge är separerade men att relationen ändå är bra. Far och dotter carpar järnet ur resan, solar, badar, spelar biljard och äter gott, men efter att solen gått ner lurar mörkret. Calum försöker hålla ihop det och Sophie är kanske ibland den vuxna. Hjärtat brister. En mycket bra film med a lot of trust in the viewer (d.v.s. det skrivs absolut inte på näsan hör utan det är subtilt och lågmält som sagt) och det tycker jag om. Hjärtskärande draman är verkligen en av mina favoritgenrer och skådespelarna här är briljanta. Rekommenderar! 4 av 5!
Jesus Christ superstar (1973)
Are ville verkligen verkligen att vi skulle se denna gamla dänga så så blev det. Sevärd och intressant, speciellt med alla anakronismer (ett ord jag nyss lärt mig som betyder kronologiskt felaktig rekvisita, kostym, ord mm som är placerade med intention) och för att det är kul att se film från 70-talet. Men det räcker att se den en gång. 3 av 5!
Juni har varit lugn och till en början väldigt somrig. Månaden avslutades med lite sämre väder kanske, men åtminstone i början (medan man fortfarande jobbade) var det otroligt varmt. I juni gjorde jag min sista dag på Kunskapsskolan (för till hösten ska jag byta jobb, yaay!), jag fyllde år (ett år kvar tills trettio nu)…
Ännu en månad har gått, som började extremt kall. Direkt efter att jag och Are anlänt till Göteborg efter Stockholmsvistelsen så gick jag till Bältesspännarparken för att fira Första maj med syndikalisterna. Trots regnet och rusket var det UNDERBART.
Månadens sociala häng
Jag åkte till Floda en fredagseftermiddag och hände med Lina:
Jag och Olivia bestämde spontant en fin dag i början av maj att vi skulle ses vid Delsjön på picknick och bad. Därefter rullade vi ner till Matilda och Milla på middag och häng, och så avlöste Are och Olivia. En så härlig spontan lördag!
Jag och Are blev bjudna över till Alex, Sofie och Falke på söndagsgrillning i solen på deras innergård. Vilken lyx.
Månadens natur
Lärjeån är fantastiskt fin på försommaren. Jag och Are gick ner en ljus kväll och insöp naturen.
Jag och Olivia bjöd också pappa på kanotande i Vättlefjäll! Detta var vår födelsedagspresent till pappa planerad sedan februari och det blev en riktig kanondag. Det är SÅ lyxigt att vi har Vättlefjäll så lättillgängligt här i Gbg.
Månadens scenframträdande
Mamma bjöd mig och Olivia på cirkus i form av Cirque du Soleil på Scandinavium vilket förstås var otroligt imponerande. Vilken kroppskontroll och vilken flexibilitet. Och sedan, icke att förglömma, Skogsfesten! Massor av bra band som jag inte minns namnet på men Boo boo bama orchestra var en höjdpunkt (otrolig scennärvaro, så queert och glittrigt och sexigt allt på samma gång), liksom Slowgold och Girafe.
Månadens filmer
Jag har inte sett så mycket film i maj, men jag tror jag sett åtminstone en mer än Murina? Men det är den jag har skrivit ner, och så här skrev jag om den:
Murina (2021)
I beskrivningen på Drakenfilm står det att detta är en “sunshine” noir, och det förstår man när man ser den. En till synes paradisisk ö i Adriatiska havet är Julijas hem, en brådmogen flicka i övre tonåren som, trots idyllen, inget annat vill än att lämna ön, eftersom hennes pappa där styr med järnhand. När en förmögen familjevän kommer på besök för att diskutera affärer ser hon sin chans. En suggestiv film som trots sitt solskimmer ständigt har nåt mörkt lurande i hörnen. Bra! 4 av 5.
Månadens böcker
I maj har jag läst ut I skuggan av oron av Kerstin Thorvall (2013), som jag skrev om här, Den rödaste rosen slår ut av Liv Strömquist , som jag skrev om här, och Kapital, rationalitet och sammanhållning – introduktion till samhällsteori av Boglind, Eliaeson & Månson (2005), som jag inte har skrivit om men använt som kurslitteratur i min senaste tenta i sociologi A. En mycket användbar bok om man vill förstå sig på de sociologiska klassiker-gubbarna Marx, Weber och Durkheim bättre!
Ännu en månad har gått, som började extremt kall. Direkt efter att jag och Are anlänt till Göteborg efter Stockholmsvistelsen så gick jag till Bältesspännarparken för att fira Första maj med syndikalisterna. Trots regnet och rusket var det UNDERBART. Månadens sociala häng Jag åkte till Floda en fredagseftermiddag och hände med Lina: Jag och Olivia…
Jag var på festival förra helgen! Med Erik och Lisa. Det var mycket trevligt och såg t.ex. ut såhär, tror detta var när Slowgold spelade på fredagkvällen:
På Slowgold
Men innan dess hände förstås massa saker! Först och främst körde vi dit från Göteborg på fredagseftermiddagen. Det var spännande ända in i det sista kring vilken bil det skulle bli men den gamle nästan-veteranbilen hann bli klar på verkstan så Erik hämtade den och sen Lisa och sen mig lagom till jag slutade. Väl på plats på festivalområdet fixade vi våra sängplatser (jag sov bekvämt i bilen med tre lager liggunderlag, och de lite mindre bekvämt i tält) och sen var det dags att festivala!
PiprökarN
Vi rökte till exempel pipa! En ny upplevelse för min del. Arv från Eriks farfar!
En mycket tinder-vänlig bild right?En inte lika tinder-vänlig bild?En helt otrolig spaghetti med “kött”färssås som serverades på fredagskvällen
Och nu tror jag Slowgold snart är på G att spela där nere på scenen! I förgrunden syns gamla bekanta i form av Claes, Annelie och Wendela!
Slowgold var toppen! Och här på bilden nedan syns också den orange-klädde sångaren i Boo boo bama orchestra som vi såg dagen efter
Lite senare på kvällen
Ja och vad hände sen efter att Slowgold hade spelat? En massa andra band spelade som jag inte minns namnet på men som var jättebra. Vi drack vin och dansade på och trots att det var mycket kyligt hade jag det mycket trevligt. Här är klockan mitt i natten när vi tar en paus i en hängmatta.
Ny dag! Jag började dagen med morgondopp och frukost vid bryggan.
Vi spenderade ganska lång tid vid sjön innan vi gick tillbaka upp till festivalområdet för att kolla på dagens band, som inleddes med en jazztrio som hette något med “Knarrby” om jag minns rätt. Mycket trevligt!
Ja, på dagen var det varmt!
Sen hade det blivit lite kallare framåt eftermiddagen, och tyvärr lite mulnare (?). Mer kläder på!
Min bäste festkompanjon och ja. Ja, alltså han är ju inte bara en bra festkompanjon utan en mycket kär vän också som tyvärr ska flytta till Stockholm nu :(((((
Ja men det var väl typ det tror jag? Tack Skogsfesten för denna gång! Favorit i repris från 2019, då jag senast var på Skogsfesten:
Jag var på festival förra helgen! Med Erik och Lisa. Det var mycket trevligt och såg t.ex. ut såhär, tror detta var när Slowgold spelade på fredagkvällen: Men innan dess hände förstås massa saker! Först och främst körde vi dit från Göteborg på fredagseftermiddagen. Det var spännande ända in i det sista kring vilken bil…
Jag har lyssnat ut en ny bok! När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall (1993). En modern klassiker! Som jag egentligen lyssnade ut i april, det här inlägget har bara legat i utkast jättelänge.
När man skjuter arbetare är första delen i en självbiografisk trilogi, där Kerstin egentligen berättar sina föräldrars historia: om mamman Hilma (i verkligheten Tora), en arbetarflicka uppvuxen i ett kristet skogshuggarhem i Norrland, och läroverksadjunkt Sigfrid Thornvall (i verkligheten Åke Thorvall, utan N), som möts en sommar i början av 1900-talet och blir blixtrande kära. Eller åtminstone Sigfrid, som med sitt allra charmigaste jag uppvaktar Hilma, som smickrad faller för den stilige, lärde och på alla sätt fantastiske adjunkten. Kutym är att förlovning varar åtminstone ett år för att folk inte skall tro att man oansvarigt blivit “på det viset”, men för Sigfrid och framförallt hans familj är det bråttom med bröllopet. Hilma anar kanske oråd, men oerfaren och ung ser hon inte det andra ser – att Sigfrids blickar och svårigheter att hindra lidelsen att helt ta över inte är en vanlig förälskelse, utan ett maniskt skov i en sjukdom som egentligen ger upphov till äktenskapsförbud. Något som Sigfrids familj vet om, och som är anledningen till brådskan. Bröllopsnatten urartar till en traumatiserande våldtäkt som resulterar i en liten dotter – Signe (eller i verkligheten Kerstin) – vars eventuella arv av faderns sinnessjukdom skall oroa Hilma för resten av livet.
“Bokserien är delvis självbiografisk och börjar med att den blyga småskollärarinnan och skogshuggardottern Hilma möter sitt öde i den charmige, skönsjungande läroverksadjunkten Sigfrid. På bröllopsnatten våldtar han henne brutalt och det visar sig att Sigfrid är sinnessjuk. Något som hans fina familj är väl medvetna om men valt att hålla hemligt. Han lider av en sjukdom belagd med äktenskapsförbud, men istället för att slå upp äktenskapet finner sig den fromma Hilma i sitt öde. Samtidigt som de får dottern Signe slår en livslång oro klorna i Hilma. Har fadersarvet – själva sjukdomen – gått vidare till dottern?
Vi får följa Kerstins alter ego Signe under uppväxten och vuxenlivet. Under hennes äktenskap, otrohetsaffärer, karriären som modetecknerska och så småningom omstridd författare. Med det sköra psyket som en efterhängsen skugga. Det är stundtals mörkt och ofta frustrerande. Men det är också riktigt bra litteratur.
Mycket väl formulerat tycker jag, och jag håller helt med! Därför håller jag just nu på med andra delen. Medan jag lyssnade på första tänkte jag flera gånger att det är Moa Martinson-vibes på detta – samma raka, liksom unapologetic, stil och samma klassikerkvalitet. Sedan läste jag på Wikipedia att Kerstin Thorvall faktiskt vunnit just Moa Martinson-priset för denna bok, och det ante mig. Ännu ett stycke must-read arbetarlitteratur, om en svunnen tid som känns långt borta men ändå så nära, för man kan känna igen sig i känslorna. Oron, förälskelsen, ångesten, glädjen och sorgen. Rekommenderar varmt!
[…] Jag har också lyssnat på När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall (1993) som jag skrev om här. Speciellt den sista var väldigt bra! Stor litteratur som jag verkligen […]
Jag har lyssnat ut en ny bok! När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall (1993). En modern klassiker! Som jag egentligen lyssnade ut i april, det här inlägget har bara legat i utkast jättelänge. När man skjuter arbetare är första delen i en självbiografisk trilogi, där Kerstin egentligen berättar sina föräldrars historia: om mamman Hilma…
April inleddes med en resa (Öland) och slutade med en resa (Stockholm). Månaden har bjudit på sol och kompisgäng, lite lugnare på jobbet, mycket bra film, och annat smått och gott.
I Stockholm
Socialt
April gjorde efter Öland stark entré med påskfirande i Spekeröd! Med Olivia, Erik, Lisa, Milla, Matilda, Ester och Are. Otroligt väder hade vi, och otrolig mat åt vi. Har varit vid Hornborgarsjön med Are och Ares pappa, har hängt på Amundön med Alex (uunnnddeeerrrbaaarrt) och njutit av solen t.ex. ovanför Bergsjön med utsikt över Kviberg och en vacker solnedgång.
Lisa, Erik och Matilda i sol på altan!Påskamat som äts! Premiär för ute-ät generellt!Are som spelar gitarr medan jag rättar prov under påsk”lovet”.Jag och Chili som hängde i Spekeröd i nästan en vecka under påsk <3Are, jag och Ester en fredagkväll vid BergsjönEn snyggTvå gulligaAre hann med att både skaffa och göra sig av med en mustasch under april!
Scenkonst
Are bjöd mig på Göteborgsoperan! Vi såg Touched, som var helt fantastisk. Jag blev så berörd och hade så många olika känslor. Den första delen av första akten, som hette Dust and disquiet, var otroligt vacker med kropparna som dansade i symbios, ljudlöst och explosivt och ömt samtidigt. Här började jag faktiskt gråta för jag blev så berörd av skönheten, av rörelserna tillsammans med musiken, men också för att jag tänkte på att något så här berörande och vackert också på många håll i världen skulle tolkas som obscent och provocerande, och det gjorde mig ledsen. Någonstans i mitten av första akten tog en glädjefylld trumrytm vid, och den gjorde mig glad, för beatet liksom kändes glädjefylld och dansarna var så energiska, men sedan, utan att man märkte det, blev det våldsamt på något sätt, glädjen förvandlades till något destruktivt i takt med att musiken blev hårdare och rörelserna likaså. Även i andra akten, To kingdom come, kastades man mellan olika känslor, i samband med att gestaltningen förändrades. Ett älskande par, där den ena alltid bär den andra, som bönar och ber. Ett hysteriskt leende, ett technoparty. Som sagt, en fantastisk föreställning! Gå och se!
Böcker
Jag har läst Morgonstjärnan av Karl-Ove Knausgård (2020) och Människans frigörelse: Karl Marx ungdomsskrifter i urval och översättning av Sven-Eric Liedman (1995), jag skrev om båda här. Jag har också lyssnat på När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall (1993) som jag skrev om här. Speciellt den sista var väldigt bra! Stor litteratur som jag verkligen rekommenderar.
Filmer
The girl with all the gifts (2016)
Denna udda zombie-apokalyps-film var helt fantastisk. Den utspelar sig i en dystopisk parallell samtid där en svamp har spridit sig och gjort en majoritet av mänskligheten till människoätande zombies (en plot som är märkligt lik den nya HBO-serien The last of us som bygger på ett TV-spel, medan denna film bygger på en bok, och jag och Are kollade upp vilken som kom först men de kom mer eller mindre samtidigt). Instängda på en militärbas befinner sig ett gäng människor som ännu inte är smittade av zombie-svampen, och så en grupp barn – eller testobjekt för vaccin – som är någon slags korsning mellan människa och zombie. De beter sig och är som människobarn, speciellt the girl with all the gifts, men vid doften av människa, som ibland tar sig förbi block-gelen, blir de hysteriska köttätande zombies. Därför måste de hållar fastkedjade tjugofyra timmar om dygnet, men samtidigt får de också gå i skolan, dock under sträng övervakning. I skolan finns den snälla läraren som vägrar se zombiebarnen som människoätande zombies, utan ser dem just som barn. Speciellt the girl with all the gifts. Jag vill inte säga så mycket mer än så här, men rekommenderar starkt denna fantastiska lilla film! 4,5 av 5
Huesera (2022)
Huesera, eller The bone woman som den engelska titeln var, är en peruviansk skräckfilm som fanns på Drakenfilm i två veckor som efter att ha läst beskrivningen jag verkligen ville se. Den handlar om Valéria som lever ett tryggt medelklassliv med sambo och som längtar efter att bli gravid. När stickan väl visar plus blir hon först överlycklig, men snart visar sig något vara fel. Valéria ser saker som inte finns, och i takt med att det som växer i hennes mage blir större blir känslan av att något är fel också starkare. En mycket obehaglig film (som faktiskt till och med skrämde Are!!) med många spännande teman (t.ex. hbtq, moderskap och galenskap) som var mycket svårt att förutsäga. Rekommenderar, 4,5 av 5!
Titanic (1997)
Well, ‘nough said, en bra jävla rulle. Blev dock ej lika berörd som sist, hade antagligen PMS då? Are var måttligt road hahaha men det var faktiskt han som föreslog en “film man vet är bra”. 3,5 av 5.
Persona (1966)
En speciell, trippig och vacker film av Ingmar Bergma med Liv Ullman och Bibi Andersson i huvudrollen. Skrev om här. 4 av 5.
Undine (2020)
Märklig tysk film med Franz Rogowski (en av mina favoritskådespelare) i huvudrollen, men som sagt, mycket märklig. Den skall handla om en vattennymf som bara kan överleva på true love, men om man inte läser beskrivningen är det inte helt tydligt alltså. Ger den kanske 2 av 5.
The Ritual (2020)
En märklig skräckfilm som är supposed to utspela sig i Sverige, men där ingenting stämmer vilket jag stör mig på – t.ex. skall det vara de svenska fjällen på sommaren, ändå blir det mörkt (det blir aldrig mörkt i fjällen på sommaren) och ändå är det en massa granskog (finns inte så mycket skog i fjällen). Så det gjorde att jag störde mig jättemycket hela tiden. Dessutom enligt mig en ganska tråkig story, som jag tyckte liknade Midsummer-filmen. Rekommenderar ej. 0,5 av 5.
Anything for Jackson (2020)
Också en skräckis som började mycket obehagligt men sen blev mer okej att se. Om ett satanistiskt par som försöker bring back their lost grandson to life med alla medel möjliga (d.v.s., satanistiska ritualer). Det går dock ej helt som de tänkt sig och ja, ni hör ju att det blir obehagligt. Helt OK film som började relativt starkt men sen gick det utförm 2 av 5.
Utflykt/natur
Hornborgasjön!! Vi hade en sån härlig dag där, jag Are och hans pappa Birger. Det var också mycket äventyrligt, för jag och Are gick en promenad längs en led där delar av den var avstängd p.g.a. översvämningar. “Äsch”, tänkte vi, “det kan ju inte vara så farligt”. Och det var det inte först. Men sen fick Are bära mig några bitar, p.g.a. jag hade sneakers och han hade ordentliga vandringskängor. Men sen blev det literally en sjö så då var det bara att snöra av sig skorna. Mycket äventyrligt och vårigt. Nynnade på “Blåsippan ute i backarna står, niger och säger att nu är det vår, barnen dom plockar små sipporna glatt, rusar sen hem under rop och skratt. Mor nu är våren kommen, mor, nu får vi gå utan strumpor och skor….” hela vägen
FikapausFörsöker kanske omedvetet härma en trana?Sjö som sagtUt på tur aldrig sur
Jag och Alex var också iväg till Amundön en helg och det var också en otrolig dag. Jag tog ett dopp i havet och så var det så mysigt att få lite egentid.
Falke och jag mkt koncentrerade
Månadens mat
Påskmaten var riktigt 👌🏼, och så pizzan på La Piccola Nonna i Stockholm mmmmm drömmer fortfarande om den. Måste gå tillbaka nästa gång jag är där. Och så har Are lagat god mat till mig, tex krämig pasta med tofu :))
På La Piccola Nonna i StockholmUtsökt påskmatMat som jag äter varje dag på jobbet, vi har verkligen en toppen-salladsbuffé!
Och det var allt för denna månad! Hejdå april hejhej maj, du är ju redan här!
Resor April inleddes med en resa (Öland) och slutade med en resa (Stockholm). Månaden har bjudit på sol och kompisgäng, lite lugnare på jobbet, mycket bra film, och annat smått och gott. Socialt April gjorde efter Öland stark entré med påskfirande i Spekeröd! Med Olivia, Erik, Lisa, Milla, Matilda, Ester och Are. Otroligt väder hade…
Jag har varit i Stockholm!! En liten weekendresa tillsammans med Are som vi planerat sedan i vintras, lagom precis efter att han lämnat in sin uppsats (och lagom till långhelg tack vare första maj). Vi tog eftermiddagståget från Gbg i fredags och kom fram vid sju-tiden. Vi åkte direkt till Reimers för att få nycklar till gästlägenheterna från Björn, men efter att vi hade installerat oss i vad som kändes som en bunker (mycket valuta för pengarna för den BRF:en eftersom de får in 1250 kr/natten för de tre små gästrummen) drog vi ut i den kyliga aprilkvällen för att hitta nåt att äta. Det blev Babel Bazar vid Hornstull som jag hade sparat i Google Maps. Otroligt god falafel, men något otrevlig personal. Vi käkade vid Bergsund strand och tog sedan en promenad runt området bort till Pålsunds park och tillbaks till Hornsgatan där vi satte oss på en bar och drack en öl. En mycket bra inledning på Stockholmsvistelsen!
Inte ful utsiktGullig kille + Långholmens båtar och på andra sidan… Norrmalm?? Äsch jag vet inteMmmMmm!!!Vi lyssnade på kvällsfågelsången och spanade på utsikten.
Nästa dag, i lördags, stod Hermans på agendan. Men först skulle vi byta till Thomas gästlägenhet på andra sidan Reimers (som vi egentligen bokat för hela vistelsen men som behövde avbokas en natt för att Thomas & co behövde kunna boka en natt och man kunde tydligen bara boka sju nätter i taget). Men flyttningen kunde inte göras förrän klockan tolv så vi tog en morgonpromenad runt Reimers och tittade på körsbärsblom. Fick så mycket nostalgikänslor, det är ändå mycket tid i min barndom jag spenderat här. Springa mer med ett par mynt och köpa något på Coop, leka på lekplatsen nedanför lägenheten, hälsa på kaninerna.
Kyligt men fintKom på att solglasögonen var överflödigaVacker!!!Han poserade helt självmant på detta sätt hahaha
Prick klockan tolv stod vi redo för att blippa brickan utanför Thomas gästlägenhet på Anders Reimers väg, men Are gick i förväg för att handla en present på Ve och fasa, en liten affär nära Högalidskyrkan. Sen möttes vi på Hornsgatan och promenerade i rask takt mot Slussen eftersom vi hade bord bokat på Hermans klockan ett. En fantastisk helvegansk buffé hade de, och allt var verligen hur gott som helst. Minus för att det är trångt och stimmigt, och tyvärr satt ett väntar precis bredvid oss där den ena höll en timmes monolog (med några instick från kompisen) om allt från hennes cancer till hur öppen hon var till hur hon hanterade sin pappas små-rassighet till hur hon hittat Gud osv osv osv. Jag hade så svårt att koncentrera mig på Are för vi fick höra så mycket om denna människa under lunchen och det var svårt att inte lyssna.
Efter Hermans styrde vi stegen tillbaka till Slussen och sedan tillbaka samma håll mot Fotografiska, där vi bl.a. såg en utställning med flera konstnärer på tema natur och miljö. Mycket vackra foton, även om jag också sett andra mer inspirerande utställningar på Fotografiska. Vi båda tyckte mycket om ett videoverk som visades över en hel vägg och som vi satt länge och tittade på.
Efter Fotografiska promenerade vi hemåt längs vattnet, ganska trötta i benen vid det här laget. Vilade hemma i lägenheten en timme (som för övrigt kändes mycket bättre än bunkern – här hade vi en lägenhet för oss själva och det fanns fönster) innan vi tog tunnelbanan till Rådmansgatan där vi mötte upp Lise för att äta middag på Lao Wai, en helvegansk kinesisk restaurang som jag hade läst om. Det var jättetrevligt att träffa Lise men tyvärr var jag inte så imponerad av maten. Eller, den var god, och det är alltid nice med helveganska restauranger, men det var inte värt att betala 250-300 kr per huvudrätt, när det kändes som att man kunde få ungefär samma mat också på ett “vanligt” Kinaställe. Också lite tråkig öl hälsar Are.
“Tänk vad lyxigt”, sa Are på väg hem, “att vi har en hel dag till i Stockholm!” och så var det ju! Målet för söndagen var att se slottet och riksdagen (eftersom Are inte varit i Stockholm förut) så vi promenerade hela vägen från Reimers via Mariatorget där vi tog en glass på Stikkinikki (en gelato-kedja som har ett ställe med bara veganska smaker på just Mariatorget mmmm) och den famösa Guldbron, Gamla stan och Kungsträdgården. Vi fick till och med se en parad (Valborgsmässoafton till ära antar jag??) som marscherade förbi med pompa och ståt. Jag var mest imponerad av hästarnas lynne som klarar av en hel orkester och dessutom att gå mitt i stan bland bilar, turister och bussar.
Innan han kom på att det var lite för kallt utan mössaNu såUt på tur aldrig sur
Sen gick vi till Medelhavsmuséet där vi hade gratis inträde eftersom vi var på Världskulturmuséet förra veckan och årskort kostar bara 140 kr. Hade vi inte haft den nuvarande skit-regeringen hade det iförsig varit gratis, tack Uffe. Vi hann se utställningarna om Antikens Grekland, Romarriket och Egypten, inklusive föremål som skapats för mer än 5000 år sedan. Det är hisnande!!! Rekommenderar detta museum.
Efter muséet styrde vi kosan mot Rådmansgatan igen, för däromkring låg MyVegina som jag kollat upp, ett veganskt lunchställe med bl.a. smoothies och mackor. En otrolig smoothie drack vi, dock i dyraste laget, men så krämig och len i konsistens och smak, samt grillade mackor mmmm.
På kvällen hade vi bokat deg på La Piccola Nonna, en napolitansk pizzeria med veganska och vegetariska pizzor som drivs av två vänner. Pizzerian ligger ganska anonymt på en tvärgata till Götgatan, nära Skanstull, och så fort man klev in kände man att det här är ett riktigt trevligt place. Vänster, queert och otroliga pizzor. Man kan inte boka bord utan kan bara boka deg för att få en garanterad pizza, så får man plats om man får plats och annars blir det take away. Men vi fick plats!! Och det var såååå gott och prisvärt, en pizza för 110 kronor. Rekommenderar detta starkt, inte bara för maten utan också för att det är ett mysigt ställe att stötta. Önskar de startade i Göteborg också!!!
En gullis!!!<3Dricker koncentrerat
Efter pizzan gick vi till Mikkeller-baren nära Medborgarplatsen, som jag och mamma var på när vi var i Stockholm i höstas. Många goda öler och lagom lugnt när man vill kunna konversera.
Ett trevligt ställe!!En bild jag skickade till Ester för att illustrera att vi drack god öl. Jag drack IPA och Are en redig stout.
Sen gick vi hela vägen hem i en otrolig marsch-fart för att Are behövde gå ner sitt blodsocker lite grand, och idag på Första maj, var det dags att säga hejdå till Stockholm för denna gång. Har haft det så bra och ätit så mycket god mat mmmm. Speciellt pizzan som sagt. Min och Ares första lilla resa tillsammans också, hoppas det blir många fler!!
Jag har varit i Stockholm!! En liten weekendresa tillsammans med Are som vi planerat sedan i vintras, lagom precis efter att han lämnat in sin uppsats (och lagom till långhelg tack vare första maj). Vi tog eftermiddagståget från Gbg i fredags och kom fram vid sju-tiden. Vi åkte direkt till Reimers för att få nycklar…
One response to “Elva sorters svamp”
Vi hittade också massor av gula och trattkantareller igår.
Men glöm aldrig att vara försiktig med svamp!
Kolla in denna person
https://www.svenskgourmetsvamp.se/