Posts Tagged ‘sjuk’

Sjuk och bitter

Monday, November 1st, 2021

Jahopp, i lördags skulle jag ha suttit på ett tåg söderut till Malmö, där jag och Daisy skulle haft en trevlig eftermiddag/kväll ihop, och sen på söndag morgon skulle jag ha tagit ett tidigt morgontåg till Amsterdam. Där skulle jag ha varit framme vid 19-tiden, och så skulle Paulina och jag ha gått och ätit på någon trevlig restaurang, och sen skulle vi ha sovit hud mot hud hela natten <3 Och sen skulle vi haft en ledig dag idag, och imorgon skulle hon ha gått till jobbet och jag skulle ha pluggat, och sen skulle vi ha gått på någon utställning och lagat en god middag. På onsdagen skulle vi ätit lunch med zapatisterna, som är i Europa just nu och som Paulinas jobb/organisation ASEED varit engagerade i, och så skulle vi ha acroyogat på kvällen. SEN skulle jag tagit en nattbuss till Berlin på torsdagnatten, och spenderat 30 intensiva timmar med Erik, Lise, Ronja, Robin, Jelte m.fl. där innan jag tog tåget tillbaka till Sverige under lördagen tillsammans med Erik. Men inget av det kommer hända nu p.g.a. jag blev SJUK. (Eller ja, truth be told can väl Berlin technically fortfarande hända om jag hinner bli tillräckligt frisk, men det känns tvek att orka ner dit).

Jag kände av lite halsont i torsdags på jobbet (d.v.s. min praktik på Polhemsgymnasiet som jag för övrigt hittills är väldigt nöjd med) men tänkte inte nämnvärt på det. Hade också över Lise och Erik på middag. På fredagen vaknade jag upp med lite halsont och sjukade mig från jobbet. Åt normal middagsmat men det smakade riktigt konstigt och gjorde ont att svälja. Under natten vaknade jag flera gånger av smärtan och på lördagen kände jag mig så, så liten och ynklig. Underkastade mig till slut insikten att det blir ingen Amsterdam-resa för mig den här gången. FAN.

Och nu är det måndag. Halsontet har blivit bättre, och jag tror inte jag har så mycket feber längre (i lördags kväll var den uppe på 38,2) men min hals är sjukt torr???? Har aldrig varit med om något liknande (vad jag minns – men man förtränger väl). Känns som sandpapper om jag inte konstant har något att suga på. Inte bra för stackars tänderna. Kan bara äta buljong och vaniljglass och banan- och kokossmjölkssmoothie typ. Kall ärtsoppa har jag käkat också, riktigt välmixad. Försöker byta ut halstabletterna mot frysta vindruvor och isbitar också, men de smälter så snabbt. Har haft Harry Potter-marathon och ska ikväll se de två sista. Ja, så rullar livet här i K-dala. Bitter för att jag inte får träffa Paulina (nu blir det två månader mellan att vi ses) men vad ska man göra.

Utpumpad efter Stockholm

Monday, November 7th, 2016

Jaha här sitter jag i soffan och känner mig ynklig efter en intensiv helg i Stockholm på Vegovision där jag värvade som fasen. Stod seriöst för nästan 10% av alla värvade i lördags *stolt*. Ca 760 nya medlemmar totalt hela helgen i alla fall, wohooo! Till Djurens Rätt alltså. Volontärade för dem. Men ojojoj vad det slog ut mig. Var tvungen att gå hem tidigare igår (söndag) för jag var trött, hänging och hade ont i kroppen och misstänkte feber. Sov några timmar och lämnade Stockholm sen vid 21-tiden på kvällen, och vi var tvungna att köra via Herrljunga så det tog en jäkla tid (6,5 h) att komma hem, var inte i Göteborg i sängen förren 03.30 typ. Hua. Var inte på mitt gladaste humör när vi äntligen kom fram, eftersom vi kört så länge och tagit omvägar och jag var febrig. Men så skönt att krypa ner hos Sebbe igen <3

Status just nu:

webcam-toy-foto30

 

Yep. Blek och trött. Haft soffläge hela dagen. Med undantag för en dusch imorse (det var så sköööööööööönt!!!) och tvättid. Är fortfarande lite halvsjuk, tror jag har lite lite feber men mest är jag nog trött. Imorgon ska jag ta tag i mitt liv igen! Hasta luego så länge amigos :*

//ALiCE med ICE

Way out west osv

Monday, August 15th, 2016

Jahopp. Då var Wow-helgen över för den här gången, och solen och det vackra vädret kom lagom till att alla åkte hem från Wow-firandet i sina leriga skor och blöta regnjackor. Och själv blev jag sjuk. Vilket suger. 🙁 Redan efter Amsterdam (justja, det måste jag ju berätta lite om, det tar vi i nästa inlägg!) blev jag förkyld pga att Carro smittade mig förmodligen, sen har jag varit förkyld sedan dess, jobbat hårt under Way Out West (som volontär och värvare för Djurens Rätt woop woop) i tiotimmars-pass, såklart festat en del pga just Way Out West (alla fester och konserter ju!), och ja, nu när kroppen äntligen fick vila lite slog förkylningen/influensan/vad-det-nu-är till ordentligt. Vaknade imorse med influensa-lik värk lite varstans i kroppen, halsont, huvudvärk och slem-hosta och snuva sedan innan. Spenderade hela förmiddagen i sängen hos Sebbe (vilket också sög pga det är ju så fint väder nu äntligen!!!) och tog mig sedan mödosamt de typ 400 m hem till mig. Med en ipren kände jag mig lite bättre och låg istället för i sängen ute på gräsmattan nedanför mig och läste/sov (en måste ju ta vara på detta fina väder) men nu har iprenen slutat verka och det känns sämre igen; satt i duschen i typ 40 min och har inte lyckats få i mig nåt att äta ännu. Riktigt säkert tecken på att Alice är sjuk: ingen matlust. Jag älskar ju verkligen mat och att äta i vanliga fall, men nu känner jag verkligen inte för någonting även om jag börjar känna av hungern (så det är väl ett gott tecken). Ahja, hoppas att jag blir friskare imorgon…

webcam-toy-foto25
Sjuk person söker medlidande

Jag som aldrig är sjuk!? Senaste gången var ju när jag låg golvad i ett dygn i Vietnam. Det var dock mycket värre än detta, hade skyhög feber och yrade och var knappast i stånd att blogga. Så det är ju en positiv grej, är inte så sjuk som i Vietnam :))))))))))))))))))) *tryin’a look on the bright side*

Ahja, Way Out West alltså. Det hände i helgen. Det var kul. Trots att hela fredagen bestod av ett enda långt regnoväder (skojar inte, det regnade exakt heeeeeeeeeeela dagen) och alla gick från tak till tak med blicken stadigt fäst i marken för att undvika pölar (vilket inte gick sedan mot slutet pga allt var en pöl/gyttjebad/lervälling) så värvade vi ändå bra under förutsättningarna och fick omkring 90 nya medlemmar till Djurens Rätt. Woop woop! Bästa akten (vi kunde ju inte se allt eftersom vi jobbade, och hade heller inge Stay out west-armband men vi hade ledigt ibland för att gå och se favorit-akterna) var helt klart och utan tvekan Sia. Det var så otroligt bra, on point, unikt, fantastiskt, vackert. Som den världsstjärna hon är stod hon bara rakt upp och ner under hela konserten och rev med sin otroliga stämma av hit efter hit. Alla hennes låtar är fantastiska, och hennes röst är typ from out of this world. Rihanna tackade liksom nej till hennes låt Chandelier pga att den ansågs för svårsjungen, så Sia spelade in den själv istället och blev världsstjärna på köpet (även om hon gjort grejer innan, typ Wild Ones och Titanium och Breathe me). Titanium var för övrigt fantastisk, en avskalad, lugn ballad-version av den annars house:iga låten. Elastic Heart, Chandelier och Cheap Thrills var såklart fantastiska också. För att inte tala om hennes dansare: Sia tar bort allt fokus från sig själv, står bara vid sidan av scenen med ansiktet dolt av den svart-vita peruken, och låter sina sjukt duktiga dansare gestalta och förmedla låtarnas känslor. Det är snarare ett konstverk än en konsert, det hela, och skulle platsa på vilket stor balett-scen som helst. Helt fantastiskt som sagt.

Japp, och så var det med det. Här kommer lite Wow-bilder. Eller okej, insåg att jag har totalt fyra bilder men här kommer dom: Först ut moi & Tiffany Kronlöf (!!!!!!!!!!!). Ni vet, ena halvan av Kronlöf-duon som gör Full Patte och Slå pattarna i taket och bara är allmänt awesome.

20160811_185952

Fick sätta gnuggis på henne; “var vill du ha den?”, “under patten kanske!?” och så blev det.

20160811_190037

Vi lekte Ninja-leken för att hålla värmen och Ellie förevigade detta. Obs, detta är torsdagen, som ändå var solig, det vill säga innan det där gräset förvandlats till lera.

20160811_213437

20160811_213436

Slut på bilder!!!!! Hejdå.

//ALiCE med ICE

Så jävla sjuk

Saturday, March 12th, 2016

Igår lämnade vi Hà Giang, probably forever då en behöver ett business-visum till Vietnam för att få bo hos de etniska minoriteterna i Hà Giang. Och jag blev TOTALT golvad av någon riktigt stygg febersjukdom. Kände av det redan igår morse, kände mig liksom lite konstig, lite ont i kroppen, lite ont i huvudet och noll aptit, så jag tog en ipren. Vi hoppade på bussen från Hoang So Phi vid 7.30 och vid elva-tiden åt jag lite bröd och lite frukt. När vi stannade för lunch petade jag i mig några riskorn, fortfarande noll aptit. Sedan efter lunch började ipren-effekten avta, jag fick mer ont i kroppen som influensavärk och blev varmare. När vi var framme vid 17-tiden och skulle ta taxi var jag SÅ orkeslös och febrig, hade absolut ingen kraft i kroppen. Kunde knappt hålla huvudet uppe i taxin och orkade inte prata. När vi gick från taxin till hostelet fick Sebsatian ta min stora väska för jag orkade absolut ingenting, var så jobbigt att ta sig upp till vårt rum på fjärde våningen. Väl där kraschade jag i sängen direkt, låg och frös och hade så hög feber att jag yrade, vilket aldrig har hänt mig innan. Har ju ingen termometer till hands men Sebastians professionella dom efter att ha känt på min panna var 39,5. Sen ändrade han sig till 40 när jag började yra, men jag vet inte. Var fett borta i alla fall, och så otroligt orkeslös. Fick i alla fall i mig ipren, treo och vätskersättning vilket började värka efter ett tag så istället för att frysa i dubbla fleecetröjor under ett tjockt täcke började jag kallsvettas istället, och blev helt blöt. Somnade till slut och vaknade sen jättetidigt idag och kände mig någorlunda normal.

Och idag då, hur mår lelle kroppen idag? Jo men imorse kände jag mig relativt återställd, gick på ipren på förmiddagen och hade aptit så gick runt lite på stan med Hedvig och Sebastian. Men sen på eftermiddagen kom orkeslösheten och frossan tillbaka, fast något mildare än igår och febern var inte lika hög. Och sedan några timmar senare när iprenen verkat började jag kallsvettas skitmycket igen. Och stadiet nu, 20.30: relativt normalt! Fått i mig en pizza, verkar som jag svettats färdigt och känner mig som en normal människa igen… Hoppas jag mår helt bra imorgon! Vi ska spendera typ 20 h på en buss imorgon, vi åker vid 14 och kommer fram på morgonen på måndag, vi åker ner till Hoy An imorgon. Woop!

//ALiCE med ICE

Fest i Skärhamn + sjukaste grejen

Sunday, September 1st, 2013

Hejhej, här sitter jag 11.20 och käkar frulle! Hade gärna sovit längre men kändes som en god idé att ha lite tid mellan frukost och lunch och gå upp i anständig tid… Igår var jag chaffis och Pierre var ute på krogen så vi kom hem sent båda två, så vi somnade vid halv fyra, fyra-tiden eller nåt. Vi låg hemma i soffan och kunde inte bestämma oss för vad vi skulle göra men så bestämde jag mig för att äsch, jag åker ut till Skärhamn där min Sophie och Frida var på en fest. Tänkte att jag kör så kanske jag kan tjäna lite skjuts-pengar, och det gjorde jag. Asnice. Festen var kul, men lite för lite folk. När ganska mycket av kvällen gått fick en kille jag aldrig träffat reda på att jag var nykter och ba “Va? Skojar du? Det trodde jag verkligen inte!”, och det tar jag som en komplimang. Det är en bra grej att kunna släppa loss och vara social, rolig och dansa och sånt även fast man är nykter liksom, så om någon tror att man druckit fast man inte har det när man är med och dansar och sånt där, då blir jag glad 😀

Hände sjukaste grejen också, en anledning till att jag kom hem så sent. Skulle ju skjutsa hem Frida och Sophie, men en annan person som bodde i Stenungsund som jag träffade för första gången igår undrade om hen också fick åka med och det var ju okej. Personen hann berätta att hen bodde i Älvhem, men somnade efter en stund. Så när jag lämnat av Sophie och Frida i Jörlanda och var tillbaka i Stenungsund, vände jag mig om och sa “Hallå? Är du vaken? Vi är framme i Stenungsund nu”. Personen reagerade inte. Vände mig om lite halvt, körde ju, och försökte skaka liv i personen men fick ingen respons (alltså hen levde ju och andades men sov/hade däckat extremt djupt). Jaha, vad gör jag nu då?, tänker jag. Lyckades knappa in Älvhem på GPS:en så jag körde dit, men hade ju ingen aning om var i Älvhem personen bodde. Stannade bilen. Försöker igen att väcka personen, hen mumlar lite men vill inte vakna. När jag knäpper loss bältet fäller hen bara åt sidan. Då ringer jag och väcker en annan person som jag träffade på festen innan, “Hej, ursäkta att jag väcker dig, men kommer du ihåg vad den där personen som jag skulle skjutsa hette, för det har jag glömt?”. Fick ett sms tillbaka med namn och adress, okej ett steg till på vägen. Visade sig att jag stod typ så nära det gick att komma, så det hjälpte ju dock inte så mycket. Kom på den briljanta idén att titta i personens ficka efter en mobil, jojomensan där har vi en. Hoppashoppashoppas den inte har något lås, och nej tack och lov det hade den inte. Kontakten “mamma” låg som favoriter så ringde henne och hoppades att hon skulle ha på mobilen klockan tre på natten…

…och det hade hon! “Hej, jag heter Alice, och jag står här utanför Älvhem och har ditt barn sovandes här i bilen, och hen har däckat så jag får inte liv i hen. Kan du komma ut?”. Så efter några minuter kom en mamma ut och fick till slut liv i sin däckade ungdom. “Nu har ju hon skjutsat hem dig här, så nu får ni ju göra upp!” skällde hon på sin ungdom. Jag säger det är lugnt, personen har nämligen halat upp en femhundring (!!!) tidigare under skjutsen, och sagt att “jag betalar för alla tre”. Femhundra är dock ganska mycket pengar från Skärhamn till Jörlanda och sen Stenungsund, speciellt som det är personen som skall kortast som betalar mest och dessutom för alla. Så jag lånade cash av Sophie (två hundralappar) för att kunna ge hen växel sen när jag släppte av hen. Men nej, tänkte jag, nu har jag faktiskt vart så snäll och skjutsat hen till dörren, blivit fördröjd typ tjugo minuter för att få liv i hen och ringt hens mamma och kollat upp adress osv. Hade ju lika gärna typ kunnat skaka liv i hen och lämnat hen på vägen och sagt “Du klarar väl dig nu va?”. Men det gjorde jag inte, har ju hört skräckhistorian om killen som fick hjälp hem men som kvävdes av sina egna spyor för att hans föräldrar inte var medvetna om att han var hemma. Så nej, tänkte jag, hen får en hundring tillbaka och inte två. Kommer förhoppningsvis inte träffa på hen nån mer ändå, haha. Så där tjänade jag fyrahundra spänn (minus bensin då). Nice! Men vad pinsamt att hamna i den situationen så ens förälder skall behöva bli väckt av en okänd person som skjutsat hem ens fulla och däckade ungdom… Hoppas jag aldrig kommer uppleva något sådant varken med mig själv eller mina framtida egna barn!

//ALiCE med ICE

Förkyld? Oh yes.

Sunday, January 20th, 2013

Hur mycket snor kan man ha i en näsa egentligen? Nån som vet? Det borde väl ta slut nån gång eller??? Well apparently not. Hälsar tjejen som snyter sig ungefär en gång var femte minut och nyser däremellan. Hej förkylning! Uuuuuusch. Ögon rinner och näsa rinner. Inte kul. Är så här arg/ledsen:

image

Hur är det med er då? Vinterkräksjukan? Svininfluensan? Araknofobi? Nähä inte det. Nej men jag får väl vara sjukling själv då. Har ju iförsig Pierre här som pussar på mig. Och min stoooooora fina tekopp jag fick av Louise i julas.

//ALiCE med ICE