Är det en vårig kvällshimmel jag skådar där bakom huskroppen??? Ja det är det!!!!
Author: Alice Andrews
-
Vår i luften
Är det en vårig kvällshimmel jag skådar där bakom huskroppen??? Ja det är det!!!!
-
Att fylla 30
Och så har jag fyllt 30. En stor dag ändå!
Min legendariska 25-årsfest firades i mammas och pappas hus i Spekeröd, och då tänkte jag att “tänk om jag kan ha min 30-årsfest i mitt eget hus?”. Och så blev det!
På trettio år har jag alltså hunnit med att köpa hus, älska och bli älskad av flera fina människor, tagit X antal högskolepoäng, få heltidsjobb, betald semester, medgångar och motgångar. Men livet går ändå för det mesta uppåt och framåt tycker jag 🙂 Är i grunden en rätt så positiv människa.
Min fina sambo Are, som gav mig hela Tove Janssons samling av Mumintrollen-böckerna som jag önskat mig, och en parfym han valt ut, som jag också önskat mig. Han berättade att han suttit på tåget och känt en jättegod parfym på en person, och att han samlat mod i en kvart för att våga fråga vad det var för parfym haha. Hur cute. Är så glad för dig <3
Mim var på festen också, och hon stannade ända till måndag och hade bakis/ta det lugnt-dag med mig, Are och Erik hela söndagen, då vi såg på två Harry Potter-filmer och åt rester från festen. Är så glad så glad för dig. Mim gav mig sitt sista bruksgods haha, d.v.s. sex vackra tallrikar i en roströd nyans. Så jävla fina. Jag har flera tallrikar som Mim gjort sedan innan och älskar dem, äter på dem typ varje dag, så blev så glad för den utökade samlingen.
Här är en bild på oss som Erik tog på oss på söndagen, när han åkte hem. Två muppar <3
Sophie, en av mina äldsta vänner, var också på plats! Hon gav mig en liten björnbärsplanta som fått flytta in i trädgården. Hoppas den tar sig!
Ellen, Cecilia och Popp var också där. Så gullig bild på dem! Av Cecilia fick jag kortromanen Allegro Pastell som jag dock läst, men jag gav vidare den till Lise. Av Popp fick jag en svampkniv och ett spännande och ännu okänt (men förmodligen svamp-relaterat) event som skall inträffa nästa fredag!
Mamma, som tagit bilderna i inlägget, hade plockat en stor bukett med blomster från trädgården, som fortfarande står här på bordet bredvid mig. Hon hade förberett ett så otroligt fint tal i alliteration (ett ord jag nu lärt mig och ej kommer glömma) som hon framförde, samt en ihoppysslad luftballong. 🙂 Hon och pappa gav också mig och Are ett äppelträd i inflyttningspresent!
Såhär såg långbordet ut. Vi fick plats alla 20 att äta!
I bild: Ester, Popp, Matilda, Erik, Simmel, Ellen
Jag hade förberett lekar! Bland annat knyta råbandsknop. Emil, pappa, Sophie, Mim och Daisy var i samma lag. Av Emil fick jag sällskapsspelet Sing sing som är ett karaoke-spel som jag ser fram emot att testa! Daisy, tillsammans med Lise och Erik, gav mig en otrolig present – en weekend i tångens tecken på Hönö någon gång i vår, tillsammans med dem. Ser så fram emot detta!
Min kollega Samuel var där också! Så roligt, och modigt av honom att komma själv eftersom ingen av de andra kollegorna jag bjudit in kunde komma. Matilda var där också, av henne och Milla fick jag en drej-workshop. Ska bli så kul!!
Av Olivia fick jag en höst i kulturens tecken – teaterpaketet på Stora teatern. Ska bli sååå mysigt att få en massa kvalitetstid med henne i höst!!!
Här pågår växt-identifiering med Lisa, Simmel, Ester och Milla. En av grenarna i femkampen 🙂
Och här är jag och styr och ställer.
Festen blev sååå lyckad. Det blev dansgolv, otroligt god mat, gästerna var glada och nöjda, jag var glad och nöjd, huset var ett perfekt festhus. Är så tacksam. Nu börjar åren som trettio-nånting. KNÄPPT.
Och så har jag fyllt 30. En stor dag ändå! Min legendariska 25-årsfest firades i mammas och pappas hus i Spekeröd, och då tänkte jag att “tänk om jag kan ha min 30-årsfest i mitt eget hus?”. Och så blev det! På trettio år har jag alltså hunnit med att köpa hus, älska och bli…
-
Systrarna – Jonas Hassen Khemiri (2023)
Jag har läst ut ytterligare en roman! Systrarna av Jonas Hassen Khemiri (2023). Köpte på bokrean på inrådan av Caroline Ringskog Ferrada Noli i En varg söker sin podd och oj vad bra den var!! Senast jag läste nåt av Hassen Khemiri var 2016, då jag läste Allt jag inte minns som var jättebra. Då skrev jag att språket var on point och det kan man säga om Systrarna också. Och även Systrarna är, precis som Allt jag inte minns, speciellt skriven när det gäller berättarjaget, eftersom det växlar mellan (en autofiktionär?) Jonas själv, och de tre systrarna Evelyn, Anastasia och Ina.
I Systrarna, som är en tegelsten (men icke desto mindre lästes ut på typ två veckor pga så bra), dyker man ner i berättelsen i millennieskiftet, då de tre systrarna ska på nyårsfest. Man får följa systrarna under festkvällen, men får också lära känna dem genom tillbakablickar till barndomen och genom Jonas egna ögon. Via Jasplanskrascher på Långholmen, basketturneringar på Plattan och författarresor till New York vävs långsamt de tre systrarnas öde samman med Jonas, i återblickar i olika tider som kommer närmare och närmare nuet. Ibland pågår meningarna i flera sidor, ibland är det bara ett ord, men oavsett vill man befinna sig i Khemiris språk. Jag tyckte mycket om den här romanen! Rekommenderar!!
Jag har läst ut ytterligare en roman! Systrarna av Jonas Hassen Khemiri (2023). Köpte på bokrean på inrådan av Caroline Ringskog Ferrada Noli i En varg söker sin podd och oj vad bra den var!! Senast jag läste nåt av Hassen Khemiri var 2016, då jag läste Allt jag inte minns som var jättebra. Då skrev…
-
Februari 2024
Hur har du känt dig?
Helt ok i början, mycket glad på slutet pga ARE OCH JAG GICK OCH BLEV HUSÄGARE! LÄNGTAR SÅ MYCKET!!!
Vad har du tänkt?
- Va krångligt med husköp
- Sjukt att man redan första året som lärare tänker på vad man ska göra sen, eftersom det är så slitigt
- Sånt himla genidrag att snacka med grannarna till det hus man vill buda på
- Vad är rimligt pris att betala för ett hus???
- Va KUL med husköp!!!
- Ska nog inte plugga vid sidan om jobbet nästa läsår så jag kan läsa mer romaner som jag gör nu för satan va bra böcker jag läst denna månad
Jag när jag provcyklade sträckan till numera vårt (!!) hus från Trollhättan central. Det tog 30 min dit och 25 hem!! Vad har du läst?
Statistisk verktygslåda 0 av Mimmi Barmark och Göran Djurfeldt, för min delkurs i kvantitativ metod inom sociologi B. Bra grundbok där jag kände igen mig i början men där det blev rätt så komplicerat ändå på slutet, med bivariat analys och signifikanstest och P-värde och allt vad det är.
Women, race and class av Angela Davis (1981). En alternativ historiebok om kvinnokamp, klasskamp och civil rights-kamp som borde ingå i varje historiakurs med fokus på USA och/eller rasism. Skrev om här.
Allegro Pastell av Leif Randt (2020). Läste jag iförsig egentligen ut i januari men jag skrev inte om den förrän i februari, här. En bok om den moderna människan. Skrev om här.
Stacken av Annika Norlin a.k.a. Säkert! (2023). Hennes debutroman (efter novellsamlingen Jag ser allt du gör) som var helt m a g i s k. Skrev om här.
Håller på med Systrarna av Jonas Hassen Khemiri (2023) efter att ha hört om den i En varg söker sin podd, där Caroline lovordade den. Med rätta!! Den är jättebra!! Så skönt att jag läser en statistikkurs just nu som inte kräver massa läsning av kurslitteratur för nu har jag tid att läsa romaner igen 🙂
Vad har du gjort?
Förutom att köpa hus och läsa böcker då menar du? Tja, jag hade sport”lov” vilket innebar jobb i form av planering de första dagarna men det är för att bespara mig själv framtida stress och jag hann också med annat. Och det är ju skönt bara att inte vara på jobbet. Avundas alla som kan/får jobba hemifrån!!! Sen var jag i Uppsala och Stockholm en sväng och hälsade på Lise och Erik och det var mycket mysigt!!!
Ja och så firade ju jag och Are två år tillsammans också! Om kärlek vid första ögonkastet finns så var det nog ändå det närmsta jag kommit. Är så glad för honom. Så här fint hade han gjort det:
Hur går det med nyårslöftet?
Du menar det att äta ute en gång i månaden? Jo men det går bra, jag lyckades (se bilden ovan med Lise).
Klart slut februari vi ses i mars
Det bästa var som sagt att jag blev husägare tillsammans med “mitt hjärtas fröjd och eviga längtan”
Ni som fattar ni fattar
Hur har du känt dig? Helt ok i början, mycket glad på slutet pga ARE OCH JAG GICK OCH BLEV HUSÄGARE! LÄNGTAR SÅ MYCKET!!! Vad har du tänkt? Vad har du läst? Statistisk verktygslåda 0 av Mimmi Barmark och Göran Djurfeldt, för min delkurs i kvantitativ metod inom sociologi B. Bra grundbok där jag kände…
-
Husägare
Idag hände detta – vi blev husägare!!! Till Tranebo Lärkebo 4 i Trollhättans kommun. Nu börjar det!!! 😍
Idag hände detta – vi blev husägare!!! Till Tranebo Lärkebo 4 i Trollhättans kommun. Nu börjar det!!! 😍
-
Stacken – Annika Norlin (2023)
Jag har läst en sjuhelvetes bra bok. Den är nästan 400 sidor men jag läste ut den på 3-4 dagar. Stacken av Annika Norlin a.k.a. Hello Saferide a.k.a. Säkert. Hennes debutroman från 2023 (hon har tidigare gett ut novellsamlingen Jag ser allt du gör som också fick jättebra recensioner men som jag ännu inte läst, men nu blir jag ju sugen), som jag blev mycket sugen på efter att ha läst om den hos Sandra Beijer som hyllade boken.
Stacken skildrar 30ish-åriga Emelie som lever det moderna storstadslivet à 30-nånting, med allt vad det innebär. Äta brunch, oroa sig över vad andra tycker om en, träna yoga, dricka cava, trängas med människor på bussen, betala jättedyra räntor för sin jättefina bostadsrätt i centrum, hoppa mellan olika gigjobb eftersom man aldrig får ett fast, o.s.v. En dag säger kroppen stopp. Emelie har nått den omtalade väggen, sprungit rakt in i den och nu kan hon inte resa sig ur sängen ens. Efter ett par dagar bestämmer hon sig för att åka någonstans långt bort från det stressiga storstadslivet, tar sitt pick och pack och drar till skogs, långt norrut. Sätter upp ett tält, slänger sin smartphone och slutar duscha. Fri från intryck. Bara här kan hennes övertända hjärna vila. Och en dag ser hon dem. Gruppen.
Och nu börjar Stacken istället handla om dem. Om hur dessa sju udda människorna hamnade där, mitt ute i skogen, om varför de tackar träden och marken och fiskarna, om varför de dansar utan musik och om varför de sover under en gran. Mer ska jag inte säga men OJ så spännande den här boken är, och vilket språk. Rolig är den också. Och sorglig på samma gång.
DN:s recensent skriver:
Romanen utspelar sig i vår absoluta samtid. ”September 2023” står det över ett kapitel. Men den sträcker sig också bakåt i återblickar, från sjuttiotalet och framåt. Norlin som är van vid kortformatet, har här tillåtit sig att ta plats över nästan fyrahundra sidor. Det är lyckosamt eftersom hon får tid och utrymme att vrida runt på sina gestalter. Vad som i början kan tyckas alltför rappt och krönikeartat – porträttet av Emelie exempelvis, den där utbrända samtidskvinnan har vi väl sett förut – blir efter hand mer nyanserat. Så växer ”Stacken” till en större roman om makt och samhälle, stad och land, natur och civilisation, människa och djur. Vem styr och vem vill bli ledd? Vad är frihet? Vilka värden är viktiga?
Anna hallberg i DN, 2023-10-03Jag rekommenderar denna bok å det starkaste!
Jag har läst en sjuhelvetes bra bok. Den är nästan 400 sidor men jag läste ut den på 3-4 dagar. Stacken av Annika Norlin a.k.a. Hello Saferide a.k.a. Säkert. Hennes debutroman från 2023 (hon har tidigare gett ut novellsamlingen Jag ser allt du gör som också fick jättebra recensioner men som jag ännu inte läst,…
-
Allegro Pastell – Leif Randt (2020)
Efter att de pratat om denna bok i två av mina favoritpoddar, En varg söker sin podd avsnitt “Allegro pastell” (dom jobbar tydligen inte med nummer) och i Stormens utveckling avsnitt 169, blev jag sugen på att läsa denna kortroman om den moderna människan. Jag köpte den därför till vårt julklappsspel och såg till att vinna den själv haha. Och visst var den väl läsvärd men jag måste nog säga att jag ändå är något besviken, så bra var den inte. Det fanns viss igenkänning men också inte.
Boken handlar i alla fall om Tanja och Jerome och deras kärlek. Tanja är 30 och en lyckad debutant inom litteratur som bor i Berlin, gillar att festa (men inte för hårt för man har ju ändå koll på sig själv) och skriva på sin nästa roman. Jerome är något äldre, bor i en annan tysk stad och jobbar som webbdesigner. De har ett distansförhållande och upprätthåller det bland annat med hjälp av en djup och sinnlig kontakt via långa mail de skriver till varandra med jämna mellanrum, och förstås genom att ses. Plötsligt en dag känner Tanja dock att hon helt plötsligt är otroligt trött på Jerome och de tar en PAUS och *utforskar sig själva* på varsitt håll.
Som sagt, Allegro Pastell är en roman om den moderna människan och om kärlek i den senkapitalistiska/senmoderna eran, med allt vad det innebär. Jag tyckte DN:s recensent fångade Tanja och Jeromes relation väl:
Både Tanja och Jerome ser bra ut, har gott om pengar och lagom många vänner. De delar ett (milt) intresse för det moderna storstadslivets alla markörer. Man spontanbokar resor till Lissabon, går på konsthallar och udda kinesiska restauranger, dagsfestar och tar droger. Men inte för ofta! Till skillnad från tidigare generationer har ju denna inget överseende med gränslöst självskadebeteende. I likhet med Tanjas vän Amelie är allihop ”färdigbehandlade” efter år av terapi. Man mår bra, man har kontroll, så pass att Tanja undrar om hon förälskat sig i Jerome ”för att inte heller han hade lidit nämnvärt”.
Rebecka Kärde i DN, 2023-01-23Läsvärd, men kanske inte så mycket mer än så. Lite överhype:ad TBH.
Efter att de pratat om denna bok i två av mina favoritpoddar, En varg söker sin podd avsnitt “Allegro pastell” (dom jobbar tydligen inte med nummer) och i Stormens utveckling avsnitt 169, blev jag sugen på att läsa denna kortroman om den moderna människan. Jag köpte den därför till vårt julklappsspel och såg till att…
-
Women, race and class – Angela Davis (1981)
Jag har läst böcker på sistens! En kortroman och en akademisk klassiker. Vi börjar med fackboken, Women, race and class (1981)
Women, race and class fick jag av Are i födelsedagspresent redan 2022, men det var först nu jag tog tag i att läsa den. Det blir ju tyvärr ofta så – jag har så många böcker att läsa och listan på böcker att läsa fylls på snabbare (liksom min bokhylla….) än jag hinner läsa böcker. Och då läser jag ändå mycket får man säga. Hur som helst, nu har jag i alla fall läst ut denna lilla pärla! En feministisk klassiker av stjärnan Angela Davis – professor, civil rights activist, feminist, antirasist och aktivist. Som jag trodde skulle vara mycket mer teori, eller alltså att hon skulle ha nån slags teori som hon presenterade i boken, men det här är en historiebok! Eller snarare en herstory-bok. För den berättar historian om USA ur ett dolt perspektiv – nämligen kvinnors, afroamerikaners och arbetarklassens perspektiv. Angela Davis gör upp med den vita feminismens blindhet för rasismen och oförmågan att inkludera sina svarta systrar och sina arbetarklassystrar, men lyfter också glömda hjältar och hjältinnor som gått emot strömmen och visat sann solidaritet mellan klasser, raser och kön, såsom Grimke-systrarna, som slogs även för svartas rösträtt, eller Prudence Crandall som riskerade sitt liv i försvar av svartas rättigheter till utbildning.
Angela Davis visar med illustrativa exempel och ett självklart språk på hur svarta kvinnor förtryckets dubbelt – av rasismen och av sexismen: “It is important to remember that the punishment inflicted upon women exceeded in intensity the punishment suffered by their men, for women were not only whipped and mutilated, they were also raped” (s.19).
Klasskampen, kvinnokampen och abolition-kampen hade så mycket att vinna på att solidarisera sig med varandra, vilket tyvärr sällan hände, även om det fanns undantag: “Even the most radical white abolitionists, basing their opposition to slavery on moral and humanitarian grounds, failed to understand thar the rapidly developing capitalism of the North was also an oppressive system. (…) They did not recognize that the white worker from the North, his or her status as ‘free’ laborer notwithstanding, was no different from the enslaved ‘worker’ in the South: both were victims of economic exploitation” (s.57).
En alternativ historiebok om USA från 1700-tal till 1970-tal, som borde bli obligatorisk i varje historiakurs om moderniteten, och/eller rasismen Upplysande! Rekommenderar också alla att se dokumentären 13th på Netflix där bl.a. Angela Davis figurerar. En annan likande bok som visserligen varken är en akademisk fackbok eller en roman men icke desto mindre mycket bra är Assata Shakurs självbiografi.
Jag har läst böcker på sistens! En kortroman och en akademisk klassiker. Vi börjar med fackboken, Women, race and class (1981) Women, race and class fick jag av Are i födelsedagspresent redan 2022, men det var först nu jag tog tag i att läsa den. Det blir ju tyvärr ofta så – jag har så…
-
Januari 2024
Hur har du känt dig?
Ändå bra tror jag? Summa summarum? Jobbigt att börja jobba igen dock. Så jobbigt att jobba heltid. Men kände mig ändå utvilad efter jullovet after all.
Vad har du gjort?
Nyår firades i Spekeröd (även om det tekniskt sett var i december). God mat åts, och Ellen var där. Skrivit tenta som jag fick VG på. Börjat jobba igen, energized efter ledighet (som försvann efter ungefär en vecka). Sett filmer på filmfestivalen. Klättrat. Börjat leta hus med Are! Fått lånelöfte! Vart på examensceremoni när min bästa person blev färdig socionom!
Vad har du läst?
Har skummat en jäkla massa akademiska artiklar om education for sustainable development för en doktorandansökan. Har läst Allegro pastell och Women, race and class men den senare har jag inte hunnit läsa ut ännu.
Vad har du sett för film/TV?
Good will hunting (1997)
Såg åtminstone halva innan jag gav upp pga trött – det var inte jag som valde den och ja, den föll mig inte riktigt i smaken helt enkelt.
This is going to hurt (2021)
Briljant brittisk TV-serie i sju avsnitt. Lite Grey’s anatomy-feeling fast mindre cringe, mindre alarmism och mer brittisk sarkasm + queert. Kul men också lite deppigt. Finns på HBO. Rekommenderar!
Tillsammans (2000)
En film jag och Are såg om (fast han hade aldrig sett den) pga, ja, bra? 🙂
The hunger games (2012)
En klassiker som håller måttet riktigt bra! Så många episka scener.
The hunger games – catching fire (2013)
Same. Nough said.
Hur har du känt dig? Ändå bra tror jag? Summa summarum? Jobbigt att börja jobba igen dock. Så jobbigt att jobba heltid. Men kände mig ändå utvilad efter jullovet after all. Vad har du gjort? Nyår firades i Spekeröd (även om det tekniskt sett var i december). God mat åts, och Ellen var där. Skrivit…
-
En kylig dag och slut på jullov
Idag var det sista dagen på jullovet, imorgon börjar verkligheten igen. Känner mig ändå ganska pepp! Så skönt också för snart är det ju sportlov igen! 😀 Ska bara jobba sex veckor och sen lite respit. Vårterminen går ju alltid snabbt och jag har ändå planerat upp mina kurser åtminstone en månad framåt i detalj, och hela terminen på ett övergripligt plan så det känns bra.
De senaste dagarna har varit kyliga. Det har varit soligt och krispigt, men idag när jag tog en promenad med Jonna i Norsesund var det snarare grådisigt men samtidigt flera minusgrader. Den galningen hoppade ändå i plurret!! Men vackert var det 🙂
Den sista bilden var från min mobil och de andra från Jonnas. Hon måste ha mycket bättre filter??? Blev så grått på min bild?? Haha.
Som sagt, imorgon börjar vardagsrutinerna igen. Men innan dess ska jag läsa ut Harry Potter och se nåt avsnitt av någon dokumentär eller så. Vi hörs!!
Idag var det sista dagen på jullovet, imorgon börjar verkligheten igen. Känner mig ändå ganska pepp! Så skönt också för snart är det ju sportlov igen! 😀 Ska bara jobba sex veckor och sen lite respit. Vårterminen går ju alltid snabbt och jag har ändå planerat upp mina kurser åtminstone en månad framåt i detalj,…
