Doktor Glas – Hjalmar Söderberg (1905)

July 27th, 2022

Jag har läst ännu en klassiker! Och en kort sådan igen, precis som Gift, skönt. Även denna lånade jag på Ekonomiska biblioteket när jag var där och hämtade böcker för mina sociologi- och kriminologi-kurser. Har haft Den allvarsamma leken i min bokhylla ett tag i tanke att ta mig an denna klassiska svenska författare, men så stod Doktor Glas där i bokhyllan och såg mycket kort ut (ca 120 sidor) så då plockade jag med mig den. Jag läser så mycket facklitteratur (och så GoT då som är typ 1000 sidor per bok och tar jättelång tid) så det är skönt att läsa skönlitterärt som jag faktiskt kan avsluta.

Hur som helst! Doktor Glas! En bok skriven i dagboksform där jag:et är Doktor Glas själv, en läkare som ställs inför ett moraliskt val (eller ja, “ställs inför” kanske är lite att ta i – han väljer more or less att ställas inför detta val) och måste ta ett beslut som kommer att gäcka honom livet ut. Boken utspelar sig under en varm sommar i Stockholm, och det är fint att läsa om Stockholmsmiljöerna och vad de bemedlade sekelskiftsmänniskorna sysslade med (typ, ha hushållerska, äta en god bit mat på Hasselbacken och bestämma träff under skenet av fladdrande gatulyktor). Det är fint att läsa något som skrevs för över hundra år sedan, som med alla gamla klassiker: det är hisnande att tänka på hur många som hunnit läsa samma historia som jag läser nu. Det är absolut en läsvärd bok, och lätt dessutom, eftersom den är såpass kort och skriven på ett tillgängligt sätt, men jag blev inte direkt golvad. Helt okej med andra ord!

Fjällvandring i Jämtlandsfjällen: Ramundberget till Vålådalen

July 23rd, 2022

Just nu sitter jag på ett pendeltåg mellan Mora och Kil – som jag aldrig hört talas om men nu vet ligger precis norr om Värnen – eftersom vårt nattåg från Undersåker igår kväll blev inställt. Nån tjomme till lastbilschaufför hade tydligen råkat köra in i elledningen i nån kommun nånstans nära Östersund så alla tåg däromkring blev inställda på obestämd framtid. Efter fyra (4!!) timmars telefonkö till SJ igårkväll blev vi i allafall ombokade (och garanterade ersättning för hotellnatt i Vålådalen och all mat idag) och sitter således på tåg genom Sverige just nu. Vi började 05 imorse med taxi från Vålådalen till Östersund, en resa på ca 1,5 h, och därifrån tog vi en inlandsbuss som stannade hela tiden på små orter och därför tog fem timmar till Mora där vi käkat lunch. Från Mora hoppade vi alltså på detta tåg som tar oss till Kil på fyra timmar, och därifrån går det sista tåget som ska ta oss till Gbg. Om allt går vägen är vi framme 20.40 ikväll (istället för 7.50 imorse), hoppas hoppas allt går smoothly!

Hur som helst! Jag skulle berätta om vår vandring! Vi har vandrat 7,5 mil på fyra dagar, från Ramundberget i tisdags till Vålådalen dit vi kom fram igår (fredag), via Fältjägaren, Helags och Vålåstugorna. Egentligen är sträckan vi gått ”bara” 7,3 (vilket är rätt mycket på fyra dagar!!) men vi råkade gå nån km fel i början från Ramundberget pga dålig skyltning, så därför blev det 2 km extra.

Första dagen, dvs i tisdags den 19/7, började alltså i Ramundberget. Vi kom dit vid 12.30-tiden efter en ganska lång busstur från Östersund, men kände att vi ville avverka nån km eller två innan vi gjorde lunch. Det blev två svettiga kilometrar eftersom vi som sagt gick lite fel och gjorde ganska många höjdmeter upp som vi sen fick gå ner igen :))) Lunch fick således intas vid första bästa lämpliga bäck innan vi kommit upp på fjället pga det blev lite akut mat-crave. Det blev couscous med röda linser-burgare!! Myggen gjorde oss sällskap :))

Lunchen var mycket bra för moralen så nu kunde vi fortsätta stigningen. SÅ skönt när vi väl kommit upp på fjället och stigen sen gick ganska flackt och vi slapp myggen. Så vackert det är där, när man äntligen kommer ovan trädgränsen och fjälltopparna tornar upp sig som en ständig kuliss. Vårt mål var fjällstugan Fältjägaren, och dit var det 17 km från Ramundberget. Vi började ju gå ganska sent, så vi kom inte fram förrän på kvällen, och då hade de sista kilometrarna varit ganska tuffa. Man såg stugan från väldigt långt håll (det är ju inga träd utan öppna vidder!) men det kändes som den aldrig kom närmare haha. Till slut kom vi ändå fram och kunde sätta upp tälten, laga middag och ta ett mycket kallt men uppfriskande kvällsdopp (som man snabbt fick avklara pga myggen attackerade när dagens vind försvunnit!!). Kvällsmaten bestod av tomatsoppa och pasta och inget smakar så gott som pulver-mat efter 17 (19) km vandring på fjället :)))

Tältnatten gick bra – åtminstone jag sov som en stock som man gör efter kroppsansträngning. Vi käkade gröt till frulle inne i stugan och packade ihop oss, tälten hann till och med torka från nattens regn. Lagom till att vi kom iväg vid 10.30-tiden klarnade det upp och blev riktigt fint. Dagens mål var Helags, som ”bara” var 13 km, och lite till, eftersom torsdagens tur mellan Helags och Vålåstugorna skulle vara mastiga 23 km. Denna sträcka var ganska flack men något böljande upp och ner, och hela tiden hade man de mäktiga fjällen som kuliss. Vid lunch stannade vi vid en av de många fjällsjöarna vi passerade för att bada – kallt men uppfriskande och så skönt i värmen. Lunchen stod Maja för idag – ris med någon form av stroganoff-smakande bolognese. (Detta var en av tre olika pulver-bologneser vi åt under vandringen – men lyckades ändå köpa olika sorter! Tänk att det finns så många olika veganska bologneser i pulverform!!).

Till Helags fjällstation – som är just en fjällstation med både el, Wi-Fi, rinnande vatten och restaurang – kom vi vid 16-tiden. Vi pustade ut, laddade telefoner, Wi-Fi:ade lite och fikade, men sen bestämde vi oss för att gå vidare ett par km för att beta av några från morgondagens 23 till Vålåstugorna eftersom vi ”bara” gått 13 idag. Vi gick nån timme mer, dvs drygt 3 km, och bildade camp vid en vacker fjällsjö. Vi fick en jättefin kväll och kunde kvällsbada och göra mat i solen – Mim stod för maten som bestod av nån form av teriyaki-kryddad nudel- och linsgryta typ. Mycket gott som allt på fjället!! Vi gick och la oss tidigt men i takt med att vinden tilltog blev det svårt att somna. Plötsligt hörde jag och Popp (som sov i hennes tält) Mim ropa att ”mitt tält blåser sönder!!” och något panikartat slänger jag på mig kläder och går ut, rädd att tältet ska ha blåst bort typ (det lät verkligen så inifrån tälten). När jag väl kom ut blåste det visserligen mycket friskt men det lät mer inifrån tälten än vad det faktiskt var, men vi bestämde oss ändå för att flytta tälten till ett mindre blåsigt ställe för att kunna sova lugnare. Vi inledde således en förflyttningsmanöver i vad som kändes som mitt i natten – men egentligen var klockan vara 22.30. Så skönt att solen knappt går ner i fjällen vid denna tid på året!! Tält-förflyttningen ett tiotal meter neråt lyckades och sen när vi väl somnade sov vi jättegott.

Nästa dag, dvs i torsdags den 21/7, stod 20 km till Vålåstugorna på schemat (vi hade ju redan avverkat de tre första dagen innan). Vi vaknade tidigt och kom iväg tidigt pga vi höll på att bli uppätna av myggen nere i sänkan där vi tältade, så vi stannade efter ca 3 km vid den otroligt vackra Krustjärn och tog ett morgondopp. Sån livskvalle!! Vi hade så fint väder och denna sträcka i början från Helags till Vålåstugorna var otroligt vacker. Ett böljande grönt landskap med massor av små och stora fjällsjöar med kristallklart vatten, porlande bäckar och en fantastisk tur med vädret – väderleksrapporten hade lovat ihållande regn hela dagen men vi hade strålande sol åtminstone hela första milen och sen bara molnigt. Detta är tbh en av de finaste sträckorna jag gått och den var verkligen värd de 23 kilometrarna, även om det var tufft. Men området kring Krustjärn var verkligen sagolikt vackert.

Vi tuckade på kilometer för kilometer och landskapet förbyttes så småningom från fjällsjöar till ett mer månliknande stenigt landskap, fortfarande alltid med de snötäcka fjällen i bakgrunden. Så vackert!! Vi mötte knappt någon – längden på denna sträcka var nog avskräckande och det var tbh ganska jobbigt. Vi käkade lunch vid rastskyddet Ljungan – som involverade två vad – och traskade sedan vidare. Vi visste att när vi kom till sista vadet var det bara 3 km kvar, och då kunde man se Vålåstugorna vid nedstigningen mot jokken, men när man väl kom fram till denna fors insåg man att det var just en ganska vild fors. Herregud, tänkte jag, är det meningen att man ska vada detta!? Det var en ganska bred fors, väldigt strömt och framförallt ganska djupt på sina ställen. Och det är ju kallt också!! Men det var ju bara att snöra av sig skorna och rulla upp brallorna för tredje gången denna dag, men ännu högre upp denna gång, och det var tur, för vattnet nådde nästan till skrevet – och det var bara för att man lyckades balansera på stora stenar och zickzacka sig fram. Ett mycket spännande vad med hjärtat i halsgropen det vill jag lova.

Mim och Popp korsade forsen lite högre upp men blev ändå blöta upp till skrevet, men eftersom jag då var längre nedströms började jag gå de där sista tre kilometrarna och kom fram nån kvart innan dem, vid 17-tiden typ. Men det var riktigt långa kilometrar, för herregud då var man trött. Vi hade lyxat med att sova inomhus den här natten, vilket var ett så bra beslut. Vi hade ju räknat med att vi skulle gå 23 km i regn och så var det sista natten, men även utan regn och efter att ”bara” ha gått 20 denna dag var det mycket välbehövligt och uppskattat med riktiga sängar inomhus. Vi var verkligen sååå trötta och efter middag (linspasta med tomatsoppa) gick vi och la oss typ kl 19.30, på riktigt. Jag tror vi somnade vid 20 och vaknade vid 07 och sov alltså elva timmar, helt utmattade. Men det är verkligen fantastiskt för sen när man vaknar så är liksom kroppen ganska utvilad igen och man är redo för nästa tur!

Vålåstugorna är för övrigt en jättefin fjällstuga med vacker utsikt, möjlighet till bad i en liten å (som var såpass varm att man ändå kunde ta några simtag!!) och små bebi-ripor som springer mellan husen. Vår sista vandringsdag (dvs igår fredag 22/7) kom vi iväg kl 09 som planerat, eftersom vi även denna dag skulle gå två mil. Men det är skillnad på två mil och två mil!! Vandringen från Helags innehöll flera höjdmetrar och tre vad och var generellt mycket jobbigare bara (men också som sagt otroligt vacker) men gårdagens vandring var första milen flack och andra milen nedstigande genom skogen, de sista kilometrarna more or less ett lättvandrat motionsspår. När vi stötte på en skylt som upplyste oss om att vi redan gått 8 km var vi helt chockade – hade vi redan avklarat en såpass lång bit!? Efter första milen lämnar man som sagt kalfjället och leden sluttar neråt, och efter ca 14 km var vi utlovade ett fint lunchställe vid en bro. Dessa sista km fram till bron genom skogen kändes dock extremt långa – vi spanade efter bron bakom varje krök – men till slut kom vi fram och intog lunch (”mexikansk soppa” med nudlar och svarta bönor). Gårdagen var kyligare än tidigare så vi blev lite frusna och fick gå vidare.

Vi pinnade på ganska mycket de sista 6 km med den stundande bastun i åtanke. Vi kom fram lagom till att bastun öppnade vid 15 och vilken njutning det är att få duscha och sätta på sig rena kläder efter 7,5 mils vandring på fjället. Rejält möra och med ömmande trampdynor satte vi oss sen att vänta på bussen till Undersåker från Vålådalen, men det var då vi fick sms:et från SJ som meddelande att vårt tåg var inställt pga elfel. Vi ställde oss i telefonkö med 100+ andra (den som alltså tog fyra timmar) och tog beslutet att stanna över natten och äta trerätters. Ett mycket bra beslut eftersom SJ kommer pröjsa :))) Och så började resan hem kl 05 imorse istället, och går allt som det ska är vi som sagt hemma ikväll. Och nu har jag lyckats fördriva nästan två timmar av denna tågresa mellan Mora och Kil genom att skriva det här inlägget!! Trrrrrevligt. Nu ska jag ägna resterande två till att läsa den bok jag spontant köpte fem minuter innan bussen gick från Östersund imorse, som jag upptäckte var sista delen i en trilogi, men vad ska man göra. Tack Popp och Mim för det eminenta sällskapet på denna resa, och tack fjällen för du är så fint. Sverige ändå, sicken grej. Puss!!!

Göra sig kvitt Eddy Bellegueule – Édouard Louis (2014)

July 15th, 2022

Jag har läst en ny bok! Vinnande koncept det här med att låna korta böcker på sissådär 150 sidor. Så skönt att känna att jag faktiskt läser ut böcker när jag parallellt läser tegelstenar som Game of thrones och Det andra könet. Men denna lilla pärla var som sagt en kortis som jag läste ut på nån dag. Jag har läst Édouard Louis förut, närmare bestämt hans bok Vem dödade min far? från 2019, men jag läste den hos en kompis i Stockholm när han host:ade mig där under ett par dagar, och jag hann aldrig läsa ut den innan jag skulle åka. Har sedan dess velat läsa mer av Louis, och så stod den här lilla boken i Ekonomiska bibliotekets “sommarläsning”-bokhylla så jag slog till.

Göra sig kvitt Eddy Bellegueule är Édouard Louis debutroman, och den är självbiografisk. Den utspelar sig i en av norra Frankrikes gudsförgätna hålor där männens ryggar värker av arbetet på fabrikerna, alkoholism är normen och pengarna ständigt sinar. Här försöker Eddy navigera mellan våldet i vardagen, fattigdomen och sin egen identitet, som inte passar in i det macho-ideal som råder.

Édouard Louis skriver om klass på ett lättillgängligt, rått och samtidigt vackert sätt. Ett läsvärt stycke modern arbetarlitteratur!

28

June 30th, 2022

Nu är denna mänscha här ovan 28 år fyllda. Eller ”jordsnurr” som man sa i brevvänsansannonser i Min häst och Kamratposten på 00-talet. Jag hade en underbar födelsedag där jag blev uppmärksammad av Are och Popp och Erik och jag fick bada i både sjö och hav. Sommar-Gbg är så bra <3 och tack vädergudar för fint väder, som fortsätter också idag. Jag har hittills läst lite kurslitteratur för min sommarkurs i sociologi, men snart ska jag gå och handla inför lördag då jag ska host:a lite firande av undertecknad och i eftermiddag ska jag åka och bada igen. Lalala life is goooood. Puss

Där kräftorna sjunger – Delia Owens (2020) & Introduktion till kriminologi 1 – Jerzy Sarnecki & Christoffer Carlsson (2020)

June 27th, 2022

Har läst ut en hel bok och en halv bok sen sist. En roman och en fackbok. Jag börjar med romanen, d.v.s. Där kräftorna sjunger av Delia Owens (i svensk översättning) från 2020. Att det blev den svenska översättningen är för att m&p råkade ha den hemma men egentligen vill jag läsa på originalspråk om det är engelska, för det blir ofta lite… konstlat? Med översättningar från engelska? Hur som helst. En riktig bladvändare! Har tänkt läsa den ett tag eftersom jag sett den i etern, men nu kom jag mig för på uppmaning av pappa som älskade boken. Och visst är den bra! Och jag återkommer till det! Men det är ändå något som skaver, och jag kan inte riktigt sätta fingret på vad.

Kanske är det (SPOILER ALERT) det faktum att Kya blir så otroligt smart och bildad, fastän hon inte ens gått i skolan, utan lärt sig helt på egen hand. Så till den grad att hon blir en välrenommerad författare. Det känns bara lite… overkligt? Eller kanske är det att karaktärerna inte riktigt berör hjärteroten, såsom Karl-Oskar och Kristina i Utvandrarna eller Jude i Ett litet liv gör. Eller kanske är det att boken känns lite pretentiös i sina översvallande och nästan skriva-på-näsan-beskrivningar av våtmarken. Ja, jag vet inte riktigt vad det är, men den får inte full pott från mig för den där obestämda känslan av att något inte når ända fram. Icke desto mindre är det en mycket bra och läsvärd bok, som sagt en riktig bladvändare som jag läste ut på ett par dagar. Det är fascinerande hur den börjar som en roman och sedan övergår i något som skulle kunna likna en kriminalare, speciellt i slutet med (SPOILER ALERT!) rättegångsscenerna. Boken är också skickligt uppbyggd med två parallella tidslinjer som vävs ihop och så småningom möts. Så – trots det där som skaver rekommenderar jag ändå denna bok för den som vill ha något lättläst man snabbt kommer in i och har svårt att lägga ifrån sig. Lättsmält, spännande, okomplicerat, vackert – mer behöver man ju egentligen inte som sommarlektyr på stranden.

Sen i min kriminologikurs har jag även läst del 2 i Introduktion till kriminologibrottslighetens omfattning, karaktär och orsaker (volym 1) av Jerzy Sarnecki och Christoffer Carlsson, också från 2020. En fackbok alltså, och den del jag läste behandlade kriminologiska idéer och teorier från 1700-talet (då synen på brott och straff började förändras i.o.m. upplysningen) fram till idag. Och detta är en mycket bra bok som jag tyckte mycket om! Jag läste även sammanfattningarna i de andra kapitlen som inte tillhörde de ca 200 sidor som utgjorde del 2 som jag läste, och hade jag haft mer tid hade jag nog läst hela så jag rekommenderar den här till de som är intresserade av kriminologi. Utöver att boken på ett mycket systematiskt och lättförståeligt sätt redogör för de viktigaste kriminologiska idéerna och teorierna gör den det också på ett väldigt pedagogiskt sätt. Jag har ju läst på universitetet i snart ett decennium nu, och tankegods som socialkonstruktivism har jag stött på X antal gånger. Men sällan har jag läst det så väl och pedagogiskt förklarat som här! Utan att för den sakens skull känna att författaren har låg tilltro till sin läsare (som jag kände när jag i samma kurs läste boken Kriminologins grunder som jag tyckte var alldeles för grund, med ett alldeles för pratigt språk och avsaknad av teori, som ju är det jag är intresserad av).

Boken går som sagt igenom relevanta teorier och idéer om brott och straff, från att genom upplysningens lämna synen på brott som ett resultat av demoner, djävulen eller andra religiösa orsaker, via filosofen Beccarias omdanande skrifter om att straff bör bli mer humant, 1800-talets (ras)biologiska förklaringar till brottslighet (att man kan se på någon att den är en brottsling, och att han är född sådan), till sociologins intåg under tidigt 1900-tal och framåt där man snarare sökte brottslighetens orsaker i samhället och sedan mer kritiska kriminologiska teorier influerade av t.ex. marxism, postmodernism, kritisk rasteori och feminism under 1960- och 1970-tal och så tillbaka till biologiska eller snarare neurologiska förklaringar/teorier. Som sagt, en mycket välskriven bok som jag kommer ha stor behållning av och som jag stark rekommenderar för kriminologi-intresserade.

Från Platon till demokratins kris – Sven-Eric Liedman (2020)

June 7th, 2022

I min historiakurs (som jag för övrigt nu gjort sista tentan i) har jag bl.a. läst Från Platon till demokratins kris, som kanske skulle kunna kallas ett svenskt standardverk om man pluggar idéhistoria. Den första utgåvan kom nämligen ut på 70-talet och sen dess har den bearbetats ett antal gånger i takt med tidens gång. Den här senaste utgåvan från 2020 är den femtonde ombearbetningen. Liedman är professor i idéhistoria och jag har hört honom i diverse olika podcasts som sakkunnig, men nu börjar han bli till åren så frågan är om han hinner med en ny utgåva… hur som helst var detta en mycket upplysande bok om man är intresserad av ideologi och idéhistoria och hur politiska tankar då påverkar nu, och i framtiden.

Boken börjar vid just Platon och de gamla grekerna och deras idéer om demokrati. Detta tyckte jag tbh var den tråkiga delen – jag har insett att jag tycker historia blir intressant kring upplysningstiden för då blir kopplingen till idag mer uppenbar, och det blir tydligt att idéer och skeenden på 1700-talet fortfarande har stor påverkan i modern tid, och det är väl det jag tycker är som mest intressant. Så början av boken tyckte jag var mindre intressant men icke desto mindre läsvärd. Efter de gamla grekerna fortsätter boken framåt i tiden och går igenom de ledande/mest inflytelserika västerländska politiska idéerna om människa och samhälle, och jag har haft stor hjälp av denna bok inte bara i mina egna historiastudier utan också som samhällskunskapslärare och bara generellt för att det är väldigt intressant med ideologi- och idéhistoria. Så jag rekommenderar för den som liksom jag också är intresserad av det!

Gift – Tove Ditlevsen (1971)

June 7th, 2022

När jag var på universitetsbiblioteket häromdagen för att låna böcker till mina sommarkurser fastnade jag också vid hyllan med skönlitteratur, från vilken jag spontant plockade med mig en modern klassiker. Nämligen Gift av Tove Ditlevsen, en av Danmarks största författare, nu i nyutgåva med förord av Vigdis Hjort (vars bok Arv och miljö också är mycket bra!). Jag hade läst om Tove Ditlevsen hos bl.a. Sandra Beijer och haft Gift på min to read-lista så nu blev det dags, och jag slukade boken på typ ett dygn. Wow vilken bok, den drabbade mig!

Titeln Gift är mångtydig, och syftar både på Toves fyra äktenskap, och på det gift som ska komma att styra hennes liv. Boken är nämligen självbiografisk, eller ska man kalla det autofiktion? Tove Ditlevsen var mycket skandalomsusad på sin tid, och anklagades för att vara rå och hänsynslös i sina skildringar av verkligheten, där människorna har sina riktiga namn och beskrivs precis så som Tove upplevde dem. Samtidigt var hennes böcker också mycket populära, och hennes liv var offentligt material.

Gift börjar när Tove är i 20-årsåldern och gift med den 30 år äldre kulturprofilen Viggo F. Honom har hon gift sig med för att komma framåt i litteraturvärlden, eftersom att skriva är det som skänker henne lycka. Äktenskapet är dock tämligen platonskt och kärlekslöst, och Tove är blott 22, så snart träffar hon den mer jämngamla Ebbe som hon gifter sig med. På Köpenhamns gator marscherar tyska soldater eftersom det är världskrig och Danmark är ockuperat, men Tove ägnar sig åt att skriva. Vid den här tiden är det också förbjudet att göra abort, så när Tove blir oönskat gravid en andra gång gör hon en illegal abort, där läkaren Carl ger henne en spruta petidin som smärtlindring. Och ruset är så fantastiskt att hon blir förälskad i petidinet/Carl på direkten, vilket ska komma att styra resten av hennes liv.

Gift är en kort men intensiv bok om kärlek, skrivande och missbruk, som är så hänsynslöst men samtidigt vackert skriven i all sin enkelhet. Läs för sjutton!!!

Forfatteren Tove Ditlevsen, Danmark Foto Mogens Berger / Ritzau kod 93000
Read the rest of this entry »

Malmö

June 1st, 2022

Nu var det drygt två veckor sedan jag skrev sist, och sen dess har jag hunnit med en del. Till exempel varit i Malmö i helgen och det var underbart. Nästan så jag kände att jag ville flytta dit på stört, men allt är ju också fantastiskt en solig försommardag i maj. Första kvällen mötte jag upp Erik som kom söderifrån och stannade till i Malmö på väg till Öland. Vi käkade ute och hängde till dagen efter.

Fredagen spenderade jag på att flanera på Malmös gator, käka lunch med Lise och hennes syster som var på besök (och därmed snacka franska!) och sedan på Jesusbaren där jag pluggade. På eftermiddagen mötte jag upp Daisy hemma hos henne. Jag hade inte varit hos henne förut men hon bor i ett fantastiskt kollektiv på Mittmöllan, med jättefin utsikt (bl.a. över “kuken” hahaha).

Lördagen spenderade jag och Daisy med att ta det lugnt inomhus och varva plugg, läsning och yoga, men på kvällen mötte vi upp Lise och hennes syster (som har ett svårt franskt namn jag inte kommer ihåg!!) på Far i hatten i Folkets park. Där åt vi stenugnsbakad pizza och alla fick smaka snus för att få the true swedish experience hahaha.

På kvällen när vi kom hem njöt vi av utsikten från Daisys vardagsrum (och jag passade på att fota lite nytt tinder-material). Asså drömmigt att sitta på taket!!!

Söndagen bjöd på en fantastisk sommardag! Jag spenderade förmiddagen med att plugga i soffan, men sen gick jag ut på en lång promenad som blev över en mil. Promenerade genom bl.a. Pildammsparken till Kallis, sen norrut till Ribban där jag badade, och så tillbaka genom stan. Malmö ändå!!!!!

På kvällen gick jag hem till Lise som skulle host:a mig sista natten. Vi pratade ikapp för som vanligt har det hänt en massa, och sedan dök Erik (alltså Göteborgs-Erik) upp, som också råkade befinna sig i stan, och Daisy som kom direkt från Köpenhamn där hon spenderat dagen.

Tack Malmö för denna gång du e så fint!!!!! <3 <3 <3 <3

Saker som hänt i bilder

May 12th, 2022

Saker som hänt i april och maj, från det senare till det tidigare, here we go:

Senaste nytt: jag fick en järn-skulptur i huvudet (som stod på en hylla ovanför min säng och välte när jag grejade med en lampa.. så klantigt…. skulpturen står ej där längre) och är numera scarface. Förevigade såret när det precis var ihopsytt, detta är alltså från akuten typ 00.30 för en vecka sedan. Som ni ser utstrålar min blick skräckblandad förtjusning, eller kanske snarare fascination hahaha. Det är nåt speciellt att liksom betrakta en skada på sig själv när den värsta smärtan lagt sig. Liksom – min hud satt ihop här förut? Och nu är det ett stort jävla SNITT över halva pannan? Som dessutom är ihopsytt med fyra stygn!? How crazy. Hur som helst tog jag bort stygnen igår och det såg jättefint ut enligt sköterskan, så sköter jag såret bra så bör det inte bli ett jättestort ärr.

Jag passade även Falke Ly, Alex och Sofies barn, förra torsdagen. I 2,5 h hade jag hand om denna lilla tio månaders och den överlevde och jag överlevde – YASS! Har faktiskt aldrig passat bebis förut men nu har jag fått blodad tand hehehe. Vill bli kompis med Falke pga SÅ SÖT? KOLLA BARA!

En solig majkväll, d.v.s. förra söndagen, cyklade jag och Are till Smithska udden och käkade middag där. Extremt idylliskt. Men jag var helt slut efter två timmars beach-träning och två mils cykling så jag halvsomnade lite hahaha. Men fint var det i alla fall.

Valborg skvalborg o.s.v. Inget första maj:ande i år tyvärr. Hade match och prioriterade det hehe. Men valborg “firades” i alla fall hos Klara och Arvid med inflyttnings-galej (några månader försenat). Det var egentligen inget valborgsfirande utan bara råkade bli på just valborg. Jag såg i alla fall ut såhär:

Innan jag åkte till Mölndal hade jag vinkat av Erik som spontant kom förbi Gbg “på väg” till Lund från Öland hahaha. Mycket trevligt spontanbesök iaf. Vi carpade på uteservering

Och förrförra fredagen bjöd Popp mig på Blackbird!! SÅ GULLIG!!!! <3 <3 <3 <3

Syrran fyllde 25! Firades med brunch och häng bland blommande körsbärsträd (?).

På fredagen innan Olivias födelsedag, d.v.s. den 23 april, gick jag och Erik (alltså vanliga Göteborgs-Erik som jag tyvärr inte hann föreviga på kort denna gång) och såg Broder John på Nefertiti. DET VAR SÅ JÄVLA BRA?????? Var SÅ kul att gå med Erik och spelningen var också typ en av de bästa spelningarna jag varit på? Varje gång jag lyssnar på Broder John nu (vilket jag gör hela tiden pga blev besatt) rycks jag tillbaka till spelningen. Mmmmmmm. Såg iaf ut såhär, för tydligen hann jag föreviga mig själv innan spelningen:

Nämen! Här har vi honom ju! Fast detta är från en annan dag när vi tog en aw-öl vid Redbergsplatsen.

Detta är en screenshot från en konversation jag hade med honom och skrattade så jäkla mycket åt dagen efter.

Annars så har vi också startat bokklubb igen! Några från “gamla” gardet d.v.s. jag, Popp och Ellen, men sen även två av Ellens kompisar d.v.s. Cecilia och Johanna. Lite nytt upplägg också – istället för att läsa en bok till varje träff tar vi just nu oss igenom tegelstenen Simone de Beauvoirs Det andra könet från 1949. En feministisk klassiker på över 800 sidor som är otroligt komplex. Men OJ så kul det är att läsa med en bokcirkel! Man lär sig jättemycket och boken får så många fler lager. Plus att det behövs när man läser något så avancerat. Detta är iallafall från vår andra träff, som kobinerades med Annandag påsk-lunch på Ellens innergård.

Ölands-Erik hälsade även på mig en sväng över påsk. Det var mycket trevligt. Vi carpade på ballen och hängde vid Amundsön bl.a.!

På skogspromenix i Spekeröd med Are

Ja och det var nog allt, för sen är jag inne på Ölands-bilderna och dom har jag ju redan lagt ut! Klart slut med andra ord ha de gött haj

jobb & plugg update

May 2nd, 2022

Sköna maj, välkommen, till vår stad igen! Osv. Kul! Att! Det! Är! Vår! Men den får gärna ta det lite lugnt nu. Vill hinna dofta både på hägg och syrén och nu har ju körsbärsträden nästan hunnit blomma klart!!! AAAH! Stanna upp! Lite så känner jag. Man vill ju hinna *njuta*. Fast njuta har jag ändå gjort, det får man ge våren. Carpat ganska bra faktiskt. Men har en jäkligt hektisk period atm, med min sista VFU på Nösnäsgymnasiet på 80 % (är där fyra dagar i veckan men just den här veckan alla dagar), och 100 % plugg på det (den sista kursen inom KPU, plus min historiakurs som är inne på sin sista del d.v.s. 1900-talet). Det är fan _HELT_ sjukt men jag har haft över 150 % sysselsättning hela detta läsår och hittills nail:at högsta betyg på alla kurser SAMT extrajobbat några timmar i månaden för att dryga ut lite?

Tyvärr har jag INTE lyckats naila något jobb ännu – har sökt ca 35 SO- och samhällskunskapslärarjobb i VG-regionen (med som mest 1 h pendling) men än så länge bara fått en intervju på Sätilaskolan i Mark. 45 min buss från Korsvägen, men tyvärr är det “bara” 30 % SO och resten spanska hahaha. Jag hade missat den detaljen när jag sökte – söker typ alla jobb där jag får träff för “SO” + “Västra Götalandsregionen” och när de ringde sa jag att “ja… jag har ju bara läst steg 1 och 2 i spanska men om ni vill ha mig för SO-tjänsten kommer jag gärna på intervju”. De bad att få återkomma om saken ifall de inte hittade nån annan och det gjorde de tydligen inte för nu är jag kallad imorgon. Har således anmält mig för spanska steg 3 på komvux i sommar som den *flexibla* löntagararen jag är. Ser fram emot att lämna prekariatet men då måste man vara *anställningsbar*. Hoppas ju såklart på att få en ren SO/ samhällskunskapsläraretjänst (eller åtminstone franska om det nu ska vara språk eftersom jag åtminstone kan det språket hyfsat haha) men vet inte hur kräsen jag kan vara? Det är som sagt tyvärr inte brist på samhällskunskap- och SO-lärare. Har därför dessutom anmält mig för sociologi till hösten (för sociologi skall utökas i de nya kursplanerna 2025 och det finns inte så många behöriga sociologilärare) och matematik för lärare 7-9 – för det är det ju iallafall brist på haha. Man behöver “bara” 45 poäng för att få behörighet på högstadiet (:

Ahja nog om det. Hektisk period som sagt – ser fram emot om två veckor när min praktik är slut och jag “bara” kan plugga. Och resten av maj som kommer vara så skön jämfört med nu, för då blir det 100 % tentafokus och inte som nu så många grejer i luften. Att plugga 150 % motsvarar inte 60 h aktiv studietid i veckan, men bara att plugga tre olika kurser samtidigt tar en massa mental kraft när man byter mellan olika grejer och ska navigera mellan olika tider för inlämningar o.s.v., och nu är det också lektionsplaneringen på det.

Oj vilket tråkigt inlägg detta blev. Skulle egentligen publicera bilder från det senaste men det blev tydligen ett enda långt och osammanhängande jobb- och plugg-skryt varsågod okej hejdå